Efter det började min härliga dag. Jag åkte hem till Anna. Hon, jag, Emelina och Vilgot tog en promenad till Sockenplans Thai och käkade lunch. Det var gott! Sen gick vi hem till dom igen. När Johan kom hem och tog Vilgot åkte jag och Anna in till söder (med tunnelbana!) för att gå i secondhand-affärer och sex-butiker, härlig blandning :) På Myrorna hittade jag en klänning och ett par skor, skorna måste jag ev. åka in och köpa idag eftersom dom inte var prismärkta, dom säljer inget utan pris. Sen fortsatte vi till Beyond Retro, som vi tips om av en tjej som Anna kände igen ifrån Sköndal som vi träffade inne på Myrorna....  Det var en kul affär men lite för dyrt för att vara secondhand, tycker jag. Vi fortsatte mot Bondegatan till Lovestore där Anna kollade lite på kläder till min fest den 23/8, jag köpte latexspray till min latex kjol. Vi fortsatte vår vandring på Söder, hittade lite små butiker med beg. kläder som vi kikade in i men hittade inget av intresse först än vi kom till Röda korstet på Östgötagatan, där var det mycke kläder och alla byxor kostade 60 kr, alla skjortor 60 kr. Smidigt prissättningssystem. Sen blev det Golden Rose video på Östgötagatan, där fanns det massa kläder men till ett ganska högt pris, samma kläder säljs ju på Tradera men till ett MYCKE förmånligare pris. Vi vandrade runt lite över allt på Söder och hade det ganska trevligt och roligt, man borde åka in till Söder och till stan oftare. Jag har slutat helt med det och handlar allt i Farsta Centrum vilket är ganska tråkigt, men så är jag ju inte heller så jätte förtjust av tanken att behöva åka tunnelbana men när jag väl gör det så är det helt ok. När jag var yngre och gick i skolan var vi inne i Stockholms city var och varannan dag och handlade eller bara fönster shoppade, visseligen var Farstas centrum ganska litet och tråkigt då om man jämnför med nu men iallafall + att jag hade varken bil eller körkort.

Vi avslutade dagen med att gå i Ringen där Anna köpte födelsedagspresent till sin lillebror som fyllde år igår (Grattis på födelsedagen i efterskott, Micke!) och på Åhlens och även där var det ganska underhållande att vara av lite olika anledningar, ha ha.

Skön och rolig dag allt som allt + att det var sol men det kändes som en riktigt höstdag, lite sorgligt då det bara är mitten av augusti.

Andra sjukdomar som måste "lösas" är väl självklart HIV, malaria och så vidare.

Jag tror inte på församlingar som röda korset. Jag tror att dom stoppar hälften i fickan.

Hur ska dom annars ha råd med en reklam på tv4 bästa sändningstid i en minut!?

Efter den stora jordbävningen i Northridge 1994 när 72 personer dog och tusentals andra skadades, inklusive de flesta byggnader, så byggdes allting jordbävningssäkert. Därför blev skadorna ytterst minimala igår. Men det kommer mera... Jag minns tydligt när jag var "ung" och bodde i trygga Sverige och hörde om dödliga jordbävningar i Kalifornien.  Jag tyckte folk var verkligen idioter som ens bosatte sig i såna områden! Och så ironiskt nog, bara elva år senare, så flyttar jag till just det området! Ovetandes, förstås... Jag bor bara ett par km ifrån själva epicentret Reseda Blvd-Saticoy.

Har varit med om fyra större skalv, och flera små som bara känns som en lastbil som kört förbi, men det igår var det värsta. Rädd? Nää, men det är en hemskt olustig känsla att jorden man går på kan plötsligt bli osäker och oframkomlig; för man kan ju inte göra som fåglarna och ge sig upp i luften! Dom här underjordiska plattorna fortsätter att röra på sig och det finns ingen som kan förutsäga när nästa "event" sker. Men jag var lite förberedd dock, bara fem minuter innan det skedde hade jag tankar om jordbävningar och undrade när det var dags för nästa. Precis som hundar eller katter som känner på sig saker, antar jag!

Undersökningen som presenterades tidigare i år visar också att bland de 600 största börsbolagen i Europa är det ungefär vartannat företag som har sådana samarbeten och bland de 150 största företagen i Europa är andelen drygt 80 procent. WWF och Röda korset är det två vanligaste organisationerna att samarbeta med både bland svenska och utländska företag. Många svenska företag samarbetar även med SOS-Barnbyar medan utländska företag samarbetar med UNICEF.

