• Fler seriösa lågprisbolag som utgår från Köpenhamn.

• Jag hoppas på en utveckling av flygbolagens bokningssidor då det i dagsläget är upp till mig som resenär att dela upp sträckan på grund av att det är ett byte mitt i. Ta med det i beräkningen och ge mig hela färdplanen, istället för att jag ska behöva sitta och pussla!

• För guds skull höj inte flygpriserna jag kommer blir ruinerad! Men absolut ja till ökad forskning till alternativa flygbränslen.

Vad står på er önskelista?

Ah, borde väl ta tag i mitt packande nu. Stänga in mig i garderoben till dess att jag tagit fram något att resa och vara på Lisberg i. Kommer nog inte hinna blogga mer förrän måndag så jag önskar er alla en trevlig helg, och bjuder på en av de låtar som för tillfället spelas flitigt i min iPod. Tyvärr blir det inte originallvideon till då den inte går att lägga upp såhär på blogg (spärrad :( )

Den röda tråden i mitt liv den senaste veckan har varit möss, tror jag i alla fall. På nätterna hör man hur det knaprar i väggarna, på morgonen hittar man små bruna klimpar, stora som riskorn, under diskbänken. Borde skaffa ett par fällor.

Tisdag till onsdag tillbringade jag i skogen. Pojkarnas bönegrupp åkte tillsammans med lite konfirmander ut till bläckis för att skjuta varann. Paintball alltså. En kul idé, och helt trevligt att vara ute i skogen, men på något sätt känns det som om jag fått min beskärda del av att springa i skogen med gevär. Att dessutom göra det i mörkret i regn... Nej nej. Orkade med på första rundan, sen fick det bli matlagning och slöande istället. Jag trivs bra i skogen, och njuter av stillheten och lugnet man får uppleva där. Så länge alla andra var ute och sköt passade jag på att suga i mig så mycket lugn och stillhet som möjligt. Bifogar ett par bilder av den nästan översvämmade bläckisforsen, här i sagan om ringen-grön framtoning, samt en del av vår här. (Länge leve GIMP, kul att manipulera bilder!) På bläckis såg jag förresten också en mus. Den sprang 10 cm min fot då jag satt och eldade brasa.

På den sista bilden ser du lite av interiören från lägenheten vi bor i i sommar samt en av filurerna som bor där. Lite trångt är det förvisso, men för tre månader duger det nog. Till hösten kommer vi att flytta till studentbyn. Vi fick en del trädgårdsgrejer då vi firade vår födelse, jag och Erik, och nu då vi nästan blir grannar kan vi anlägga vårt planerade gemensamma trädgårdsland.

Ikväll skall vi fira Sarah och Tomas, eller egentligen deras förlovning. Ska bli skoj. Men först skall vi på körövning, måste börja nöta in lite sånger så att de sitter sen i Augusti då vi skall åka till Stockholm.

Om två veckor slutar mitt jobb. Sen är det tre veckor semester innan det börjar bli dags att åka söderut. Känns som om sommaren gått ganska fort då jag jobbat mest hela tiden. Men nu vet jag till nästa gång, att tio veckor jobb är lite väl länge ifall man bara har tre månader ledigt. Fast å andra sidan har sommaren varit så pass kall och trist, så lika bra att jobba bort den...

Då man kollar bloggstatistiken här på wordpress så ser man att antalet gånger min blogg blivit läst minskar stadigt. Ifall nuvarande trend håller i sig så förlorar jag mina sista läsare om ungefär en vecka. Fast å andra sidan så skall man inte lita blint på statistik. Frågan är bara vem man egentligen skriver blogg för; för alla läsare som är ytterst intresserade av vad som händer i ens liv, eller för ens egen skull, för att hålla ordning på sina tankar. Frågan är varför man behöver publicera det på nätet ifall det bara handlar om att ordna upp i skallen. En tredje möjlighet är att man skriver för att man (föreslagit och) gått med i en tävling... ;)

Nåja. Så länge som nån överhuvudtaget visar intresse för mina tankar så får jag väl snällt fortsätta skriva.

Tjipp tjipp!

Utöver detta har dock semestern varit fantastisk so far, hälsingland och dalarna har visat sig från sin finaste sida. Rättvik är världens bästa stad på sommaren. Konserter, bad och smygpremiär av The Dark Knight (och ja, den är jääävligt bra). Nu befinner jag mig i  Torsång, men imorgon bär det av hemåt till Gävle igen.

 

24 Dec till 2 Jan :)

Kommer bli stortskont tjejen!!!!

