"Tolerans är en fråga om kärlek"

Läs även andra bloggares åsikter om Kärlek, Citat, Tolerans, Lennart Johansson, Ord, Visdomsord

Oh, the joy and bliss of bo i lägenhet.

"Her şeyi bilen, her şeyi affeder."

Bunu şu şekilde de düşünebilirsiniz elbette:

"Her şeyi bilen, herkesi affeder."

İmdi, sorun şu ki (ya da şansımız şu ki) etrafımızda her şeyi bilen birini tanımıyoruz. Öyle biri, ancak kutsal kitaplarda kendini bu kitapların ve diğer her şeyin yazarı olarak tanıtan malum şahsiyet: Tanrı.

Ama yine de bu söz bence toleransın, empatinin, diğerlerini anlamaya çalışmanın erdemini çok açık ve net olarak ortaya koyan bir söz. Neredeyse diyeceğim ki insan olmanın en önemli gereklerinden birini ortaya korkusuzca koyan bir söz.

Başka bir şey de demiyorum, bu sözün üzerine laf etmeyi ayıp buluyorum zira.

Vad som behövs är inte intolerant sekularism eller ljum kutlurkristendom, utan sekularitet där människor fritt lever sida vid sida och tolererar varandra, utan att försöka tvinga människor att ta avstånd från sin egen identitet och leva i en hycklad halvmesyr (=sekualrism)! Jag är övertygad om att detta är det enda sättet ett samhälle kan bestå och frodas i en globaliserad värld.

Jag är just nu hemsk för hela min omgivning.
Jag är sur och tjatig.. jag har ingen tollerans och jag bryter ihop minst en gång per dygn...

Allt för att jag äter en liten tablett på 25 mg och som får mig till att bli överjävlig... Tycker synd om min omgivning...

Tabletten gör ju att jag har fått biverkningar som jag först trodde var metastaser i skelettet... jag har ont i axlar, ländrygg, armbågar, höfter och knäna.. på morgonen har jag ibland också ont nere i fotknölarna.. Det är muskelfästena som det gör ont i.. Vänster axel gör inte så ont.. bara när jag gör vissa rörelser.. och då är det en helvetiskt känsla.. som om jag får en kniv i ryggen..

Till saken hör att jag idag har en himla massa energi som man inte hade när man gick på cytostatikan.. den här energin vill jag göra en massa saker med... som behövs göras.. de där "måstena" man ibland har.. som att dammsuga upp katthår (vi har en långhårig kattman vid namn Åke Gustavsson).. denna energin finns.. och orken finns.. men jag kan inte.. för rörelserna gör att det gör ont...

Jag blir då så besviken på mig själv att jag inte kan... att det går ut över resten av familjen.. jag tänder på alla cylindrar... och det är inte kul... min toleransnivå är under nollan... och det är fan i mig helt jävla idiotiskt av mig.. men jag kan inte... jag måste få ut min energi också..

Jag måste lära mig att inse min begränsning som det är just nu.. det kan bli bättre.. för jag tror inte att det blir sämre.. för det finns inte.. inte som det känns idag..

Det är så svårt bara..

Läs även andra bloggares åsikter om Pysan, bröst, cancer, biverkningar, aromasin, arg, förbannad, tolerans

Vi har ju alla sidor vi inte ens vet om det vill säga sidor kända för andra men inte för oss själv. Sidor vi visar andra känt för oss själva men inte lika tydliga för utomstående. Men också personlighetsdrag och beteenden som inte är tydliga för oss utan enbart för utomstående, samt de drag hos oss själva vi inte ens själva känner till. Interaktionen och reflektionen kring hur vi är ibland och mellan människor gör att vi ständigt upptäcker saker om oss själva. Till slut kan vi kanske rent av komma på de sidor och förmågor som varken vi eller våra andra relationer vet och känner till och detta beror på vårt samspel och den kommunikativa interaktion vi har i med de relationer vi har omkring oss.

