Lärarna tävlar med varandra att hitta andra ord och synonymer för klass. Resursfördelning, samma möjligheter för alla.

I skolan hörde jag en gång detta ” Alla har samma möjlighet att lyckas i livet ”. Med detta syftade personen på att det fanns bibliotek och skola, så att alla kunde läsa och utbilda sig själva. Jag kan hålla med om att man kan utvecklas och lära sig saker själv. Men att påstå att alla människor har samma möjligheter är ren idioti. En elev med 45 minuters gångväg till skolan för att kommunens gräns för subventionering av skolkort går ett tio – tal meter ifrån hans bostad, har inte samma möjligheter från en som bor i en central bostadsrätt. Sådana enkla och triviala saker kan avgöra en studier.

Den förre detta styrda skolan enligt socialdemokraternas utbildningsprogram försökte ta död på klass. Nu har den borgliga eran tagit över och försöker samtidigt som de förnekar klassexistensen skapa en auktoritetskola som vi inte sett på decennier.

Befrielsen blev fejret på Torvet med afbrænding af mørklægningsgardiner, RAF baretter og en lille udstilling om den historiske dag af Charlotta Jenkins fra Historiens Hus.
I radioen kunne man høre det originale budskab udsendt fra BBC. ]]> http://funderar.wordpress.com/?p=271 Tue, 29 Apr 2008 18:23:37 +0000 funderar http://funderar.wordpress.com/?p=271 Slumpsurfade in på programmet för en förintelsekonferens som ska äga rum i sommar. Man ska diskutera hur man kan undervisa om Förintelsen och tonvikten verkar ligga på att få ut ämnet i multikulturella klassrum. Det låter vettigt, det behövs säkert nya metoder och infallsvinklar för att alla ska få lära sig om de ofattbara brotten som begicks för 60-70 år sedan mitt i Europa. Det som jag reagerar på är programmet dag 4:

Thursday, July 10, 2008 Morning Topic: Building a Better World – The Legacy of the Survivors and Celebrating Israel in its 60th Year

Professor Hanna Yablonka - Historian, Ben Gurion University of the Negev, Israel
Avner Shalev, Chairman, Yad Vashem Directorate, Israel
General Ido Nechushtan - Head of the Plans and Policy Directorate, Israeli Defense Forces,
Samuel Bak - Artist ,USA

Vad gör policychefen för IDF på en konferens om Förintelsen? Hans, Ido Nechushtans, nationella försvarsprogram har i tidningen Haaretz beskrivits såhär:

Henceforth, it could be understood from Nechushtan, there is just one aim: "to win the battle." The IDF's sole aim, like the aim of any army worthy of its name, will be victory. And not by points, as in former chief of staff Dan Halutz's golden statement, but, and without question, by a knockout.

Jag har inget till övers för förintelseförnekare eller folk som skriver antisemitism med citattecken omkring. Jag tror inte att det finns en liten judisk krets som hemligt leder eller försöker ta över världen (därmed inte sagt att makten i världen är transparent). Jag tycker visst att man ska kunna prata om Förintelsens offer utan att blanda in den israeliska arméns regelbundet återkommande attacker på palestinier. Men därför frågar jag mej varför de som har fixat denna konferens själva inte kan låta bli att blanda? Hur kan man under seminariet ha som dagstema "Building a Better World" och bjuda in någon från armén som påbjuder upptrappat militärt våld mot palestinierna? Det är sådant här, gott folk, som gör att jag har lite svårt att bara glädjas och fira när staten Israel fyller 60 år.

(Nästa gång jag skriver något borde jag skriva något om hur man fattar sig kort; jag borde läsa på, öva och lära mig det - och sedan bevisa att jag lärt mig min läxa. En ros till alla som orkar läsa från början till slut!)

Läs här: Ska vi läsa romaner i helklass eller snarare i små grupper?

Inte jag, alltså! Hoppas jag ...

