Mia Persson på Hotell- och restaurangfacket, HRF, menar att kedjan sticker ut i franchise-sammanhang.

– Andra kedjor som drivs med franchiseregi, exempelvis McDonalds, Max, Burger King, Coffeehouse by George skriver in i sina avtal mellan moderbolaget och franchisetagaren att kollektivavtal finnas på arbetsplatsen. Det har Wayne’s Coffee valt att inte göra.

Är det inte anmärkningsvärt att Wayne’s Coffee, som sitter i styrelsen för Rättvisemärkt, väljer att arbeta så här?

– Det kan man absolut tycka. Vi är öppna för att träffa avtal med företaget. Ett avtal stärker både skyddet den enskilde och varumärket Wayne’s Coffee, säger Mia Persson.

Dessa sex Wayne’s Coffe har avtal i Stockholm

Drottninggatan 55

Kungsgatan 14

Götagatan 31

Konserthuset Sveavägen 19

Klarabergsviadukten 49

Sergels torg 2

Konsum på Mårtenstorget i Lund bestämde för en tid sedan att de endast skulle sälja KRAV-märkta bananer. Dessutom har de rättvisemärkta - men aldrig konventionellt odlade.

Googlade och såg att det gällde för flera av Coops butiker.

Jag tycker det är STORT!

Visserligen måste målet bli att allt - inte bara bananer - är rättvisemärkt. Vem vill att människor ska bli orättvist behandlade?

Genom att köpa sånt som inte är rättvisemärkt - och kommer från länder med stor fattigdom, liten eller ingen demokrati och utbredd korruption så ger vi vårt ekonomiska stöd till orättvisorna i världen.

Svenskarna är storkonsumenter av bananer - om vi ändrar våra köpvanor kommer vi att märkbart bidra till förbättringen för några av våra fattigaste bröder och systrar.

Kaffe är vi också duktiga på att dricka - som god tvåa på kaffedrickarlistan i världen - på första plats ligger Finland. Rättvisemärkt kaffe är försumbart dyrare än konventionellt kaffe. Och det gör skillnad.

Choklad är gott. Och ännu godare om vi vet att kakaobönorna inte är plockade av barnslavar. Det finns rättvisemärkt choklad som är mycket god. God i dubbel bemärkelse. Chokladfabrikens barnslavar

~

Bilden från Dick Emanuelssons blog - upptäckte bloggen först idag - den är mycket läsvärd.

Dick Emanuelsson om Banankompaniets erbjudande till skadade bananarbetare:

TEGUCIGALPA / 071120 / Det transnationella företaget Dole Food Co. Inc. dömdes av en jury i Los Angeles, USA, den 5 november att betala sex nicaraguanska lantarbetare skadestånd på mellan 311,200 till 834,000 dollar, sammanlagt cirka 22 miljoner svenska kronor. Och det är bara en början för Dole på tusentals andra fall.

--

Jag minns Armando, en äldre bananarbetare vid den honduranska atlantkusten som tvingades till att amputera sin penis efter att han hade i flera år hade stått i bananplantagernas diken med vatten upp till midjan och arbetat med dränering. Pesticiderna hade trängt in i urinröret och gett honom cancer. Han och 2.500 skadade bananarbetare i Honduras erbjöds 100 dollar i "sveda och värk" av Standard Fruit.

Bananer i uniform - Patrik Svensson skriver i Sydsvenskan om Chiquitas stöd till colombiansk terroristgrupp.

"Vad har Usama bin Ladin och Chiquitas bananer gemensamt?", frågade den amerikanska journalisten Amy Goodman i en kolumn förra veckan. "Båda har använt sina miljoner till att finansiera terrorism."

Det är ett bokstavligt sant faktum. Det amerikanska justitiedepartementet bötfällde nyligen fruktjätten Chiquita för brott mot de amerikanska terrorlagarna sedan det framkommit att företaget under flera år betalat miljonbelopp till den colombianska paramilitära högermilisen AUC.

~

Något är ruttet - Patrik Svensson fick ett brev från Chiquitas PR-byrå Hill & Knowlton på grund av sin artikel om Chiquitas stöd till den colombianska terroristgruppen AUC:

Jag kontaktade några av de svenska tidningar och journalister som på senare tid uppmärksammat Chiquitas samröre med högermilisen i Colombia. Alla hade blivit kontaktade av Hill & Knowlton eller Chiquita.

Denna subtila skrämseltaktik är naturligtvis inte brottslig på något sätt, frågan är om den ens är särskilt framgångsrik. Men den säger något om hur vissa företag försöker – och tillåts – hantera sina snedsteg.

--
Situationen får en ofrånkomligen att tänka på Union Carbide, företaget som 1984 i indiska Bhopal orsakade tidernas största industrikatastrof, när giftig gas läckte ut från fabriken och dödade minst 15 000 människor (krishanteringen efteråt sköttes för övrigt av Hill & Knowlton).