Vi blir de vi är i relation till andra, det vill säga i vårt sociala samspel. Samtidigt som vi har behov av både bekräftelse och närhet är vägen till tvåsamhet en gemensak väg som kräver mod att se sig som den man är. I mötet med de vi älskar, får vi chansen - om vi tillåter det - att se nya sidor hos oss själva men kräver också att vi ser de vi älskar för dem de är med alla sidor, de bättre såväl som de mindre bra och framför allt att vi tillåter dem vara dem de är. Parrelationens tvåsamhet är ett gemensamt projekt och kräver tolerans, förståelse och acceptans för varandra att kunna vara sig själv. Det handlar om respekt för varandra, men kräver också förmåga, vilja och öppenhet för våra skilda sätt att kommunicera.

Självklart handlar det här inte enbart med tanke på parrelationen utan i alla mellanmänskliga interaktioner, det vill säga i vårt umgänge med alla vi möter. Vi är alla unika och speciella, med olika sätt att kommunicera, tänka och tolka i skilda sammanhang beroende på de vi är, bakgrund osv. Genom att öppna upp för att vi faktiskt är olika och inte basera vårt tänkande på den aktuella normalitetsprincipen som råder i samhället, får alla möjlighet till att vara sig själv på sina villkor utifrån sina särskilda förutsättningar.

Bildkälla: www.photobucket.com

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om att vara sig själv, kärlek, älska, beskräftelse, kommunikativ interaktion, närhet, parrelation, tvåsamhet, socialt samspel

Frågan är nu om vi ska köpa det resonemanget. Den första premissen tror jag att de flesta går med på. I någon mening är det bättre att vara smart än att vara idiotisk, att kunna greppa resonemang, ha lätt för att lära, och lätt att anpassa sig till nya situationer och förändrade förutsättningar. Men är det verkligen alltid fult att anse sig själv för bättre än någon annan? Jag hävdar att det beror på hur man gör det. I en utbildningssituation, till exempel, utgår både elever/studenter/kursdeltagare och lärare/föreläsare/kursledare från att läraren(etc) är bättre än eleverna(etc) i det ämne som undervisas. Och ingen ser något fult i det. Det vore snarare fult av någon att försöka undervisa, utan att vara bättre än de som undervisas. Sådant är respektlöst. Och det är heller inte fult av Carolina Klüft att anse sig som bättre på friidrott än de flesta. Det är bara att se verkligheten som den är.

Vad som är fult är att anse sig ha högre värde än någon annan. Tyvärr går överföringen automatiskt i många människors huvuden, så att de tolkar utsagan "jag är bättre än du" som "jag är mera värdefull än du". I själva verket kanske avsikten enbart var att säga "jag springer fortare än du" eller "jag kan lösa integraler, och det kan inte du".

Alternativt så var tolkningen helt rätt. "Jag är bättre än du" används ofta med (bi)betydelsen "jag är mera värdefull än du". Jag skulle önska att mänskligheten lärde sig att skilja på människovärde och prestationer någon gång. Men jag tror inte att det kommer att hända inom överskådlig framtid.

Dinler arası diyalogdan, hoşgörüden bahseden Hıristiyan devletler, geçmişte pek çok defa olduğu gibi bugün de, acımasızca Müslümanların üzerine saldırmakta, kadın, çocuk, sivil demeden önüne geleni katletmektedir. Geçmişte yaptıkları Haçlı zulümlerine bir yenisini daha ekleme zilletindedirler.

İnsanlık tarihi boyunca, zalim diktatörler, ellerini kana boyayıp, memleketlere hâkim olmuş, zulüm ile insanları inleterek, sömürerek, üstün silâhlar yapmış, dünyayı korkutmuş iseler de, çabuk yıkılmışlar ve tarih boyunca, la’netle anılmışlardır.