Nu har jag på sista tiden skrivit om hur man inte ska ställa frågor om textens budskap (hos Svenskläraren) och att man inte ska låtsas som om Internet inte finns (på Metabolism) - och så nu detta om romanläsning. För att inte tala om allt jag tyckt till om och antagligen rackat ner på tidigare här på Metabolism.

Är lite rädd för att uppfattas som en kritisk besserwisser. Som om jag tycker allt är dåligt utom mina egna tankar om undervisningen (som då är kanonbra). Så är det inte! Jag tänker och tycker en massa om skola och undervisning, men är plågsamt medveten om allt jag inte kan och inte vet, och hur fel jag faktiskt kan ha. Jag försöker bara tänka lite, runt undervisning och så, för att ha någon slags tanke med mig ut om vad jag vill göra. Liksom. Man måste väl få famla runt lite innan man greppar? Även om det blir lite av ett besserwisser-famlande?

Endnu en gang blev det tydeligt for mig, hvor centralt nærværet er! Uanset om du virkelig vil lytte til folk; tale direkte og klart til dem; eller engagere dem med begejstring, så kommer du først for alvor ud over scenekanten (og bliver dermed i stand til at røre ved dem) når du kommer ud af nærværet; når du tør være til stede - rolig og afslappet med en accept af dig selv og situationen.

Jeg hedder Anders Stubkjær og underviser i engelsk og samfundsfag på gymnasium og hf. Formålet med denne blog er at samle mine undervisningsforløb, links, boganmeldelser, kommentarer om undervisning på ét sted, så jeg selv kan holde styr på dem.

Jeg håber, at lærere såvel som elever får glæde af det jeg lægger ud, og at folk har lyst til at kommentere det, og gerne bidrage med yderligere ideer, materialer, links, etc.

Det bedste ville være at denne weblog bliver et sted som mange kan få glæde af.

Hilsener,
Anders

at anklage bilister ikke at bruge autohjælp eller mc autohjælp er den eneste måde at støtte dem for at køre mindre. For så er det farligt at køre på vejene, hvis du ikke autotransport

Hele nationer i europa har brug for autohjælp i europa og autohjælp priser så man ikke bliver snydt. Mange tror at autohjælp dk er de billigste men f.eks. har totempo billig bilhjælp når uheldet er ude. Så er man nødt til at leje en bil eller få en lånebil. Biludlejning for dem som har valgt et billigt starthjælp. Man skal bare passe på at køre bil hvis man har et alkoholmisbrug. Vejhjælp europa er lige sagen. Hvis man f.eks. ønsker at leje bil i tyskland er der gode muligheder. Biludlejning Tyskland er både billig og bil udlejning. Så undgår man mc autohjælp og motorcykel autohjælp. Selv hvis man har fået en afbudsrejse, så kan man også bruge erhverv autohjælp i hele europa.

Vejhjælp Europa

Ja, man kan jo altid huske når man skulle med DBU´s fodboldskole. Det var jo nok drømmen om at spille Fodbold i SAS-liagaen eller som vi også kender som superligaen. Fra superliagen

får vi hele tiden sportsnyheder, fodboldnyheder omkring fodbold. Alt dette er med til at øge interessen om skole fodbold, hvor børn og unge prøver hele tiden at leve op til idolerne i sas ligaen. Fodbolskolen lære man at spille fodbold og samtidig får venskaber med andre som interesserer sig for fodbold. I dag er alle blevet voksne og det handler mere om at få de seneste fodboldnyheder - sportsnyheder om superligaen.

Är helt övertygad om att en sådan utveckling skulle betyda mer för ordning och reda, men också för kunskapsutvecklingen i våra skolor, än alla olika förslag på betyg och nationella prov.

Fortsätt så, Björklund!

Andra bloggar om: Jan Björklund, Folkpartiet, Skolsköterskor, Skolkuratorer, Skola

”Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."

(Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister)

Lika aningslös som en gång Ines Uusman var om Internet, lika aningslös skulle man kanske kunna, om man var elak (vilket jag nu ska vara), påstå att skolan ofta är om Internets roll i elevernas skolarbeten i dag.