--

Om normala regler gällt hade pr-byråns trovärdighet varit för evigt havererad redan efter att man på femtiotalet på uppdrag av amerikanska tobaksbolag författade den ökända rapport som förklarade att rökning överhuvudtaget inte är hälsofarligt. För att inte tala om när man hjälpte till att sälja in det första Irak-kriget genom uppdiktade vittnesmål inför den amerikanska kongressen.

Action Aid om bananarbetarna i Costa Rica:

Arbetarna på bananplantagen arbetar ofta upp till 12-15 timmar om dagen för att tjäna minimilönen som är 67 Kronor.

DN:s Eva-Maria Bengstsson om sjyssta bananer:

För varje kartong Rättvisemärkta bananer betalar man en dollar ext­ra, berättar Anders Cottrell. Pengarna går till de anställda i form av en "social fond". som används till olika projekt , förbättringar av skolor till exempel.

LO-tidningen om rättegången mot Dole-Food:

För Dole är domslutet i Los Angeles ett stort bakslag men bara en början på något mycket större. Liknande fall ska tas upp till prövning i USA-domstolarna för tusentals bananarbetare från Costa Rica, Panama, Honduras och Guatemala. Dole kallar domen orättvis och uppger till Los Angeles Times att företaget ska överklaga.

Andra bloggar om sjyssta och osjyssta bananer (bland mycket mer läsvärt):

Syrran

Vida latina

Till Dick Emanuelsson: Hej, jag hoppas att det var okej att låna bilder från din blogg. Jag hittade ingenstans där jag kunde skriva en kommentar - eller skicka ett meddelande till dig. Har dock skrivit i min blogg varifrån bilderna kommer.

Tidigare inlägg om mördarbananer.

Jag tycker att du ska skaffa en eller flera domäner och börja prova dig fram. Välj om du vill ha ex en domän för webbshop. Jag funderar på att starta en med enbart rättvisemärkta produkter.

Annars kan det vara någon med kul grejer på, en uppmaning, ex Lev livet nu! Den sajten kan du ha annonsering på som huvudinkomst.

Prova dig fram och lär dig en massa på hobbynivå, eller vid sidan om heltidsjobb. Då har du möjlighet att göra dig av med den strartsträcka som du annars skulle råka ut för om vill vara egen företagare.

men nej. Istället fick de barn, de där inne, och det barnet skriker hela tiden, och då skriker mamman med. Och jag vaknar om natten när deras bebbe vaknar för h*n sover vägg i vägg med oss

och då känns det igen: Rättvisa är kanske inte något man ska se på som en vågskål, kanske snarare som en våg på havet, som kommer och går, som slår och slår

En annan bild får man när jag läser på sajten Bananalink.org som jag tidigare har uppmärksammat på bloggen. Banana Link arbetar främst med arbetsmiljö och sociala frågor runt bananodling men berör även miljökonsekvenserna. Från deras sajt citerar jag följande:

»In the Windward Islands, Fairtrade labelling, thanks to the work of the Windward Islands Farmers’ Association WINFA and thanks to British consumers, has come to represent the main hope for survival of the banana industry in an increasingly liberalised European banana market. By the end of 2005, over half the four islands’ exports were certified Fairtrade, with some 40 community-based farmers’ groups involving nearly 3000 farms. Three in every ten farmers are women. The industry is looking to convert entirely to Fairtrade production over the coming months and years.«

Hela texten finns att läsa här på denna länk.

Här kan man läsa om priskriget på bananer och de ständigt sjunkande priserna vilket gör att de som arbetar på plantagen inte kan räkna med någon större löneökning.

Nu är bananer i och för sig bara en produkt som finns som rättvisemärkt. Kanske råder andra förhållanden om andra produkter. Men som jag ser det så ger rättvisemärkt/ Fair trade en garanti för att arbetarna får mer tillbaka när de stora bananbolagen gör allt för att sänka priserna. På Windwardöarna verkar de se Fair Trade som en nischprodukt som gör att de kan komma in på den europeiska marknaden och kan ha kvar sin produktion.  Tycker det är tråkigt att debattören vill misstänkliggöra Fair Trade när småbönder och kooperativ i fattiga länder ser det som en möjlighet för dem själva. Jag har ännu inte sett någon kritik från producenterna mot rättvisemärkningen?

För att bli en Fairtrade city krävs dels politiskt stöd från kommunledningen, dels att en
styrgrupp bildas som samordnar och driver arbetet framåt och ansvarar för att rapportera till Föreningen för Rättvisemärkt.

Förhoppningsvis kommer många fler städer att följa Malmös goda exempel.

När jag som konsument köper en rättvisemärkt produkt bidrar jag till att anställda får bättre ekonomiska villkor.

Rättvisemärkt handlar inte enbart om att få en bättre ekonomisk situation. Det handlar också om att främja demokratin, organisationsrätten och miljöhänsyn i produktionen. Barnarbete samt diskriminering arbetas emot.