Örümcek yuvası gibi çabuk kurulan tuzakları, sabâh rüzgârı gibi hafîf bir kuvvetle uçmuş, insanlığa yarar bir şey bırakmamışlardır. Şimdi de, zulme dayanan devletler, ne kadar büyük ve kuvvetli görünseler de, elbette yıkılacak, zulüm pâyidâr olamayacaktır.

Böyle zalimler, bir anda parlayan kibrite benzer ki, etrafındaki saman, talaş gibi hafîf şeyleri tutuşturur, eli yakar, evleri harâb edebilir. Kendi ise, hemen söner, biter. Adâlete dayanan devletler ise, kaloriferlerin radyatörü gibidir. Radyatör, bir şeyi yakmaz, odaları ısıtarak, insanlara rahatlık verir. Sıcaklığı aşırı, zararlı değildir. Fakat ısı, enerji kaynağına mâliktir. İslâmiyet de, böyle faydalı bir enerji kaynağı olup, kendisine bağlanan fertleri, âileleri ve cemiyetleri besler, kuvvetlendirir. Böyle hareket eden devletler tarihte az da olsa vardır.

İslam tarihini inceleyenler bilir. Hz. Ömer on yıllık Halifeliği zamanında devrin iki süper devleti olan Bizans ve Sasani imparatorluğunun toprakları içinde bulunan Suriye, Filistin, Mısır, Irak ve İran’ı devletinin sınırları içine aldı. Kuzey Afrika’dan Türkistan’a, Azerbaycan’dan Yemen’e kadar uzanan iki milyon kilometre kareden büyük bir İslam Devletini kurdu ve mükemmel müesseselerle, gayet muntazam bir şekilde yönetti. Herkes can ve mal güvenliği içinde idi. Tahakkümleri zulme değil, adalete, merhamete dayanıyordu.

Rum İmparatoru Herakliyus'un büyük ordularını perişan eden İslâm askerlerinin başkumandanı Ebû Ubeyde bin Cerrâh hazretleri zafer kazandığı her şehirde tellallar dolaştırarak, Rumlara halîfe Hazret-i Ömer'in emirlerini bildirirdi:

“Ey Rumlar! Allahü teâlânın yardımı ile ve halîfemiz Ömer'in emrine uyarak, bu şehri de aldık. Hepiniz ticâretinizde, işinizde, ibâdetlerinizde serbestsiniz. Malınıza, canınıza, ırzınıza, kimse dokunmayacaktır. İslâmiyetin adâleti aynen size de tatbîk edilecek, her hakkınız gözetilecektir. Dışardan gelen düşmana karşı, Müslümanları koruduğumuz gibi, sizi de koruyacağız. Bu hizmetimize karşılık olmak üzere, Müslümanlardan hayvan zekâtı ve uşur aldığımız gibi, sizden de, senede bir kere cizye dediğimiz vergiyi vermenizi istiyoruz. Size hizmet etmemizi ve sizden cizye almamızı Allahü teâlâ emretmektedir.”

Cizye de rastgele alınmazdı. Fakîrlerden kırk, orta hallilerden seksen, zenginlerden yüz altmış gram gümüş veya bu değerde mal yahut tahıldır.

Kadınlardan, çocuklardan, hastalardan, yoksullardan, ihtiyârlardan ve din adamlarından cizye alınmazdı.

Humus Rumları, vergilerini seve seve getirip, Beytülmâl emîni Habîb bin Müslim'e teslîm ettiler. Bir müddet sonra, Herakliyus'un, bütün memleketinden asker toplayarak Antakya'ya hücûma hâzırlandığı haber alındı. Bunun üzerine, Humus şehrindeki askerlerin de, Yermük'teki kuvvetlere katılmasına karar verildi. Ebû Ubeyde, şehirde tellallar dolaştırdı:

“Ey Hıristiyanlar! Size hizmet etmeğe, sizi korumağa, söz vermiştim. Buna karşılık, sizden cizye almıştım. Şimdi ise, halîfeden aldığım emir üzerine, Herakliyus ile gaza edecek olan kardeşlerime yardıma gidiyorum. Size verdiğim sözde duramayacağım. Bunun için hepiniz Beytülmâla gelip, vergilerinizi geri alınız! İsimleriniz ve verdikleriniz defterimizde yazılıdır.”