Men att bara göra gott räcker inte alltid som skäl för att skänka bort aktieägarnas pengar. Dessutom kan företagets trovärdighet skadas om agerandet uppfattas som inkonsekvent, motsägelsefullt eller som en kompensation för ett dåligt samvete för vad företaget gör i övrigt, konstaterar H&H.

Hallvarsson & Halvarsson rekommenderar därför ett strategiskt samarbete med NGO:s som är integrerat i verksamheten. Det som varumärket står för ska förena sociala och ekonomiska mål samt förbättra affärsmöjligheterna på lång sikt.

"Hur når man detta hälsoideal? Ja, det är väl i mycket en oförskylld gåva, ett lyckligt arv av fäder och förfäder, vilka levt ett sunt och härdande liv men framför allt haft förstånd och självbehärskning(!) att gifta sig blott med goda, sunda och starka, med individer, harmonierade med dem själva och deras släkt. Till lyckans och hälsans förutsättningar hör nämligen, att hos barnet, d. v. s. inom den blivande personligheten, icke sammanfjättras alltför stam- eller rasfrämmande arvsegenskaper. Se på bastarden, hunden-byrackan med taxben och dogghuvud! Ändå värre är det, om mot varandra svärande själsegenskaper sammanföras. Det kan då visserligen någon gång "gnistra", om det förut hos fäderna fanns inneboende någon guda- (eller avgrunds-) gnista. Men mest gnisslar då livet, både det kroppsliga och det själsliga."

Hur väl detta uttalande stämmer överens med Röda Korsets grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet kan man undra. Jag tror dock att många är benägna att hålla med för man behöver ju knappast vara Einstein för att lista ut hur världen kommer att se ut om bara några decennier med dessa gatukosningar mellan neger, arab och latrino som man ständigt konfronteras med.

Så här stod det:

Fler nekas asyl i Sverige

Bara var fjärde asylsökande har fått bifall i år, jämfört med hälften under samma tid i fjol. Det skriver Riksdag & Departement som tagit fram siffror för prövningarna i första instans.

Andelen bifall minskade från 72 till 34 procent bland irakierna, från 80 till 49 procent bland somalierna och från 32 till 28 procent bland afghanerna. För asylsökande från övriga länder föll andelen från 25 till 16 proc.

Röda korsets ordförande Bengt Westerberg säger att minskningen beror på att Migrationsverket tolkar begreppet "väpnad konflikt" snävare än förut.

Ja, oavsett vad minskningen beror på så dessa siffror på att utvecklingen mot att ta emot mindre flyktingar går åt rätt håll. Att Sverige ska fortsätta att "ösa in" flyktingar och vara ett utav de länder i hela världen som tar emot mest flyktingar och invandrare från vissa delar utav världen är fullständigt oacceptabelt.

Men våra makthavare och mångkulturextremister i t ex riksdagspartierna struntar ju fullständigt i att de genom de stora flykting- och invandringsströmmarna förstör Sverige ännu mer. Istället ska svenska folket få det sämre och sämre till förmån för invandrare och flyktingar ifrån vissa delar utav världen. För trots alla indragningar och försämringar överallt så finns det ett område där det inte dras in så mycket som en 50-öring ens, utan istället öses det ut enorma mängder summor årligen.

Och det området, mina vänner, det är invandrings- och flyktingsdelen. Jojo, där finns det i allra högsta grad gott om pengar, men dessa får man inte ta utav. Detta är en skam för Sverige när vi har det så dåligt i Sverige. Men, nej nej, fyyy på de människor som vill att Sverige ska vara en bra nation som bryr sig om sitt folk, så får man inte tänka eller resonera. Nej nej, detta är absolut förbjudet.

Men har våra förstörelsesträvare av Sverige frågat svenska folket vad de tycker om massströmningarna? Nej, knappast för makthavarna vet alltid bäst och vanligt folk vet ingenting om någonting. Det är ju så som makthavarna resonerar där de sitter bakåtlutade på sina veta arslen bakom sina skrivbord, klappar sig hånfullt på sina magar medan dököttet "flödar över" av deras höga självgodhet och enorma föraktfullhet, och skrattar så gott åt sina illgärningar mot nationen Sverige och dess svenska folk.