Idag finns det ett brett utbud av Rättvisemärkt i de många svenska butiker, men också på hotell, caféer osv. Det Rättvisemärkta produkter som finns idag är bananer, te, kakao, kaffe,  drickchoklad, chokladkakor och annan färskt frukt. Det finns även snacks/godis, honung, juice, ris, quinoa, glass, rosor, sportbollar, socker, müsli, vin och produkter som innehåller Rättvisemärkt bomull.

Har precis kommit hem från en resa till Maldiverna. Och nej, inte heller jag lever som jag borde. Resan ökade mitt "Carbon footprint" med 50% det här året vilket inte är ett hållbart sätt att resa. Att jag försöker kompensera mina emissioner genom att köpa utsläppsrätter väger till viss del upp min påverkan men frågan är om just semesterresor är ett prioriterat område att ”slösa” koldioxid på. Men nu är den gjord och jag fick se mina mantor på några meters håll.

Det jag skulle vilja debattera eller i alla fall få tips på är miljö- och rättvisemärkta resmål. Daniel skrev nyligen om solceller i Senegal. På den ö som jag besökte fanns inga solceller, bara dieselaggregat och dessutom användes avsaltat vatten till duschar etc. För att inte tala om alla koldioxidkrävande transporter av all mat och andra förnödenheter som måste transporteras med båt eller flyg till ön. Man blir riktigt kallsvettig när man tänker efter. Mitt eget bidrag var väl att inte använda luftkonditioneringen.

En annan sak som slog mig var att jag inte hade en aning om under vilka villkor som alla de människor som servade oss under semestern arbetade under. "Vår" servitör fanns på plats på frukosten, lunchen och middagen och hade därmed en arbetsdag mellan 07.30 -22.00 sju dagar i veckan. Vi blev också uppmanade att ge dricks eftersom serviceavgift inte ingick i priset. Och då undrar man ju om personalen har någon grundlön utöver dricksen. Har de rätt att organisera sig? Jag vet inte men jag skulle vilja veta och kunna välja resmål/resort med någorlunda gott samvete. Som det var nu fick semestern en ganska besk eftersmak.

Jag vill kunna resa i framtiden också, kanske inte så ofta men då jag väl ger mig iväg vill jag kunna klimatkompensera och eventuellt genom att leva klimatsmart "spara" ihop till flygresan. Jag vill också ha möjlighet besöka hotell och resmål som dels har en miljöprofil men också har okej arbetsvillkor för sina anställda. I framtiden vill jag kunna njuta av vackra naturupplevelser utan besk eftersmak både då det gäller miljö och rättvisa. Jag efterlyser därför miljö- och rättvisemärka hotell och resorter och jag tror att fler än jag skulle vara intresserade och beredda att betala för att kunna resa med lite bättre samvete.

/Maria Nilsson Öhman

Nu har jag skapat klart...
Denna vecka nådde jag fram och jag tror mig ha hittat det rätta konceptet för bloggen... Det är ännu inte fullt implementerat men kommer följa denna design.

1. Exklusiva prylar - Ex. Omega Seamaster
1/4 - 1/2 av bloggpostningarna ska ta upp exklusiva presenter och prylar. Bloggpostningarna ska inte vara korta och försöka fånga historiskt och kulturellt kontext.

Ex. Omega Seamaster.

2. Esoteriskt & Mysticism - Ex. Ganesha & Är jultomen egentligen lucifer?
1/6 - 1/5 av bloggpostningarna ska ha ett esoteriskt eller mystiskt tema. En koppling mot prylar är önskvärt men inte alltid nödvändigt.

I det första exemplet har vi en tydlig koppling till en "pryl" som kan köpas på nätet: Staty av Ganesha ("elefantguden") - Herre av hinder och intelligens.

I exempel två är prylen inget som går att köpa utan finns på museum (väntar på tillstånd att publicera den bilden direkt på bloggen): Är det tomten, Odin eller Lucifer som delar ut julklappar?

3. Kul och osmakliga prylar - Dålig smak
Målet är att ca 1/5 ska vara sådana prylar. Dock är detta väldigt enkla och triviala bloggpostningar så antalet kan gå upp när jag är lat.

Exempel: Till julgranen - Julgransprydnader gjorda av datorskräp.

Värdet av dessa bloggpostningar är dock mycket lågt även i relation till hur enkla de är att skapa:

1. Mängder av dussin prylbloggar skriver redan sådant här.
2. De ger dåligt med trafik från Google.
3. Google Adsense konverterar vekt på dem.

4. Tunga prylar - Ex. Korvett
Optimalt ska lika många bloggpostningar göras om "tunga prylar" som antalet bloggpostningar om prylar som attraherar personer med dålig smak. Dessa tunga prylar kommer med balansera och tillför dessutom en till läsargrupp som jag finner attraktiv. Både denna läsargrupp liksom den som ska balanseras konverterar dock dåligt.

Ex. Flygplan, båtar och bilar som använder smygteknik.