Böyle bir olay dünyanın neresinde görülmüş? Sömürme, gelirlerine el koymayı bırakın, hiçbir zorlama olmadan, zorlamayı bırakın normal istek bile olmadan alınan paralar iâde ediliyor.

Hıristiyanlar, Müslümanların bu adâletini, bu şefkatini görünce, senelerden beri Rûm İmparatorlarından çektikleri zulümlerden ve işkencelerden kurtuldukları için bayram yaptılar. Çoğu seve seve Müslüman oldu.

Hatta çoğu, kendi arzûları ile Rum ordularına karşı İslâm askerine câsusluk yaptılar. Ebû Ubeyde böylece, Herakliyus'un ordularının her hareketini günü gününe haber alırdı. Büyük Yermük zaferinde bu Rum câsuslarının büyük yardımı oldu. İslâm devletlerinin meydana gelmesi, yayılması, asla saldırmakla, öldürmekle olmadı.

İslam devletlerini ayakta tutan, yaşatan, büyük ve başlıca kuvvet, îmân kuvveti idi ve İslâm dîninde çok kuvvetli bulunan adâlet, iyilik, doğruluk ve fedâkârlık kudreti idi. Bunu için zulümleri ile değil, adaletleri ile anılıyor. Bundan sonra da anılacak!..

Son zamanlarda, Vatikan, tarihte görülmemiş bir propaganda hamlesiyle Hıristiyanlığı tanıtma, yayma gayreti içine girdi. Dozaj çok artırıldığı için diyalog dengesi de bozuldu. Çünkü diyalog eşit şartlarda olursa istenilen fayda sağlanabilir. Bu propagandalardan zarar görmemek için tedbir almak, yapılmak istenileni anlamak zarureti hâsıl oldu. Diyanet Dergisi’ndeki bir yazı yapılmak istenileni çok güzel özetlediği için bu yazıyı okuyucularımın istifadesine sunmak istedim:

“İnsanlığın kurtuluşu için gönderilmiş olan İslâm Dini, kıyamete kadar sürecektir. Hak ve son din İslâm geldiğinde, daha önce gelen ve tahrif edilen diğer dinlerin hükümlerini kaldırmıştır. Çünkü İslâm dini bütün insanlığın yaratılışına uygun temel prensiplere sahiptir. Akılla ve ilmî gerçeklerle çelişmez. Bu dinin Peygamberi Hz. Muhammed de bütün insanlara örnek teşkil edecek bir özellikte yaratılmıştır.
Bu gerçeği göremeyen Roma Katolik Kilisesi, Avrupa’ya tamamen hakim olduktan sonra, önce dünyayı silah gücü ile Hıristiyanlaştırmaya çalıştı. Bu sebeple Haçlı seferleri düzenlendi. Haçlı orduları dalgalar halinde Müslüman ülkelerinin üzerine yürüdüler. Yapılan savaşlarla gayelerine erişemeyeceklerini anlayınca, Papa ve Hıristiyan hükümdarlar bu işi barış yolu ile ve tatlılıkla yapmaya karar verdiler. İşte bugünkü Vatikan’ın faaliyetlerinin temeli bu karara dayanır.

Tek gaye ve amaçları; Batı emperyalistlerinin emelleri önüne çekilmiş kalın duvar olan İslâmı yıkmak ve Müslümanları ezmek, Müslüman ruhunda İslâm inancını sarsmak ve onları Hıristiyanlaştırmaktır.