-Ja, förstörelsen av Sverige som nation är jättebra för då ser ju omvärlden hur bra vi är, tänker de säkert.

Man kan ju lugnt säga att Sverige ännu en gång har alldeles för gemensamt med USA, nämligen att utrikespolitiken är hyfsat lyckad medan inrikespolitiken är käpprätt åt helvete och därmed ett enda stort misslyckande.

Med andra ord så är USA och Sverige lika på denna punkt också, precis som mycket annat. Ett utav de få områden som Sverige och USA inte är lika på är dock yttrandefriheten. I USA har de yttrandefrihet, men här i Sverige har vi ingen alls. För en "yttrandefrihet" som innefattas utav en massa begränsningar och inskränkningar är absolut ingen yttrandefrihet.

Snart får väl inte ens en människa stöna av smärta när hon dör heller, för då ska man hålla käften också och inte "säga" någonting.

Men nu tillbaka till det här med flyktingströmmarna.

Att mindre och mindre människor får asyl i Sverige är helt rätt, det allra bästa är om det inte släpps in en enda flykting till i det här landet.

Visst, förstörelsen av Sverige som nation kommer våra makthavare och riksdagspartier att fortsätta med ändå, de kommer t ex att fortsätta förstöra levnadsstandarden för vanliga människor, nämligen större delen av det svenska folket.

Men om mer och mer människor nekas asyl och fler och fler utvisas så har vi i alla fall ett problem mindre i Sverige än vi har haft tidigare.

Arbetet med att undersöka historien bakom de judiska kvinnorna har resulterat i en bok "Till Herrhagen klockan 13.24". Författare är Christer Mattsson. I boken intervjuas bland annat personer som jobbade på beredskapssjukhuset 1945. De elever som deltagit i projektet har också skrivit avsnitt i boken.

F.d. nynazister från Karlstad besökte under måndagen förintelsemuseet Yad Vashem i Jerusalem. Besöket var en del av ett projekt för att låta ungdomar utmana sina fördomar och utbilda dem om Förintelsen. Projektledare och eldsjäl är Christer Mattsson.

Den här Karlstadshistorien är verkligen en solskens-story! För den intresserade finns här ett antal länkar från dagens Dagen till den israeliska tidningen Ynet som har en lång spännande artikel om svenskarnas bedrift.

LÄNKAR: Före detta nynazister från Karlstad i Jerusalem, SR P3 Karlstad, Pressrelease, Ynet - Former Swedish neo-Nazis become Holocaust commemorators. ::

Är svenskar helt oförmögna att sätta sig in i hur andra människor har det? Kan det vara så att BlondinaBella och allt vad det heter tar upp all tid så att många inte orkar bry sig om det verkliga livet som pågår utanför coola fester och nyinköpta näbbstövlar?

Mer om artikeln finns här

Tydligen kommer Röda korsets trovärdighet oreparerbart skadas av att Dilsa har nomineras till röda korsets cetralstyrelse.
Intressant. Vad har denna Dilsa gjort? Har hon antastat 12-åriga pojkar? Har hon stulit? Har hon begått något brott?
Det verkar vara ett brott att vara öppen ateist och kritisera religion.

En ateist ogillar religion. All religion. När en ateist öppnar munnen är risken stor att både den ena och och andra religionen får sig en dos av kritik. Så även i Dilsas fall. Tydligen bör dock en ateist exkludera just islam från sin religionskritik, annars stämplas hon som "islamofob" och buntas därmed urskillningslöst ihop med moskébrännande brottslingar och intellektuellt handikappade idioter som hatar en grupp människor pga deras religion.

Hampus Eckerman från Motbilder visar sin okunnighet när han skriver "eftersom Demirbag-Sten aldrig någonsin kritiserat någon annan religion, som t.ex kristendomen eller judendomen."

Jonathan Leman har samlat ihop exempel där Dilsa klart och tydligt redogör för sin kritiska syn på all religion.

Detta bemöter Hampus genom ett barnsligt inlägg där han istället för att argumentera som en vuxen gör en poäng av att Lemans blogg tidigare hette Göken Jonte. Å vad kul, hihihi, då kan Hampus förlöjliga sin diskussionsmotståndare med en massa bilder på fula fåglar. Moget.