5. En bättre värld - Ex. Rättvisemärkt
Av och till utan något särskilt krav på antal ska bloggpostningar om sådant som har potential att ge oss en bättre värld tas in.

Ex. Julklappstips på Kläder - Fairtraid & Rättvisemärkt & Ekologiskt.

Något förvånande konverterar dessa bloggpostningar alldeles utmärkt.

6. Övergripande dimensioner - Ex. Årets julklapp
Återkommande ska alltid långsiktiga teman existera som sträcker sig över övriga dimensioner. Här har jag ju arbetat en hel del med "årets julklapp" men annat kan t.ex. vara prylarna som våra makthavare köper.

Ett antal sådana dimensioner har planerats. Dessa tror jag är viktiga för att bygga långsiktigt värde och ge återvändande läsare ett tydligt värde.

Dock vet jag inte om jag vill äta choklad på en vecka framöver...

Jag hittade ett inlägg som jag fastnade speciellt mycket för nämligen "Utmaning till bloggosfären - Julklappar med Rättvisemärkt eller Rättvis handel". Som ni kan utläsa så är det en uppmaning om att handla rätvisemärkta julklappar och att blogga om det. Du berättar om produkten som du köpt, länkar till webbutiken och berättar för affären att ni gjort detta samt varför. Detta för att som kund påvisa att det är gynsamt med rätvisemärkta varor.

Ett mycket beundransvärt initiativ måste jag säga. Som konsument kan du påverka en hel del, men om vi "samordnar" oss kan det ge ännu mer effekt.

Vad innebär rättvisemärkt och rättvis handel?

Rättvisemärkt och Rättvis handel handlar om resekt för människan. Goda arbetsförhållanden och skälig lön är sådant som ska finnas. Läs mer på www.rattvisemarkt.se.

Jag ska själv eftersträva detta i mitt juklappshandlande.

Caféet drivs av Ulla Berg Eriksson och Ronny Eriksson. I butiken kan man bl a köpa rättvisemärkta produkter förutom att ta en stilla fika i skyltfönstret.

Idag offentliggör Ulla en strävan och vision att göra Piteå till Fair Trade City

Ett bra initiativ tycker jag, heja Ulla och Piteå!

På Flickr fanns flera trevliga bilder av juicepressar med en creative commons licens. De visar spridden som finns i design.

Manuella juicepressar
Här har vi en elegant manuell juicepress. Den är väl vad som man brukar kallad "designad". Den ser inte så illa ut...

chotda

Ah är det borstad  aluminium :-) Nej då ser ut att vara vanligt rostfritt stol. En juicepress med en mycket "rymdig" design i vilket fall som helst. Ser ut att komma från en framtid som inte ligger allt för långt fram.

'SeraphimC

Här har vi samma juicepress som ovan men fotograferad uppifrån. Typiskt juicepress som bara fungerar för apelsinhalvor.

SeraphimC

Juicepress i Bangladesh
Också en manuell juicepress men gjord för större satser. Bilden uppges vara fotograferad i Dhaka, Bangladesh.

  babasteve

En automatisk juicepress?
En juicepress är det. Jag tror att den är automatisk. Designad för utseende vidsidan om funktionalitet i vilket fall som helst. Något förvånande är jag den ende som har givit den en favorit :-)

Plano Light

Juicepress för sockerrör från "Old Bombay - Mumbai, India"
Det här var en ordentlig doning. Kör man den här juicepressen får man hålla fingrarna i styr.

A Culinary Photo Journal

En Rättvisemärkt juice
Här har vi en juice som är Rättvisemärkt. Det innebär att den tillverkats med respekt för mänskliga rättigheter, utan barnarbete, att arbetarna har rätt att organisera sig och att alla som arbetar med produkt & odling har skälig lön.

Juicen kommer från leverantören Danica Foods Örnäs AB och B&p Handelskompagniet. Den säljs under namnet Örnäs Herrgård. Örnäs Herrgård finns i smakerna äpple, apelsin, pink grape och ananas.

Koncentraten som juicen framställs ifrån kommer ifrån Cuba, Costa Rica och Sydafrika.Läs mer om Rättvisemärkt juice.

Rättvisemärkt internationellt heter Fair trade 
Internationellt heter Rättvisemärkt Fair trade. Mer om Fair trade finns att läsa i Wikipedia: Fair trade. Fair trade labelling har vi här.

Juice med Fair trade "ute i världen" har vi bl.a. här: Juice - Fair trade.

Juice, juicepress & grönsaksjuice
Svenska Wikipedia förklarar att juice är:

Juice, eller jos, är en dryck som framställs genom att man pressar saften ur frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker.

En bloggning om grönsaksjuice har vi här: Grönsaksjuice är enkelt och nyttigt.

Politiskt stöd från kommunen är ett krav. En styrgrupp bildas som samordnar arbetat.

Fairtrade är Rättvisemärkt internationellt
Internationellt kallas Rättvisemärkt för Fairtrade eller  Fair trade. Fairtrade city påbörjades 2001 i England.