Bu gayelerine ulaşabilmek için de şu faaliyetlerde bulunuyorlar: İslâm karşıtı fikirleri yaymak. Müslüman çocuklarının sırf maddeci bir terbiyeyle yetiştirilmesini sağlamak ve onlar ile tarihleri arasına perde germek. İslâmı modern hayata ayak uyduramama gibi kusurlarla itham ederek fikrî hücuma geçmek ve modern hayatın mefhumlarını İslâm’dan üstün göstermek suretiyle Müslümanları dinlerinden ayırmaya zorlamak.

Bu fikirleri de yıllardan beri; barış, toplumsal ahenk, endüstriyel ilişkilerin insancıllaştırılması, ırkların özgürleştirilmesi, sınıf farklarının giderilmesi ve dinler arası diyalog, hoşgörü gibi evrensel insanî değerleri işliyorlar. Fakat hiç de samimi olmadıkları ortadadır. Keşke Hıristiyanlık, bu projelerinin ardında samimiyet besleseydi! Keşke yakın geçmişte Azerbaycan’da, diğer Türk Cumhuriyetlerinde, Bosna-Hersek’te, Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti’nde; günümüzde Kosova’da biçare Müslümanların acil birçok ihtiyacını gidermek karşılığında onların vicdanlarını satın almaya kalkan misyonerlere engel olsaydı!

Ülkemizdeki hassas konuları iyi bilmektedirler. Bu hassas konularda fırsatını düşürdükleri anda devreye girmektedirler. Misyonerler Türkiye’de dinî hayatın zayıflamasını fırsat bilip, bu boşluktan azami ölçüde yararlanmaktadırlar.
Her fırsatta soydaşlarımıza din değiştirmek karşılığında mâlî destek sağlayacaklarını vaat etmektedirler. Bunun manası; vicdanların para ile satın alınmaya çalışılması demektir.

Tolerans, sevgi, barış ve kardeşlik gibi süslü sloganlarla yola çıkanlar, aynı hoşgörüyü, toleransı; İslâm’a tanımadıktan ve düşmanlıklarından vazgeçmedikten sonra bunlara kim inanır?

Sonuç olarak Kur’an-ı kerimin ifadesiyle:

“Allah katında hak din İslâm’dır.”

“Kim İslâm’dan başka bir din ararsa, bu din asla kabul olunmaz ve o ahirette de büyük zarara uğrayanlardandır.”

Her şeyin gerçeğini en iyi bilen Yüce Allah olduğuna göre; O’nun orijinal kelâmı olan Kur’an-ı kerimin mesajına kulak vermekten başka insanlık için kurtuluş çaresi yoktur.

Bunun için; misyonerlik faaliyetleri başta olmak üzere ülkemizi, dinimizi ve milletimizi bölmeye yönelik her türlü yıkıcı faaliyet karşısında dikkatli olmak zorundayız. Bunlara karşı mücadele etmek için öncelikle yeni yetişen nesillerimizi bu cereyanlara karşı sağlam ve doyurucu bilgilerle teçhiz etmek durumundayız. Genç nesillerle beraber bütün ülke insanını millî ve manevî değerlerle donatmalıyız. Bu uyarılara kayıtsız kalındıktan sonra ortaya çıkan manzara karşısında hayıflanmanın faydası olmayacaktır. Her fırsatta gereken tedbirleri almak, bu vatanı bize emanet edenlere karşı bir vefa ve namus borcudur. Bu aynı zamanda her Müslümanın vazifesidir.”

(Hasan Yıldırım-Diyanet Dergisi, sayı 106)

Aldrig att jag viker mig för dylika indirekta hot ifrån en annan politisk idelogi än min egen. Vill dom jävlas med mig så varsågod, kör på!