De kallar Dilsa krigshetsare. Jag kan inte hitta ett enda citat där Dilsa skulle ha uttryckt sitt stöd för krig eller mord på civila. Det enda jag har sett är citat där hon säger att Israel har rätt att existera. Att Israel inte är hin håles boning på jorden. I en text skrev hon att hon faktiskt trivdes i Israel, då det var ett av de få länderna i Mellanöstern (om inte enda landet) där hennes kön eller kurdiska ursprung inte var ett issue.
Är det krigshets?

Federley, det är en annan sak, han donerade for tusan pengar till Israels armé, dessutom mitt under pågående attacker mot Libanon, något som jag själv kritiserade honom för.
Han reagerade som ett barn och kallade mig för Hamassympatisör, en löjlig anklagelse för alla som följt mina texter.
Kritiken mot Federley förstår jag (även om det är overkill att kalla honom för nazist o rita Hitlermutasch på hans bild)

Dilsa har låtit bli att ensidigt ta ställning i en konflikt där det kryllar av idioter på bägge sidor. Ironiskt nog anklagas hon för att inte vara neutral. Att hon inte avskyr Israel gör att hon inte är "neutral". Hooman Anvari anklagar henne för kritik av Mana. Hade Mana en neutral åsikt?

Semus-Hooman verkar förvänta sig att Röda korset ska krypa på knä o be om ursäkt bara för att deras nominering inte föll honom i smaken.
Vad har Semus uträttat? Enda punkten på Semus CV är utnyttjandet av Vilksdebaklet för PR syfte genom att påstå att han skulle ställa ut Vilks rondelhundbild. Efter att ha gjort reklam för sin "organisation" hittade han första bästa ursäkt att INTE ställa ut bilden. Varför skulle RK bry sig om en karriärmuslims enmansnäverk vars enda bedrift är att INTE ha gjort det man sa att man skulle göra?
Talande är att när han får förslaget att själv nominera en kandidat, är hans första tanke att nominera sig själv! "På skämt" visserligen. Och visst är det ett skämt.
http://semus.wordpress.com/2008/04/16/del-2-demirbag-sten-roda-korset/

Skitsamma, åter till neutralitetsgrejen: De som anklagar Dilsa för att inte vara neutral missar att de själva inte är speciellt neutrala.
Är Rawia Morra neutral i Israelfrågan? Är Nabila neutral? Är Jinge ens i närheten av neutral? Hade någon ANNAN icke-neutral person (som Esbati) blivit nominerad hade de nu klagande bloggarna inte sagt ett pip. (Förstå mig rätt, jag har inget emot Esbati.) Detta handlar inte om neutralitet utan det faktum att de inte gillar Dilsa och hennes åsikter.

Hursomhaver, istället för sådana löjliga sandlådebråk borde folk koncentrera sig på att journalister och civila dödas i Israel, vilket självklart INTE är acceptabelt, (även om jag också har trivts när jag varit i Israel). Istället för att bitcha om vem som INTE är lämplig tänker jag glädjas över att även duktiga Bahare Haghshenas välförtjänt har nominerats.

Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen struntar i folkrätten i tillämpningen av den nya utlänningslagen.

Humanitära skäl är i praktiken bortrensat som grund för asyl, anser Röda korset. Och domstolen gör en striktare tolkning än regeringen i besluten om att sända asylsökande tillbaka till Irak, Afghanistan och Somalia.

-Det strider mot den internationella humanitära rätten och begränsar människors möjlighet att få det skydd de är i behov av, skriver Röda korsets ordförande Bengt Westerberg i DN.

Nog är det så att all avvisning är inhumana ur någon synvinkel, i alla fall för den drabbade. Det skulle vara intressant att läsa om i vilka fall som RK anser att avvisning inte är inhuman. Som det är nu går man bara till aktion när man vinner poäng på humanitet.
Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen måste i många fall kunna avslå en asylbegäran om vår
invandringspolitik skall vara värd namnet. Bland dessa organisationer som RK och andra läggs hela den inhumana skulden på Sveriges statliga verk när de skall försöka ordna upp kaoset som religion och politiker har skapat i vissa länder.

Sedan 1950 har Sverige genom organiserad överföring tagit emot kvotflyktingar. Varje år tilldelar regeringen medel för att Migrationsverket ska kunna överföra cirka 1 700 kvotflyktingar till Sverige.
Sverige tillhör alltså de länder som varje år erbjuder sig att ta emot ett visst antal flyktingar som behöver ett nytt säkert hemland. Sedan tillfördes det största misstaget av alla, anhöriginvandring, där anhörig kunde i princip vara långt bak i släktleden eller inte släkt alls, bara ha anknytning till hushållet.