Det orsaken till att det kallas för just Fairtrade city.

Mer om Fairtrade city & Rättvisemärkt
Lund blir Fairtrade city.
Fairtrade city.
Rättvisemärkt sammanfattat.

Så det gör skillnad om svenskarna väljer en konventionellt odlad banan, en KRAV-märkt banan eller en rättvisemärkt banan.

Det gör också skillnad om vi protesterar mot de förhållanden som arbetarna lever under i de traditionella odlingarna och mot det sätt naturen behandlas där. Naturskyddsföreningar och människorättsorganisationer världen över har protesterat mot förgiftade marker och illa behandlade människor inom banaproduktionen - förhållandena har förbättrats litegrann.

Påsarna som ska sitta på bananstockarna samlades inte in för några år sedan - de är oerhört giftiga - och om människor och djur kommer i kontakt med dem blir de sjuka. Ofta spolades påsarna ut till havs under skyfallen, många havssköldpaddor fastnade i dem och dog. Nu samlas de flesta giftpåsar in.

Man hade bananodlingar ända ute vid havsranden, där tidigare ett rikt djurliv funnits. Bananodlingarnas gifter spreds rakt ut i havet, korallreven började försvinna. Mycket av det har ändrats - bananplantagen har flyttat in en bit mot land, en bit mark har lämnats orörd.

Förhållandena har förbättrats.

Men mycket återstår ännu.

Man gör fortfarande besprutningar från luften medan arbetarna är på plantagen.

Arbetarnas bostäder ligger i nära anslutning till plantagen - vilket leder till att deras brunnar besprutas, barnens lekytor blir fulla av gifter och ibland hinner folk inte inomhus när planen med växtgifter kommer.

Svenska Naturskyddsföreningen skriver:

Det finns ingen säker användning av kemiska bekämpningsmedel. Heltäckande skyddskläder är svåra att använda i den tropiska hettan. Olyckor händer ofta. Daglig kontakt med de giftimpregnerade plastpåsarna orsakar nervskador och i bananpackningen riskerar kvinnor och män att drabbas av hudproblem. Kemikalierna som sprids i odlingarna finns också i bananarbetarnas bostäder (det finns till och med giftrester i madrasserna de sover på) och även i andra byggnader i närheten av plantagerna, som t ex barnens skolor.

Dessutom tillåts inte arbetarna att organisera sig fritt i fackligt arbete. De ersätts inte på ett rimligt sätt när de skadats under arbetstid. Löneavdrag görs när de går till läkaren.

DN och SvD skriver:

"Chiquita har gått med på att betala böter på 25 miljoner dollar (cirka 175 miljoner kronor) för brottet mot USA:s terrorlagar.

Den federala åklagarmyndigheten i USA lämnade på onsdagen in ett åtal som visar hur Chiquita betalat ut pengar till högermilisen Förenade självförsvarsstyrkorna (AUC). Totalt har bolaget mellan 1997 och 2004 betalat över 1,7 miljoner dollar (cirka 12 miljoner kronor) till AUC. Chefer på hög nivå i koncernen ska ha godkänt utbetalningar som doldes i bokföringen.

I april 2003 erkände Chiquita för justitiedepartementet att ett dotterbolag i Colombia tvingats att betala terrorstämplade grupper för "beskydd". Utbetalningarna gjordes enbart för att skydda de hotade anställda, enligt bolaget."

Bloggaren Vida Latina tvivlar på att det skulle röra sig om att "skydda sina anställda".

Snarare handlar det om att skydda sina egna intressen. Vida Latina skriver:

"Mord på fackföreningsledare är nämligen också de vanligt förekommande i Colombia, och colombianska fack hävdar att det inte bara är armén, utan även storföretag och land- och boskapsägare som betalar paramilitärerna för att försvaga den politiska oppositionen genom våld, terror och mord. Allt för att slippa ge de anställda anständiga arbetsvillkor och rimliga löner och kunna maximera vinsten.

Colombias nuvarande president är en högerman vid namn Álvaro Uribe, som hyllas av många västledare som en kompetent politiker som lyckats "få bukt med våldet" i Colombia. Under hans mandatperiod har razzior och husundersökningar mot fackliga kontor och ledare, utförda av de colombianska säkerhetsorganen och den militära underrättelsetjänsten, ökat starkt. FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter i Colombia, Pablo Corlazzoli, utpekade nyligen armén som ansvarig för att antalet "utomrättsliga avrättningar inte ser ut att vara isolerade händelser utan tenderar att bli allmänna"."

Många tror kanske att företag är helt blinda och döva inför människors protester. Men att det inte stämmer finns det otaliga bevis för.

Bland annat har en annan bloggare - Syrran - fått ett brev från ett av företagen som hon citerar i sin blogg. Företagen är uppenbarligen rädda för bloggare och ber Syrran att inte skriva så kritiskt om deras företag. Hon hade i ett tidigare inlägg skrivit om två arbetare som inte fått den ersättning de hade rätt till och uppmanat folk att skriva på en protestlista.