Nu är det bestämt. Det blir en weekendresa till Paris sista veckan innan skolan börjar med lillsyrran!! Ska bli så kul! Det finns så mycket att se, och så mycket att göra där. Kommer bli alldeles underbart! Antar att jag nu har en anledning att freshen up on the French. Har ju faktiskt läst det i fem år så lite borde sitta, med betoning på borde. Jag längtar redan!!

 -------------------------------------------------------------------------------------

Det andra hotellet, Grand Hotel Boston, ligger i kurorten Chianciano Terme och var vårt huvudhotell där vi sov fyra nätter. Det var inte lika modernt som det förra men ändå jättehärligt och trevligt. Maten var det bästa, vi fick 5 rättersmenyer varje kväll och det var härlig Toscansk mat (se förra inlägget om maten).

[caption id="attachment_519" align="alignnone" width="450" caption="Servitriserna i matsalen på Grand Hotel Boston"][/caption]

[caption id="attachment_520" align="alignnone" width="450" caption="Hotellrummet i Hotel Leon D'Oro"][/caption]

[caption id="attachment_521" align="alignnone" width="450" caption="Matsalen som hörde till Hotell Leon D'Oro"][/caption]

----------------------------------------------------------------------------

Det fjärde hotellet vi sov på ligger i den tyska staden Kassel. här fanns det inget att anmärka på, men vi var där så kort stund att det var svårt att få något ordentligt intryck. Vi kom fram halv nio på kvällen och åkte därifrån halv åtta på morgonen igen.

Slutligen kan sägas att jag aldrig hunnit med så många hotell under en veckas tid som jag gjorde under denna resa. Men det var kul, man har fått se hur stilar skiftar mellan de olika hotellrummen.

Läs även andra bloggares åsikter om Italien, hotell, hotellrum, resor, Brescello, Chianciano Terme, Grand Hotel Boston, servitriser, mat, Rovereto, Kassel

I år har jag semester helt själv - något som aldrig har hänt mig förut. Alla mina barn jobbar. Först visste jag inte riktigt varför jag skulle ha semester, men jag tog ut några veckor i alla fall, lite vilsen inför nån slags eremit-sommar.

Efter några sköna dagar i Huvudstaden åkte jag hem, firade min födelsedag och jobbade. Jag hade idiotiskt nog två nätter mitt i semestern då jag inte hade tagit ledigt. Sen styrde jag kosan mot mitt semesterparadis - Öland!

Min familj har tältat på Löttorps Camping två veckor varje sommar i massor av år. Nu när jag var ensam tänkte jag ta några dagar i alla fall. Det kändes märkligt att bo själv i ett tält som rymmer minst sex personer, så jag köpte ett litet på ÖB för 99 kr. Hade väl inte trott att det skulle vara fullt så litet, men jag krälade in i det och sov där en natt.

När jag kom tillbaka från stranden nästa dag hade det kommit flera nya campare - alla med jättetält. Då bestämde jag mig. Inte en natt till i det där lilla, där jag fick vika ihop mig för att få plats på längden. Jag tog fram det stora tältet och satte upp det över det lilla.

Sen dess har allt varit toppen. Jag är fortfarande kvar. Går till någon strand varannan dag, för att inte bränna mig för hårt, träffar släkt och vänner som också är här. Igår var vi i Lyckesand, en fantastisk strand i Böda-bukten. Jag och ett par andra tog en promenad på ett par kilometer utefter sandstranden. Passerade nakenbadet, men jag måste erkänna att det inte var några särskilt goda utsikter där. Vi andades ut när vi var tillbaka på vår strand.

Ett stenkast från mitt tält finns ett jättelikt cirkustält, som egentligen är en slags kyrka. Där är det olika samlingar och konserter dagarna i ända, så det blir många goa stunder.

I morgon går färden hemåt och sen får vi se vad jag hittar på sista veckan. Har börjat vänja mig vid att kunna bestämma själv, att inte ha med mig nån som bara måste bli skjutsad nånstans. Jag gör som jag vill och det ligger en viss frihetskänsla i det.

Bilden är från en träning i Nykarleby i lördags. Frågan är om den är på riktigt? Kan jag sparka sådär högt och vara sådär rak i ryggen samtidigt? Jag har tydligen blivit vig...det trodde jag aldrig skulle hända:)

Idag är det torsdag och det börjar bli dags att sätta igång med packningen till Sverige-resan. Jag ska slänga största delen va mina väskor i mammas och pappas bil på lördag innan jag åker ned med bussen. Bilen går först på natten mellan lördag och söndag. Lyckos mig alltå, som får sova till 6, 6.30 på söndag istället för till 2.00. Det är nästan värt alla pengar som hotellet kostade. (Jag hoppas på att frukosten ska var värd resten:))

Hade!