Ta svenskan som exempel: Bokrecensioner – frän nätet! Författarporträtt – från nätet! Romananalyser – från nätet!

Jag vet inte om det är för att man inte kommer på tanken att eleverna fuskar. Eller för att man inte bryr sig om det. För att man faktiskt kan motivera det didaktiskt (på något för mig okänt sätt). Kanske tror man att man har förmåga att urskilja vad som är elevens eget arbete och vad som inte är det.

Redan innan jag ens är färdig lärare jag sett en mängd olika klipp och klistra-texter (utan källhänvisningar, förstås.) Och jag blir så bedrövad – för vad är egentligen vitsen med alltihopa när ingenting är på riktigt?

Varför inte i stället utgå ifrån att allt går att hitta på nätet – och forma uppgifterna därefter.

Formulera inte uppgiften så att ”de rätta svaren” går att hitta på Internet – om det inte är just det du vill ha. Låt gå för författarporträtt, till exempel – men spela då med öppna kort! Läraren vet att Internet existerar, eleverna vet att läraren vet att Internet existerar – och så utgår vi ifrån det!

Då kan ett av målen med uppgiften vara att finna information på nätet, sålla och välja det bästa, sammanställa med egna ord och hänvisningar, citera och källhänvisa. Det andra målet kan vara att skapa en informativ översikt över olika författarskap (i en genre, under en epok etc.) med snygga övergångar och meta-texter. Det tredje målet kan vara att producera en snygg tidskrift/hemsida med mottagaranpassning, snygg layout och allt man behöver tänka på när man på riktigt skriver för att andra ska läsa.

I slutändan har man, i och med alla skilda moment som ingått, arbetat med så mycket mer än bara ett ”författarporträtt”. Och nog borde man ha lärt sig så mycket mer? Olika färdighetstränande moment har ersatt fuskhantverket klipp-och-klistra-rakt-av-från-Internet-utan-mycket-(tanke)möda.

PS Inga författarporträtt innan läsningen av författarens roman! Risken är för stor att man sabbar boken. Fast å andra sidan kan det bli precis tvärtom. Suck, varför är inget någonsin självklart?

”Skolan brister i allsidighet och saklighet om man är beredd att medge en politisk organisation tillträde men inte en annan”. JO skriver att skolorna inte får utesluta partier med hänvisning till att de inte sitter i riksdagen eller fullmäktige. Inte heller baserat på ”de politiska åsikter de förväntas föra fram”. Däremot ges rektorn möjlighet att stoppa besök av ordningsskäl.

Vore intressant att läsa vad rektorer anser om islams människosyn speciellt då för kvinnan och sexuellt avvikande personer.
Angående skolan så skrev islamiska.org 2002-06-02:

I Sverige lever de flesta muslimska familjer som minoritetsgrupp bland övervägande svenskar (antalsmässigt). Detta påverkar de muslimska barnen i deras karaktärsutveckling och religionstillhörighet. För att undvika detta måste skolan ge de muslimska barnen möjligheter till islamisk undervisning. Det finns inte s.k. islamiska skolor i Sverige, förutom sporadiska sådana i ett fåtal islamiska centra. Dessa skolor är ej tillräckliga. Samtidigt har Sverige givit möjligheter till hemspråksundervisning för invandrarbarn. Denna undervisning har dock visat sig vara ineffektiv, därför att den inte är förankrad hos religionsundervisningen, vilket gör att både lärare och elever tappar lusten att fortsätta samarbeta.

Det vore bäst om hemspråksundervisningen i första hand koncentrerar sig på religionsundervisningen. Detta måste kompletteras med fullständiga islamiska aktiviteter i de övriga islamiska centra, inte bara när det gäller islamisk undervisning utan också när det gäller kulturella, sociala och sportsliga aktiviteter.

En total avskärmning från vårt samhälle alltså, vad säger ni rektorer?