Hon skrev den 24 maj 2007:

"Alexander Reyes Zuniga och Marco Gonzalez Borge är plantagearbetare inom Chiquitas filial COBAL i Costa Rica. De två fackanslutna männen rapporterade till sina chefer att det maskdödande gift som används på odlingarna gjorde dem sjuka. Och sparkades, utan varningar.

Man kan skicka ett protestbrev till Chiquita, om man nu tror att det fungerar."

Den 11 juni 2007 återkom hon i ämnet med ett inlägg som handlade om hur storföretagen skräms av bloggarna.

Hon fick ett mejl från en Account Executive på företaget Hill & Knowlton tyckte att hon borde ha tagit kontakt med dem innan hon publicerade sitt inlägg:

"Hej Kristina. Jag noterade att du skrivit om Chiquita och de två sparkade medarbetarna. Bara man letar och frågar så finns det ofta mer information att tillgå. Vi skulle uppskatta om detta skedde i framtiden, enligt god publicistisk sed." 

Syrran fortsätter i sitt inlägg med att citera vad Fair Trade Center skrivit om fallet:

"Alexander Reyes Zuniga, Jaime Blanco Juarez och Marco Gonzalez Borge som arbetar på ett bananplantage på Costa Rica rapporterade till sina arbetsledare att det sprayats ett giftigt bekämpningsmedel i samma område som de skördade bananer. De tre blev illamående och yra av ämnet som sprayades. Jamie Blanco var tvungen att gå direkt till läkaren där han blev kvarhållen i flera timmar för tester. Alexander Reyes märkte av förgiftningssymptom nästa dag, men blev tillsagd att återgå till arbetet trots sina besvär.

När de klagade hos ledningen anklagades de för att ha gått in på området som skulle sprayas trots att de blivit tillsagda att inte gå dit. Alexander Reyes and Marcos Borge avskedades för tjänstefel och avskedades. Chiquita lät inte genomföra någon medicinsk undersökning av de bägge, gav inte heller de lagstadgade tre varningarna innan avskedet och företaget fortsätter att hävda att arbetarna ljuger om vad som hänt."

Arbetarna har slutligen fått en viss upprättelse - de har blivit återanställda - med löneavdrag för att de brutit mot säkerhetsföreskrifter.

Och vad är anledningen till att man har återanställt dem? Företagets goda vilja? En plötslig insikt? Eller kanske det faktum att ca 4000 människor skrev på en protestlista?

Det går kanske att påverka multinationella företag till ett bättre beteende mot människor och natur..?

Och som sagt vi är storkonsumenter i Sverige. Enligt SNF åt vi under år 2004 ca 19 kg bananer per person - dvs ungefär en bananlåda var. 2004 var ca 3,5 % av dem ekologiska - men andelen ekologiskt har stigit. Jag har inte de nya siffrorna. KRAV innebär inte automatiskt att de också är Fair Trade - men det omvända gäller. Dvs i Sverige är alla Fair Trade-bananer KRAV-märkta.

Skillnaden i pris mellan en konventionellt odlad banan och en Fair Trade-banan är inte så stor - men effekten är mycket stor.

Bloggar om Chiquita

Rättvisemärkt

SNF om bananer

Matälskaren om Chiquita

Jag blev så spirituell när jag skrev en kommentar på Syrrans blogg - att jag kopierar och klistrar in den här:

Mr Account Executive [som skrivit till Syrran  och bett henne kontakta dem innan hon skrev sin blogg] kan dock bespara sig mödan att mejla mig.
Skriv budskapet direkt på kommentarsplats istället...
Eller så kan Mr Account Executive skapa en egen blogg och berätta om hur goda de är - inte bara bananerna då - utan även företagsledningen. Berätta om allt fint ni gjort. Tex att ni återanställt de personer som orättmätigt sparkats från sina skitjobb för att de blivit sjuka på arbetstid och påtalat detta.
Att återanställa dem var fint gjort. Jag blir lite tårögd när jag tänker på era goda gärningar.
Tips på namn till bloggen: S:ta Banana eller S:ta Chiquita...

Rättvisemärkt hos Lilon.se
Bland varorna som har Rättvisemärkt finns bl.a. ett Rättvisemärkt Earl Grey te och ett Rättvisemärkt Grönt te.

Rättvis handel hos Lilon.se

Även varor betecknade Rättvis handel finns. Där hittas t.ex. en kulspetspenna med en papegoja.

Mer om Rättvisemärkt / Fairtrade

Svenska hemsidan för Rättvisemärkt.

Internationellt heter Rättvisemärkt Fairtrade.

Mer om Rättvisemärkt
Svenska hemsidan för Rättvisemärkt.

Internationellt heter Rättvisemärkt Fairtrade.