[gallery]

Jag i Montmartre

[gallery]

]]> http://milischia.wordpress.com/?p=76 Wed, 23 Jul 2008 22:17:22 +0000 Milischia http://milischia.wordpress.com/?p=76 Jag kom hem från Sydafrika för ett par timmar sedan- vilket kanske märks på stavningen (åäö)-  träffat mina underbara vänner Josse, Kaisa & Sanna, firat lillasyster hastigt och knappt packat upp för att nu snabbt börja packa för ECOSYs sommarläger i södra Frankrike. 30 timmars restid från Sydafrika, och nu 30 timmars restid till Frankrike (vi åker buss). Men klaga ska jag absolut inte göra, lite svårt att hinna smälta intrycken dock.

Vad jag kan säga om resan till Sydafrika är iallafall att det kändes väldigt svårt att lämna kamraterna den här gången eftersom jag lärt känna flera på ett mer personligt plan den här gången, och även skulle vilja stanna för att jobba mer med ANCYLs organisation och medlemmar. Den här resan innebar hursomhelst en otrolig utveckling för mig som kurshandledare, och jag känner att jag gjort en riktig insats den här gången.

Sen tar vi och glider upp till Ransberg på söndag, hänger där en vecka för att pipa en dag tidigare från lägret. Ner till Östergötland igen, lämna husvagn, byta till en lite mindre bil, hämta hund och susa till Uppsala.

Där ska vi tvätta, sova en natt och sen dra till Stockholm för att ta färjan över till Åbo. Därifrån är det 25 mil i bil till Mis sommarstuga, där vi ska vara alldeles för oss själva i en hel vecka och bara må bra.

Efter en vecka i Finland tar vi färjan tillbaka, landar och tvättar igen i Uppsala för att sen pysa ner till Östergötland än en gång. Där befinner vi oss några dagar innan vi drar till Jönköping för att gå på bröllop och vara värdpar, ska bli himla skoj!

Så det kommer nog vara hyfsat dåligt med uppdateringar här de kommande tre veckorna, men håll ut!

• Det är inte särskilt dyrt att äta i Berlin. Vi åt bra middag med ett eller två glas vin till mig och cola till 16 för ungefär 200 kronor. Lunch med öl till mig och cola till 16 gick på ungefär 80 kronor. Inte thailandsbilligt kanske :-) men det var helt klart en annan prisnivå än jag hade förväntat mig.
• Sightseeingbuss är inte fel. Man kan hoppa av och på som man vill under en dag. Vi satt stilla och åkte med runt. Inte fel efter en natt helt utan sömn.
• Det judiska muséet är helt klart värt ett besök. Byggnaden är spännande i sig, utställningarna intressanta, men det är inte helt lätt att förstå all inbyggd symbolik för en som inte är jude.
• Om man hittar en röd kappa för 30 pengar på rea ska man slå till direkt, trots att tre knappar av fyra fattas. Den finns inte kvar nästa dag.
• Starbucks är alltid Starbucks. Kostar relativt sett ungefär lika mycket som i USA och är för 16 "your home away from home". En latte om dagen från Starbucks och sedan har 16 inga problem med något alls, allt bara flyter på :-)
• Den kollektiva samhälleliga skulden för det som hände under det stora kriget är ständigt närvarande. Vi upplevde gång på gång att det tyska samhället la sig platt på rygg med blottad strupe och sa "vi vet att det vi gjorde under kriget var hemskt, förlåt oss, vi ska aldrig göra så igen."
• Det är lite fascinerande att man kan släppa ner en människa i en storstad hon aldrig varit i tidigare, utrusta henne med ett tunnelbanekort och vips - så hittar hon hur smidigt som helst och förflyttar sig snabbt mellan olika delar i stan. Det har hänt många gånger nu, på flera håll runt om i världen, men jag tycker att det är lika fascinerande varje gång.
• Berliner Weisse mit Schuss - veteöl spetsad antingen med örter (det blir en grön drink) eller hallon (rött slutresultat). Svårt att säga vilken som är bäst, jag testade båda och gör det gärna en gång till.
• Berlin gav mersmak - helt klart. Men först är det några andra ställen som ligger högt upp på listan. Tittar vi inom Europa så står Prag, Holland och Alperna sommartid högt i kurs. Det är väl sånt man får ägna sig åt när kidsen har flugit ut :-)

På Skansen fick vi platser bland alla småttisar som stod och skrek längst fram. Men vi såg bra. Väldigt bra. Adam Tensta och Veronica Maggio var både snygga och bra. Efter det var vi en sväng på Stureplan (!!!). Det stektes och det stektes men inga kändisar så långt vi kunde se. Egentligen var vi på jakt efter ett bra matställe och hamnade till slut på Svarta Fåren i Gamla Stan. Mumma vilken mat!