Åter till gnällsossen, som sagt varenda gång han får mottugg och inte kan argumentera för sin sak så haglar det en massa floskler från denne. Han lovade mig via telefon igår att sluta upp med sådana idiotier om jag tog bort informationen om honom och AFA. Men när nu gnället och påhoppen fortsätter så ser jag ingen anledning till att mötas halvvägs och i samförstånd. Informationen om att denne sägs vara inom den vänsterextrema rörelsen finns på socialism.nu såvida det inte i brådaste rappet har tagits bort efter jag upplyste honom om detta. Det har som bekant hänt tidigare på denna vänsterextrema sida.

Denne har även ändrat meningen kämpa emot dem tills de är döda till kämpa mot dem tills deras ideologi är död

********************************************************************************

Man ska vara på det klara över att denne Reza Javid är otroligt agressiv och otrevlig på sin blogg. Notera följande inlägg på dennes nya hatiska inlägg emot andra än honom själv och hans diktaturiska försök i att kränka och kuva Svenskar till någon sorts slavar under hans kategori utav folk:

Kommentar av Göran E - 4 april 13:48, 2008

I senaste numret av lokala gratistidningen Uppsalatidningen finns ett reportage om den upsaliensiska bloggosfären. Man har även sammanställt en lokal topplista. Min myoman-blogg visar sig vara Uppsalas mest besökta fulblogg och på nionde plats totalt. Detta visar återigen hur viktigt det är att jag bloggar. Jag behövs!

Kanske det är dags med en blogginventering ifrån Bloggtoppen käre självgode mytoman? Något som brukar ligga dig som bomull runt ditt hatiska hjärta....för andra veckan i rad drar Antiism ifrån Odens hund med råge! Nej Sunefune...du behövs inte. Du vill gärna tro det för ditt eget själgoda egos skull!

Sverigedemokraterna, Solidariter, Ssu, Främlingsfientlig, Rasist, Demokrati, Tolerans, Respekt, Människor, Kärlek, Ssu, Skämt, Bluff, Arbetskraftsinvandring, Arbete

Jag tillhör dem som inte säger negerboll. Om det är så att vissa upplever det som förnedrande att begreppet neger används, då ser jag det som en lätt sak för mig att undvika att använda det, även om jag personligen inte skulle mena något negativt med det. Chokladboll låter dessutom godare.

Men Eugene Volokh argumenterar för att det är överdrivet att kräva att nya och "politiskt korrekta" namn ska användas för olika minoriteter, i alla fall så länge de gamla namnen inte uppenbart bygger på en explicit nedvärdering. Det kan ligga en del i det. Det kanske är så att minoriteter ska undvika att leta orsaker att känna sig kränkta hela tiden; och det kanske är så att majoriteten ska anstränga sig lite att inte använda ord som kan uppfattas som nedvärderande. Lite avslappnad attityd och hänsyn från båda sidor, med andra ord.

Så om jag säger zigenare istället för rom, handikappad istället för funktionshindrad eller dvärg istället för vertikalt utmanad, kanske inte det är hela världen. I synnerhet som jag inte uppfattar något av dessa ord som negativt värdeladdade i sig. Däremot vidhåller jag det olämpliga i att använda ordet neger. Det har en sinister historia.

Tolerans. Smaka på det vackra ordet. Statsminister Fredrik Reinfeldt sade i sin regeringsförklaring 2007:

"Tolerans och öppenhet är andra värden vi vill ska bära Sverige. I vårt land ska människor kunna leva sida vid sida och forma sina egna liv, oavsett bakgrund, religion, hudfärg eller kön. Här ska alla vara lika inför lagen. I en värld där olikheter ofta används för att underblåsa konflikter och konfrontation ska Sverige visa på mångfaldens styrka. Vi ska ha ett inkluderande samhälle där varje människas okränkbara värde respekteras."

Läs resten av artikeln >>

Tidigare har Vänstra Stranden (på gruppbloggen Frihetligt Forum) resonerat i samma banor, liksom Anders Wallner. Det är kanske inte lätt att i praktisk politik omsätta den hållning jag förespråkar, men som VS sade: "Tolerans lägger en våt filt över konflikterna och bibehåller normalitetsdiskursen."