Vinguiden.com har ett reportage om det: Rättvisemärkt vin. Ännu mer om vinet finns att läsa på Rättvisemärkt.se: Rättvisemärkt ekologiskt vin på Systembolaget.

Ecologica Santa Florentina Torrontés Chardonnay

Också ett vitt Rättvisemärkt och ekologiskt vin finns. Du hittar mer om det på Systembolagets hemsida: Ecologica Santa Florentina Torrontés Chardonnay.

Merida apelsinjuice
För den som inte dricker vin eller tänker jäsa ett eget vin från färdig fruktjuice finns mycket att välja mellan. Något som heter North & South Fair Trade sägs sälja Merida apelsinjuice. Ingen hemsida hittad på nätet och inte heller information om vilka butiker som har den här varan.

Urtekram juice, apelsin/mandarin och multifrukt (E)
Distributören Kung Markatta ska ha Urtekram juice, apelsin/mandarin och multifrukt (E) med Rättvisemärkt. Har ingen information om vilka butiker som tagit in den.

Inte heller hittades någon webbutik som säljer den.

Sackeus har flera sorters juice med Rättvisemärkt

Sackeus har flera juice med Rättvisemärkt: "Apelsin & Mango juice 1l", "Äpple, Citron & Lime juice 1l" och "Tropisk juice 1l".

De innehåller inte något tillsatt socker.

Mer Rättvisemärkt juice från Sackeus är "Fair Trade Original tetra apelsin/mango, citron/lime, tropisk" och "Oxfam juice på flaska 20 ml, apelsin och tropisk".

Danica Foods Örnäs AB / B&P Handelskompagni
Har Örnäs Herrgård (äpple, apelsin, grape, pink och ananas) som är Rättvisemärkt. Här hittar du information om denna juice på B&P Handelskompagnis hemsida:

RÄTTVISEMÄRKT JUICE

Sajten Vinguiden.com har skrivit lite om juicen:

Rättvisemärkt juice

De olika föreningarna är ansluta till IFAT - the global network of Fair Trade Organizations. Det är vad som kan sägas vara Fairtrade. Märkningen med Fairtrade hanteras emellertid av Fairtrade Labelling Organizations International. Blandad information för en internationell public finns dessutom här.

Den samlade europeiska sammanslutningen  är sedan European Fair Trade Association (med Fair Trade istället för Fairtrade).

I Sverige är ju Fairtrade Rättvisemärkt.

Internationellt samarbete är rörigt. Och det här är ändå ingenting jämfört med t.ex. FN.

Listan representerar inte alla webbutiker som har Rättvisemärkt varor och på listan var bara två webbutik oräknat en som var stängd. Den första webbutiken var förövrigt redan känd för mig.

Fairworld
Webbutik med flera varor med Rättvisemärkt och där t.ex. Rättvisemärkt kaffe för att nämna en grupp med varor.

MYLLA skafferi & förråd
En till webbutik med en del varor som har Rättvisemärkt. Bland dessa märks en fotboll med Rättvisemärkt.

Att hitta en webbutik om man vill köpa Rättvisemärkt på nätet är med andra ord svårt.

Webbrymd för sigillmärkningar
En till dimension som kanske ge ökad webbrymd är Rättvisemärkt. En sådan kategori visar upp varor med Rättvisemärkt ytterligare vilket är trevligt om man vill gynna märkningen.

Man kan också tänka sig en ökad webbrymd genom personer lägger till det som en egenskap när de söker en vara, "X Rättvisemärkt" istället för bara X, med en sökmotor.

På samma sätt bör liknande sigill kunna öka webbrymden för en vara. Ett exempel är ekologiska varor.

Organisationer och stöd mot återförsäljare på nätet
Varor som Rättvisemärkt (eller Fairtrade som är den internationella märkningen) har svårt att konkurrera med pris. Webbutiker som säljer dem kan också ha svårt att köpa marknadsföring därför att marginalerna är lägre.

Ett sätt att delvis kompensera det vore om Rättvisemärkt gav "stöd" till webbutikerna genom t.ex. en katalog som djupinlänkar varor med Rättvisemärkt som säljs på webben. Det skulle tror jag också öka antalet webbutiker som väljer att sälja varor med Rättvisemärkt.

Samtidigt är kostnaden för detta försvinande liten och medverkar också till bättre sökresultat genom att trovärdigt för en sökmotor peka ut varor som korrekt bär Rättvisemärkt.

Bloggar och Rättvisemärkt
Ett annat sätt att stödja webbutiker som säljer Rättvisemärkt är om medlemmarna bloggar webbutiker som säljer varorna. Båda de här åtgärderna föreslog jag samhället Rättvisemärkt förra året men folk tänker inte i de här banorna.

Samtidigt är det just på nätet där detta snabbt kan nå en synlighet relativt andra varor som är större och därmed kanske påverka inköpsvanorna i helhet.