Nu ska vi packa iordning lite här för att bege oss ut till Fjäderholmarna med båt. Och medan vi gör det så kan ju ni ta och kommentera lite. För det har vart lite dåligt på den fronten på sistone. Så det så. Puss godingar!

Första delen. Äntligen på väg.

Morgonen kom så småningom efter en förvånansvärt god och välbehövlig sömn, det var inte mer än några timmar kvar tills vi skulle åka, fortfarande låg huset tyst och stilla men så smått började det röra på sig. Vattnet från duschen fick mina tankar att klarna och jag insåg hur mycket som skulle göras iordning innan vi var färdiga att åka, jag var tvungen att packa allt, matsäck skulle ordnas, vi skulle äta frukost och en del annat skulle fixas. Mycket av det vi hade att göra kunde ha ordnats igårkväll om det inte hade varit för en oturlig situation med ett visst pass, men som tur var löste sig det och utsikterna hade ljusnat betydligt över natten. Frukosten intogs och sakteliga började jag inse hur fruktansvärt bråttom det var och hur värdelöst det är att packa i sista sekund, detta resulterade i att jag fick en elitsprinters månadsträning på någon enstaka timme, jag han dock färdigt och packade in allt i den lilla bilen några minuter i 11.

Efter ompackning till en annan bil vi skolan i Od, japp, det var där sprang jag omkring när jag var liten parvel, var vi så på väg mot världsmetropolen Borås och närmare bestämt McDonalds vid Hulta-motet. Väl framme mötte vi våra medresenärer och längtan att få åka iväg blev starkare, än syntes dock ingen buss men det gav tid åt en invasion av toaletten på den närliggande platsen för fettdrypande mat-orgier. Några minuter sent anlände bussen och vi packade in oss och tog ett tårdrypande farväl av världsmetropolen, för att stilla upprivenheten spelades Ice Age 1 på monitorerna vilket gav bra lindring. Resan hade nu påbörjats och turen gick, med någon kort paus, genom ett sommrigt Sydsverige mot färjan i Helsingborg som skulle ta oss över vattnet till Helsingör, en kort färjetur lagom för att hinna proviantera och känna vinden fläkta i håret. Provianteringen var nog nödvändig då den hemlagade pastasalladen var slut och det skulle dröja hela Danmark innan vi kunde äta igen, att den sedan bestod av en högst miljöovänlig emballagering och några små chokladbitar av olika kända märken är inget att fästa större betydelse vid. Tilläggas skall att hade det inte varit semester hade mitt miljösamvete genast tryckt på den röda knappen och avfyrat tusen motargument och nya förslag, detta lilla snedsteg berodde alltså på att även samvetet har gjort sig berättigad av semester, om än förkortad.  

När resan så fortsatte mot Danmark började ledan att drabba oss, för att förhindra spridningen satte jag, Julia och Gustav igång att spela Uno och senare även Yatzy samtidigt som "Livet är underbart" började rulla på monitorerna. Snart var det så dags för en färjetur till, denna gången mellan Danmark och Tyskland, på en något större färja där det också var meningen att vi skulle inmundiga vårt kvällsmål till ocker-priser. Efter många om och men satt jag till slut med mitt livs hittills minst prisvärda pommes frites och cola, när jag var klar var jag något mättare men den ekonomiska delen av mitt samvete gnagde. "Meningen med livet" av och med Monty Python fick mig att tänka på annat och snart glömde jag samvetet och hängav mig åt filmen i små fniss-attacker och mer ljudliga skratt, men allt gott har ett slut, så ock filmen som ersattes av lite planlöst stirrande på autobahn innan det var dags för nattstoppet vid en rastplats klockan 23:00. Några fruktlösa försök att sälja vissa delar av gruppen till förbipasserande lastbilschaufförer blev det sista vi hann med innan bussen rullade igen och mp3-spelaren pluggades i med gladmusik av Alphabeat som fick avsluta dagen då jag gick in i ett transliknande tillstånd, i horisontal-läge kallat sömn, som varade under vissa delar av natten. Därpå följande dag tog vi oss över Grande Canal d'Alsace och var så inne i Frankrike.

Alphabeat - 10.000 Nights of Thunder