***

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar om: Fria Tidningar, tolerans, normalitet, Fredrik Reinfeldt, regeringsförklaring, öppenhet, likabehandling, diskriminering, antidiskrimineringspolitik, Augsburgska bekännelsen, successionsordningen, lagstyre, grundlagen, Lars Vilks, toleransediktet, sexualitet, sexuell läggning, funktionshinder, religion, etnicitet, kön, jämställdhet, social rättvisa

Nu skriver författaren och journalisten Maciej Zaremba i DN en intressant artikelserie om kränkningar på Lärarhögskolan.

Han skriver att lagstiftningen (t.ex den om likabehandling av studenter på högskolan) som skulle skydda mot kränkningar och trakasserier används för att trakassera lärare för påstådda kränkningar. Han tar också upp hur de som förfäktar Queer-teorin om könet som social konstruktion agerar på lärarhögskolan.

Det är skrämmande. Man tror inte det är sant, i dagens Sverige. Men det är det. Läsa och förundras!

Det är ett liknande fenomen som att de som oberopar tolerans för att tysta vissa som uttrycker åsikter som de tycker är intoleranta. Och därmed själva agerar på ett intolerant sätt.

Första artikeln, andra artikeln, tredje artikeln.

Nu ska det bli lättare för kvinnor att bli brandmän. I jämställdhetens namn ska de fysiska kraven för anställning sänkas. Allt annat vore ju diskriminering.

Brinner jag inne för att brandpersoner inte klarar av att bryta upp dörren, så har jag i alla fall dött för en principfråga. 

Detta aningen provokativa påstående är faktiskt inte så långsökt som det vid första anblick kan tyckas. När man ser vilka krav på slöjförbud som framförs i olika svenska medier så anar man att de personer, som med sådan nitälskan uttalar sig despotiskt om vad kvinnor får ha på sig och inte får ha på sig, skulle passa alldeles utmärkt som revolutionsgardister i Iran.

Visserligen så har de olika åsikter i sakfrågan, men de är eniga om att den viktiga frågan är hur kvinnor går klädda eller inte går klädda. De är ju också eniga om att kvinnors klädsel bäst avgörs genom påbud eller förbud, eftersom det ju uppenbarligen skulle vara sååå hemskt om varje kvinna själv avgjorde vad hon får och inte får ha på sig.

Man kan i varje fall trösterikt(?) sluta sig till att det inte föreligger något kausalt förhållande mellan religion och intolerans – intoleranta människor tycks ha en anmärkningsvärd förmåga att vara intoleranta oavsett livsåskådning…

Avslutningsvis ett länktips: Islamisk feministisk front

Att någon känner sig "kränkt" (o, detta modeord!) är inte ett tillräckligt skäl för inskränkt yttrandefrihet. Feminister känner sig "kränkta" av underklädesreklam och muslimer känner sig "kränkta" av satirteckningar av Muhammed. Det får de stå ut med i ett fritt samhälle.

• Premiss 1: Föräldrar och andra vuxna påverkar barn på olika områden.
• Premiss 2: Om man finner det acceptabelt med sådan påverkan på ett område måste man, för att vara konsekvent, acceptera sådan påverkan på alla områden.
• Premiss 3: Jag accepterar sådan påverkan i vissa fall men inte i alla.
• Slutsats: Jag är inkonsekvent och är därför inte trovärdig i min argumentation.

Slutsatsen stämmer dock inte, eftersom premiss 2 är felaktig. Det går att förespråka viss typ av påverkan utan att finna all typ av påverkan önskvärd. Sådan påverkan som jag anser falsk och skadlig motsätter jag mig, t.ex. försök att få ett barn att "bekänna sina synder till Jesus" eller försök att få ett barn att hylla Adolf Hitler. Jag motsätter mig däremot inte alls annan påverkan, t.ex. försök att inskärpa av vikten av att inte lägga handen på en varm spisplatta eller försök att lära ut Bertrand Russells liberala dekalog. De senare (men inte de förra) typerna av påverkan tror jag nämligen gynnar ett barns långsiktiga välmående och lycka.