Hur länkar bloggarna egentligen?
Tittar man över bloggningar om Rättvisemärkt är de inte heller särskilt effektiva. Med all respekt för bloggosfären, som jag ju alltid stödjer och gillar, är antalet läsare per blogg litet. Av det kommer att man inte bör schabla bort sekundärt inflytande.

Genom rätt länkning kan sökresultaten påverkas där de gör nytta. Har en bloggare köpt ett te med Rättvisemärkt från en webbutik länkas för bäst marknadsföring av Rättvisemärkt inte Rättvisemärkt.se utan den webbutik som sålt varan. Rättvisemärkt.se syns redan på det sökordet.

Hur lätt är det att hitta en webbutik nu om man söker på Rättvisemärkt? Den enda webbutik som jag hittade var Fairworld som jag redan kände till och som säljer Rättvisemärkt te, kaffe & choklad m.fl. varor.

I jämförelse med en kampanj med bannerreklam som Rättvisemärkt genomförde
Två kostnadsfria åtgärder att sätta i relation med bannerreklam för Rättvisemärkt. Att diskutera skillnaden i effekt av bannerreklam jämfört med:

1. Betrodda länkar från Rättvisemärkt, LO och Svenska Kyrka.
2. En massa medlemmar som bloggar.

Vore tämligen poänglöst eftersom alla som läsaren den här bloggen känner skillnaden.

Wikipedia om Rättvisemärkt
Vi kan också roa oss med att titta vad Wikipedia skriver om Rättvisemärkt. Eller jag brydde mig faktiskt inte om att läsa vad som står där utan jag rullade ner till utlänkarna. Och få som går in på den typen av sidor gör något annat än just det därför att de söker webbutiker.

Ytterligare en marknadsföringskanal som kastats bort för att istället användas för att tänja se.wikipedia.org ännu tunnare.

Ett givet mått av maktmäklande krävs
Ett visst mått av maktmäklande kunde med andra ord gynna Rättvisemärkt på nätet. Dels via föreningens hemsida, kanske också LO och Svenska Kyrkan. Förtroende och gammal kraft. Blandas det upp med medlemmarna som tipsar om Rättvisemärkta varor som de gillar på sina bloggar blir kraften ännu högre och nära nog optimal.

En vara på webben som får ett sådant stöd känner jag skulle vara mycket svår att passera förbi i ett sökresultat för vem som helst.

Ett givet stöd från oss
Vi länkar ju varor med Rättvisemärkt eller i alla fall den enda vi har skrivit om. Och Rättvisemärkt ska få en egen extra kategori i katalogen.

I det lilla rör sig världen.

Mer om Rättvisemärkt

Rättvisemärkt. Huvudsida.
Bloggar.se om Rättvisemärkt

Fler webbutiker som säljer Rättvisemärkt
Känner du till eller hittar en till webbutiker som säljer en eller flera Rättvisemärkta varor så tipsa om det i kommenteringen så bloggar jag dem gärna.

1. Kataloger får besökare via någon mekanism.
2. Denna mekanism kan bl.a. att de bulkköper trafik, får trafik från sökmotorer eller får naturliga besökare.
3. Besökarna filtreras via katalogen till olika intressen.
4. Webbutiken får därmed relevant trafik.

I det här fallet får katalogen filtrera fram relevant trafik. Problemet är att mervärdet för besökarna av en katalog är lågt. De flesta av dem bör därför behöva köpa in trafik om de ska få någon.

Trafik till katalogen.nyfikenvital.org
Till vår katalog köper vi inte trafik. Trafik flyter över från nättidningen till katalogen när besökaren är intresserad. En stor andel är kanske bara nyfikna och de försvinner.

Övriga når via maximalt två klick en produkt. De kan sedan bygga ett medvetet köp genom att läsa test hos oss, oss andra eller en köpguide. Eller gå direkt för att köpa produkten hos webbutiken. Där är förutsättningen att katalogen redan har trafik i ryggen.

Katalogen får dessutom trafik från sökmotorer genom att den konstruerats för att ge ett mervärde även för användare av sökmotorer.

Malins Presentkuriren och Yahoo! Kelkoo
Tittar man på Presentkuriren är den ganska bra byggd för att göra det enklare för läsare från sökmotorerna att hitta den. Du har bra text om varje produkt vilket är viktigt. Strukturen är platt vilket också är intressant.

Men titta även på Kelkoo. Kelkoo är i princip byggd som en webbutik men är ju en prisjämförelsetjänst. Notera länkstrukturen och taggningen i Kelkoo. Här tar man saker tydligt ett steg längre. De introducerar också kontinuerlig taggning.

Fortfarande saknas annan beskrivning än internlänkning och både text och utlänkar saknas.

Mervärdeskategorier - Presenter & Rättvisemärkt
Ett intressant koncept för oss kan vara att också skapa kategorier som inte är lika strikt bundna till ett för produkten omedelbart beskrivande nyckelord. Vi ger ju redan produkter vi skrivit om med Rättvisemärkt alltid gratis marknadsföring. Dessa kan man ju samla i en egen kategori.