• Baserer sig på en klar idé og værdier, der går igennem alt indholdet

• Brugeren er i centrum

• Opbygger universer, der binder indholdet sammen

• Indholdet er unikt på den enkelte platform

Tak for gode eksempler og præsentationer: her er den første spæde kategorisering af alle eksemplerne:

Markedsføring af brand

kommercielle produkter som: Coca Colas Happiness Factory, KLMs Do the hussle, Harry

Kendetegn: Universer, der godt kan være lagt fra produktet (f.eks KLMs "Do the hussle")

Brugerinvolvering: brugerne deler det glade budskab med hinanden, viral

Events og begivenheder

Konkrete begivenheder som: Why democracy, Sluk lyset DK (Comedy fight night)

Kendetegn: Bygger op til en event eller konkret begivenhed og kan have svært ved at fortsætte livet bagefter

Brugerinvolvering: Lever af det, ingen brugere intet liv

Indholds-universer

TV-formater: Paradise hotel, Comedy fight night, elektriske barometer (lego)

Kendetegn: faste formater der kører på f.eks tv udvides med indhold på andre platforme

Bruverinvolvering: Livet kan fortætte uden brugerne, de skal involveres med andet indhold

Oberoende om du vet vad din kallelse är eller inte så har Gud kallat dej! Bibeln säger: ”Han har frälst oss (läs: mej) och kallat oss med en helig kallelse” (2 Tim.1:9a). Gud har tänkt ut en specifik uppgift som passar just för dej. Men det finns alltid en väg att gå tills du kommer in i fullheten av allt det Gud har kallat dej till. Och vandringen på den vägen är också en mycket viktigt del av din kallelse! När vi förstår detta så kommer vi att sluta stressa och istället börja njuta av våra liv precis på den punkt som vi just nu står, även om vi har en bit kvar att gå.

Vi kan titta på män och kvinnor som Gud använder på ett mäktigt sätt; Reinhard Bonnke, Joyce Meyer, Ulf Ekman, sucka och tänka ”Om jag ändå vore som honom eller henne”. Men det vi lätt glömmer är att sådana som vi ser dem idag är ett resultat av de 40-50 år de gått med Gud och låtit honom leda dem steg för steg, genom stormar och kaos, genom kamp och lidande, genom äventyr och grå vardag fram till en allt större Kristuslikhet.

Det som alla dessa gudsmän och –kvinnor har gemensamt är att de vägrat ge upp utan fortsatt att uthålligt göra det rätta, även då inget speciellt häftigt verkar hända. I 2 Tim.3:14 står det: ”Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om”. Vi kan lätt börja tro att vi är i Guds vilja enbart då det känns häftigt att vara kristen. Och då inget känns eller händer så börjar vi tvivla på om vi verkligen är kallade eller om Gud faktiskt vill använda oss. Vi blir slappa med vårt kristna liv, och glömmer att leva i nuet för vi är så upptagna med att vänta på ’Den Stora Häftiga Dagen då Gud skall frälsa världen genom mej’.

Nackdelen med ett sådant tankesätt är att vi kommer gå miste om hela livet i väntan på en bättre morgondag. Istället bör vi se varje dag som en viktig gåva från Gud och varje tillfälle och situation som en förberedelse för att kunna bli ännu mera användbar för Honom. Då vi gör det så kommer vi att få uppleva en härlig tillfredsställelse med vårt liv just här och nu. Det är ofta inte de stora grejerna som påverkar våra liv i den ena eller andra riktningen utan det är de små dagliga valen, då vi väljer att göra det rätta, som kommer att forma oss.

Medan du uthålligt och kontinuerligt gör dessa rätta val kommer du att märka hur du plötsligt står mitt inne i det Gud hade kallat dej till. Du står där, härligt använd av Honom, eftersom du gav varje dag till förberedelse så Han kunde slipa och forma dej till det vackra kärl Han hade tänkt att du skulle vara!

”Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din Herres glädje!” (Matt. 25:23)

Peter Andreas om blogs og blogging, originally uploaded by oestergaard.

Nå. Moving on, som man siger: I biografien faldt jeg over en passage, som varmede mit hjerte; studenterpolitiker og studienævnsmedlem, som jeg er.

Udplukket er fra et afsnit, der omhandler Mises' år som jurastuderende ved universitetet i Wien og nærmere bestemt kvaliteten af den undervisning, som de studerende dengang måtte tage sig til tåls med. Men lur mig lige, om ikke den sidste passage ikke også -- i en vis udstrækning -- gør sig gældende her i Danmark anno 2008:

The lectures were infamously bad, resulting in part from a distinctive lack of consumer orientation on the part of the professors. After the government takeover of the Austrian universities, the professors had become financially independent of their audience and had little incentive to accommodate the needs of their students. This affected both their behavior and their public status. The government had turned them into civil-servant scholars—or to put it less flatteringly, into court intellectuals. “Academic freedom” no longer meant political autonomy.

De länder som i flera olika undersökningar ger bäst skolutbildning åt sina elever är Finland, Sydkorea, Singapore och Canada.

När man granskar resultaten kommer två vitt spridda förklaringsmodeller på skam:

1. Det handlar inte om hur mycket pengar man satsar. (Singapore t ex tillhör ett av de fattigare länderna.)

2. Det handlar inte om mindre klasser.

Det senaste förvånar mig. Jag har själv länge predikat mindre klasser och mindre skolor som lösning på flera av skolproblemen. Detta är vad man länge och envist har provat i USA, utan att märka att det ger någon avgörande förbättring.

De faktorer man i stället har funnit som förenar de framgångsrika skolsystemen är:

1. Lärarnas kvalitet. De har god utbildning med höga krav på de ansökande. Lärarna har hög status i samhället och de har, relativt sett (jämfört med motsvarande välutbildade yrkesgrupper) hög ingångslön.

2. Undervisningen bygger på en effektiv interaktion mellan lärare och elever, i dialog och direkt utbyte.

3. Alla skolbarn i landet ges bästa möjliga utbildning, klasserna hålls samman. (Medan däremot de system med hög sortering, som vi t ex hade innan enhetsskolan och grundskolan infördes, inte ger samma resultat).

Sverige har nu under lång tid gått tvärsemot alla dessa tre principer:

Lärarnas status har sänkts. Utbildningen är, enligt Högskoleverket (ladda hem rapporten här) så dålig på många ställen i landet att man vill dra in examinationsrätten från flera högskolor. Det går idag endast 1,2 sökande till varje utbildningsplats.

Den levande interaktionen har bortprioriterats till förmån för självstudier och grupparbeten, där stor betoning ligger på kritiskt granskande. Detta underminerar respekten för en lärare, som med låg status inte kan visa sina kunskaper i en levande undervisningsdialog.

De senaste decenniernas pedagogiska experimenterande, med politiska korrekthetsmallar som bakgrund, har inte skapat större jämlikhet. Barn från studievana hem tycks klara sig ändå, medan barn utan samma studiestöd hemifrån klarar sig sämre.

Per T Ohlsson efterlyste med emfas en vetenskaplig kommission, i stil med Lindbeck-kommissionen som tillsattes på 90-talet för att lösa den svenska ekonomiska krisen. En kommission för att lösa skolans problem bör omedelbart tillsättas, och där ska inte finnas några politiker. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och man ska sikta på ett skolsystem med lång stabilitet, som inte får röras av kortsiktiga politiska publikfrierier.

Ja! Tack för den utmärkta genomgången!

Låt oss dra igång kommissionen!

På tisdag 22/4 är det så den sista och fjärde kvällen, då Jytte Lindborg (rektor Hermodsdalsskolan) och Eva-Lis Preisz (Lärarförbundet) kommer att tala. Välkomna! Lärarhögskolan i Malmö, Nordenskjöldsgatan 10. Kl 18.30 - 20.30