Jag har noterat samma tankefel som ovan i diskussioner om tolerans och statlig neutralitet. Angående tolerans säger vissa att om man kräver tolerans på ett område måste man själv vara tolerant och själv kräva tolerans på alla områden (om man ska vara konsekvent). Angående statlig neutralitet säger vissa att om man kräver statlig neutralitet på ett område måste man kräva statlig neutralitet på alla områden (om man ska vara konsekvent). Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Tolerans är bra på vissa, men inte på alla, områden; och statlig neutralitet är bra på vissa, men inte på alla, områden; och jag är inte inkonsekvent när jag hävdar det.

Se gärna vidare Karl Poppers "Paradox of Tolerance" samt mina små texter "Den missförstådda toleransen" och "A Clarification of Government Neutrality and Discrimination".

Hetsen riktad mot vårt lands kulturella särdrag och yttringar är dock inte begränsad till att bara omfatta julen. Har svårt att glömma den tragikomiska motion som vänsterns gruppledare i Kristianstads kommun, Ruzika Stanojevic, la fram för fullmäktige för något år sedan. I denna motion ville hon, likt en del andra, förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Hon gick dock längre än andra. Hon ville nämligen därtill förbjuda skolor att hissa den svenska flaggan under skolavslutningarna i kommunen. Tragikomiskt? Ja. En engångsföreteelse? Antagligen inte.

– Dessutom skulle jag inte tycka att det var någon katastrof om min son blev bög. Visst skulle det vara lite trist om man inte fick några barnbarn, men annars är det här med bög ingen stor grej för oss som är lite yngre. Vi bryr oss faktiskt inte."

Jag har länge tyckt att indifferens är en eftersträvansvärd inställning i många frågor, såsom sexuell läggning. Och apropå indifferens, skulle du bry dig om din son ville leka med dockor? Se denna fascinerande artikel om barn som bryter mot könsroller – och om föräldrars (beklagliga) olust inför det.

KDU drar nu för andra året i rad igång en rikstäckande kampanj under rubriken "Fridlys julen". Anledningen till detta är att delar av samhällets pk-krafter gång efter annan attackerar det som vi andra ser som högtidlighet och mysiga traditioner.

Luciafiranden har velat förbjudas eftersom det har ansetts vara "en skönhetstävling". Elever har på sina håll förbjudits deltaga i olika typer av julativiteter såsom julspel. En förskolerektor i Filipstad ville förbjuda barnen att pynta med änglar eftersom det skulle vara diskriminerande mot barn som inte trodde på änglar (däremot var tomtar OK enligt samma förskolerektor). Diskrimineringsombudmannen vill förbjuda skolor att hålla skolavslutningar i kyrkan. Samma ombudsman har även uppmanat företag och skolor att inte ställa fram adventsljusstakar.

KDU betackar sig från denna förbudshysteri som grundar sig i ett resonemang om att våra högtider och traditioner skulle vara någon form av intolerant attack mot dem som är bärare av andra kulturer. Högtider och traditioner för människor närmare varandra. Kan vi inte vara måna om våra egna kulturyttringar tror jag vi får än större problem i mötet med andra. Vi får ett samhälle präglat av rotlöshet.

Så, gott folk, drick glögg och sätt upp era adventsljusstakar! Julen står för dörren, oavsett vad pk-eliten har att säga om den!

Edmund Stoiber håller tal inför de bayerska kristdemokraterna. Talet rör de tyska miljöpartisterna förslag om att införa fem muslimska helgdagar i tysk lagstiftning. Stoiber är inte helt övertygad om förslagets riktighet.