Gällande bestämmelser
I 2 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529), UtlL, regleras i vilka fall uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller har fått uppehållstillstånd för bosättning här.
De anhöriga som omfattas enligt paragrafens första stycke 1–3 är make, maka och sambo (och därmed jämställda förhållanden), ogifta barn till anknytningspersonen i Sverige, om de är eller har varit
hemmavarande, samt annan nära anhörig som ingått i samma hushåll som anknytningspersonen.
Paragrafens första stycke 4 föreskriver vidare att tillstånd kan ges till en utlänning som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.
Till råga på allt, Sverige är i dag det enda landet i EU förutom Belgien som inte har någon form av försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Väl här skall en flykting vara skyddad från allt samtidigt få bo i ett ghetto. Kritik mot vår invandringspolitik eller mot invandrare får inte förekomma framförallt inte mot islam.

Många barn på vår planet,
sitter och lider i tysthet.
Om ni tänder hoppets låga,
och sätter er in i barnens plåga.
Då kanske ni förstår,
att detta är något som oss alla angår.

Inget barn ska behöva lida,
och i tysthet kvida.
Vi har alla ett ansvar,
och vi måste ta det på allvar.
©Vicke

Rädda Barnen kan ni stödja här!

1. Jag kan aldrig komma ihåg att lämna tillbaka böckerna i tid, har lagt många kronor på förseningsavgifter, det blir dyrt i längden.
2. Det finns böcker jag läser som jag bara känner att jag måste äga. Det har hänt att jag köpt böcker jag redan läst, bara för att den var så bra. I sammanhanget skall tilläggas att jag i princip aldrig läser-om böcker, vad jag kan minnas har jag läst-om fyra böcker i hela mitt liv.
3. Biblioteket ligger inte utmed mina normala färdvägar.

Mitt nya sätt att fylla bokhyllan, som egentligen inte behöver fyllas, heter Röda Korset. Massor med välvårdade böcker till en otroligt billig penning. Allt från en kasse för 20 kr till 15kr/bok. Pengarna går till välgörenhet, men jag känner mig som en tjuv.

En del hävdar ju att julen handlar om andliga grejer. Evangelium, vise män och stjärnor i Betlehem. Men handen på hjärtat nu allihopa.. Jesusbarn i krubbor och herdar som vakar sött, det är väl inget - Det är för samma, samma, samma tycker jag. För minimalistiskt, för grått men framför allt; för TYST. Tänk vad trist om vi firade jul utifrån sånt! Jag ser det framför mig som jag sitter här och skriver; En grå gammal krubba med hö, på julgransmattan och bara ett par sovande åsnor som sällskap.

Ischa för att vara tvungen att fira julen utan en äkta JUL-JUL! Ingen bjällerklang på högsta volym på Åhlens, julskinka, knäck eller konstiga syltor som ingen äter, inga överfyllda parkeringar utanför varenda varuhus, inga önskelistor, ekonomiska ruiner eller tindrande julstjärnor i VARENDA fönster! Ingen Kalle Anka Klockan 15.00 heller och absolut ingen Karl-Bertil Jonsson och hans ömma moder.

Ingen julsprit heller, som osökt leder till julfyllebråk och besvikna barn, och inte en droppe JULMUST!!! Ingen försenad färdtjänst eller ensamma kvarglömda gamlingar eller hemkokt risgrynsgröt med en nedsmugglad mandel till den som ska bli gift härnäst. Ingen glitteröverströdd blinkande minigran inköpt på Röda Korset för endast 15 kronor! Inga färgglada kärleksfullt inslagna paket med glänsande korksskruvssnören under det prunkande julträdet i Walt Disneys anda och heller inga hyperaktiva, julklappsögda ungar som väntar spänt på att Tomten ska komma och undra om det finns några snälla barn.

Det vore HEMSKT om allt sånt bara inte fanns! Jag vill faktiskt inte vara utan (nästan) allt det. Fyllebråken och den ekonomiska ruinen till exempel, känns inte särskilt tomte-ho-ho-ho liksom.

Det var nog allt för idag. Nä, just ja!
Finns det nåt slags regelrätt facit för hur julen ska firas?
Japp, det finns det.
HÄR >>

.

 Rapporten publiceras lägligt före givarkonferensen som ska hållas i Paris på måndag. Men egentligen innehåller den ingenting nytt. Världsbanken gav ut en mer omfattande rapport för något halvår sedan, som ingående beskrev den ekonomiska krisen på Västbanken och i Gaza, dess orsaker och konsekvenser. Slutsats: utan rörelsefrihet så kan ekonomin inte byggas upp igen.

 Vad alla de här rapporterna saknar är en analys av maktkampen i den palestinska myndigheten, och att det palestinska samhället numera är geografiskt och politiskt splittrat på ett närmast oöverkommeligt sätt (jfr Al-Hamatzav). Röda Korset konstaterar att palestinska militanta grupper skjuter raketer mot Israel dagligen, och att Israel har säkerhetsbehov som måste tillfredsställas. Men de säger också att dessa säkerhetsbehov måste balanseras gentemot inskränkningarna på civila palestiniers fri- och rättigheter, och att detta inte sker idag.

 Så långt har jag inte mycket att invända. Varken Röda Korset eller Världsbanken ljuger. I sina rapporter beskriver de verifierbara fakta som vem som helst som åker omkring lite i området eller läser in sig litegrann kan varsebli. Frågan är hur man ser det hela ur ett litet bredare perspektiv - det iranska och syriska inflytandet till exempel. Hamasledaren Khaled Mashaal sitter inte instängd i Gaza, han sitter i Damaskus. Går det att påverka honom på något sätt? Kan han bli en del av en lösning istället för ett problem? Vad spelar saudierna för en roll? Vad händer med vapensmugglingen från Egypten till Gazaremsan om Israel öppnar gränserna? Får vi Hizbollah i Gaza då?

 Röda Korset har rätt i att kräva en politisk lösning. Jag vill också se en politisk lösning. Frågan är vem och hur. Den israeliska regeringen kan inte tillåta sig att lätta på trycket mot Gaza om resultatet blir tre självmordsbombningar i Tel Aviv inom loppet av en månad. Den israeliska befolkningen kommer i en sådan situation att kräva att regeringen avgår omedelbart. Minnet från Osloavtalet, då Israel gav den palestinska myndigheten gevär som några år senare användes för att skjuta ihjäl israeler på vägarna eller i städerna, är alltför färskt.

Lotta Engberg säger att hon ska ge valuta för pengarna. Jo, den flickan har alltid haft sting i blicken. Hon lär få många hungriga bud efter den säljande repliken.

Själv skulle jag kunna tänka mig lägga några hundralappar (herregud, dels är jag ju gift och dels är jag bara en fattig journalist) på Helen Sjöholm. En förtjusande dam som jag träffat en gång, i samband med ett TV-program jag var redaktör för, en gång i slutet av förra seklet.

Men mest spännande är racet mellan "de folkkära" Lasse Berghagen och Christer Sjögren. Jag tippar att den senare avgår med vinsten. Och den som får Lasses kram lär få svårt att slita sig. Det vill säga: han kommer inte att släppa greppet. Den gode Berghagen har ju ett rykte som notorisk kvinnojägare, ja rentav som en som flirtar med alla kjoltyg som inte hinner upp i träden (för att sampla en formulering från Alex Schulman).

Därför är det extra kul med Berghagens kommentar sist i texten. Om flickan som sa: "Ja, du är i alla fall lång". Med kännedom om den mannens målinriktade inställning är jag helt övertygad om att Lasse fortfarande, innerst inne, tror att att flickan sa: "Ja, men den är i alla fall lång".

You wish, Lasse. You wish.

Åtta israeliska soldater har tagits till fånga av araber i Libanon och Gaza. Från sju av dessa har man inte fått något livstecken. En del av dem försvann för mer än 20 år sedan i Libanon. Två soldater kidnappades förra året av Hizbollah och en av Hamas i Gaza. Dessa unga människor har som alla andra ett civilt liv med familjer i Israel. Att inte ge dessa familjer några livstecken strider mot alla de humanitära lagar som gäller inom den civiliserade världen.

I förhållande till den egna folkmängden är Sverige den största bidragsgivaren till palestinierna. Svenska regeringen var dessutom initiativtagare till den s.k. givarekonferensen för Libanon efter det senaste kriget. En vädjan från Sverige borde därför inte klinga fullständigt ohörd i de länder som omger Israel.

Vi ber därför svenska regeringen och speciellt vår utrikesminister att engagera sig i dessa fångars öden. I första hand kan man be regeringarna i Libanon och andra arabländer att göra stora ansträngningar för att undersöka vad som hände med de israeliska fångarna och se till att familjerna åtminstone får livstecken från dem. Om de lever kan man i andra hand verka för alla åtta fångarnas frigivning. Om några fångar är döda vore det värdefullt för de anhöriga om deras kvarlevor kunde få en begravning i det egna landet.

Med vänlig hälsning

Skriv på listan   http://www.namninsamling.com/site/sign.asp?id=2251

Undertecknade

http://www.namninsamling.com/site/list.asp?id=2251

---

Den här namninsamlingen startades den 30 oktober 2007 av Oded Meiri, Fred i Mellanöstern Insamlingen kommer att avslutas den 1 december 2007 Kontakta ansvarig för denna namninsamling

Sirener har ljudit från bygden ovanligt mycket idag, wew wew, tut tut. Även om jag inte minns ambulansfärden för fyra år sedan känns det inte bra att höra oljudet. Signalerar fara. Hoppas att faran är över denna gång med Mjs jävla permis. Efter midnatt kan jag börja tagga ner. Under tiden vräker jag i mig choklad och ostar och lakrits, snask lindrar.

Ambulanspersonalen hade langat in mig i bilen på en gång, inget stay and play där inte för att stabilisera mig. Jag var vid medvetande, men i prechock av blödningarna. Jag hade uppgivit min dotters namn och personnummer vid förfrågan om mina uppgifter, jag skulle till varje pris ringa henne. Innan jag dog. Det gjorde jag för en stund, tryck och puls försvann. Anna, ambulanstjejen använde ett ganska nytt preparat för Sverige, Rescue Flow ett slags inre bandage i blodet som fyller ut blodvolymen och skonar dom inre organen vid stor blodförlust. Färden till Ks Traumaakut tog enligt loggen 6 minuter. Där väntade traumateamet, 11 personer som visste exakt vad och vem som skulle göra vad. Teamwork på högsta nivå, på en mycket liten yta. Fortfarande hade jag tjatat om att ringa dottern, ända tills dom sövde mig enligt huvudoperatören. Och jag minns ingeting alls av dom få "diabilder" jag har kvar i huvudet. Skramlet jag minns är antagligen när dom langade in mig. Tacksamhet till er hjältar som valt att jobba med det svåraste av allt, med liv och död oerhört närma varandra. Tacksamhet till pappan och son som sprang ner när jag skrek så nejden vaknade, ni som tack vare er snabba insats hjälpte mig att överleva. Som hade modet att ställa upp i rättegångarna som vittne. Tacksamhet för att min gamla paps kom varje dag och hälsade på när jag vaknat efter några dagar. Kommer du ihåg pappa när jag sa till dig; - Nu är jag i säkerhet, du behöver inte med dina skruttiga ben och rygg komma varje dag. - Du sa bara, jag gör det för att jag att vill. Och den största tacksamheten för att du min älskade dotter var det som höll mig kvar i livet. Kärlek.

Idag är det fyra år sedan jag skrevs ut från Karolinska och åkte till Röda Korsets Sjukhus för mobilisering och rehabilitering, där jag stannade ytterligare fyra veckor.

För att en mördarjävel som inte ångrar sig gick över gränsen till galenskap. Bara en dåre kan utföra en sån gärning utan att ha velat ha något ogjort. Bara en samvetslös jävla dåre kan ha permissioner och sätta sig helt jävla ogenerat på den lokala sluskpuben. Medans jag och andra kvinnor och barn som blivit utsatta för våld, tvingas leva i ständig rädsla och gömda och glömda. Av myndigheter som stiftar lagar som inte efterlevs, som är omöjliga för oss att leva med. Istället för en omvänd kommunarrest som Birgitta Ohlson (fp) föreslog, skulle jag vilja att vi får ett besöksförbud som är livslångt, det ska slås fast i den fällande domen. Och förbudet ska utgå varifrån vi befinner oss. Inte var den den dömda förövaren befinner sig. Han har redan förbrukat allt vad förtroende heter. Nu pratar jag grova våldsbrott, upprepade hot eller våldsbrott.

Andra bloggar om: mordförsök, trauma, ptsd, tröstäta, samhälle, sjukvård, myndigheter, omvänd kommunarrest, besöksförbud, minnen, mäns våld,