Så. Ajöss och goodbye, nu far jag min kos och väntas åter sena söndagskvällen. Och då, gott folk, kommer det att bli ordning på torpet igen. Om måndag är jag åter i tjänst och läser barn- och ungdomslitt så det bara skvätter om det.

I'm gonna take you home

I won't do you no harm, no

You've got to be all mine, all mine

Foxy lady

Here I come, baby

Comin' to get you!

Nu har ni sången i huvudena-i-kropparna, inte sant? Bra. Betänk då min lycka när jag för ett litet antal år sedan skådade Foxy lady I-V i bokkatalogerna. Lyckan blev ett faktum då översättaren var ingen annan än den litterära husguden Ninni Holmqvist. Ida Jessen visste jag inget om - det var ju nu hon skulle introduceras för oss svenskpuckon som inte läser våra grannländers författare på originalspråk. Minns jag lånade hem nästan mesamma boken kommit till jobbetbiblioteket, men vad fick mig att returnera den oläst? Förmodligen de eviga flödena, forshejhärrusartipsiotaligamängder, tjosan, nuhardetvaritsemesterochåhhhhsåmångagodingarsomkommitinundertiden och Jajamänssannuärdetterminsstartochmeddenallaskolklassermedsvårflörtade/

läsutsvultnaochalltidlikakrävandelåntagare. Alltså vände jag mig till det mest akuta; Jessen blev en författare som alltid gjorde mig lite beklämd, jag fick rent ut sagt ett förjävligt dåligt samvete inför såväl boken som författarskapet som mig själv. Inte minst mådde jag nästan fysiskt dåligt över att underlåta läsning av Ninni Holmqvists arbete**.

Förra året var det en hel hoper bokbloggare som skrev om ABC av - jajemän - Ida Jessen.  Som om det inte räckte med allt jag läst i dagstidningar och förlagskataloger! Aj, så det kröp i stackars skinnet och kroppsligheten, dvs det som kanske kallas för mig. Bet ihop, begrov mig och trampade vidare i läsningen av vad det nu var jag läste vid den tidpunkten***. Så nu under senvåren, då, när jag blev med bok-/läsecirkel (ah, du ljuva skapelse!!!!) och en hoper nyvänner. Tror ni då inte att en av vännerna tipsar om hetpotäten Jessen?

Jag tog mig samman, lånade hem på nytt. Och igår, efter Chambers, pass på Jessen! Åh, kära nån, jag visste ju, visste, att det inte kunde vara annat än bra! Fem drömska stycken om några kvinnor i och kring staden Fox. Just här räcker det med förlagstexten och kanske något litet citat för att ni skall begripa storheten och genast bege er till biblioteket/bokhandeln/likande inrättning. Välj inte amazon dock (fin notis i morgonens dn)!! Citaten då? Njaa, vet inte om jag skall ge er dem, de allra bästa kommer mot slutet och det är först mot bakgrund av tidigare textsjok som deras storhet liksom framslår sig hejvilt, nej, citaten får förbli i mitt hjärta samt de X antal tryckta ex som ligger och väntar på era läslystna små liv därute.

Ajöss! Nu är kl 18:18 och jag ska laga middag. Profant så in i bängen.

* ni minns väl Garths genomlycka när han på Al Bundy-haket ser sin superdrömkvinna? Inte? Kolla här:

** och det är nu jag måste behärska mig riktigt noga för att fortsätta utan att radera de pinsamma raderna. Eller ska de förpassas till ett mail, kanske? Näh, hey! I give to you en genant inblick i mitt läspsyke: såhär är det helt enkelt. Och förmodligen bryr ni er inte ett dyft.

*** förmodligen en jädrans massa Hcf:er i arbetet med Barnbokstipsets fjärde opplaga.

Härmed tar jag bloggarpaus och njuter av annat i stället!

Tjineling.

Kanske finns här någon wordpressnörd som vet hur jag lätt och smidigt bär mig åt?

Apropå klotter, var det någon som kollade in denhär utställningen när det begav sig?

För övrigt frustar jag av längtan efter att ge mig på debatterna som pågår i DN, men kommer inte att kunna skriva något vidare värst smart än på länge av högst personliga skäl.

Hälsar delvis teknikfientliga

ka

Utmaningar är svåra grejer, tycker jag. Och eftersom Anna-Stinas inlägg (högst förståeligt) är sjukdomsrelaterat* och därför mkt allvarligt faller det sig lätt för mig att låta utmaningen handla om liknande företeelser. Samtidigt kan jag inte låta bli att värja mig - det kan lätt bli på tok för privat. Kortfattade svar blir min lösning. Alltså:

Vad jag lyckats med: Att skapa mig ett svenssonliv efter många år av (ätstörningsrelaterat) vansinne. Lägenhet, fru och heltidsjobb=finemang. Och nu håller jag på att lyckas med att jobba lagom mycket med det jobb jag velat ha sedan jag stormfascinerades av bokpraten och utlåningsstämplingen på älskade, älskade Rotebrobiblioteket under (början av det) glada 1980-talet.

Vad jag misslyckats med: en hel del - jag tror nog jag låter den frågan stå obesvarad eftersom jag har vanvettigt svårt att veta vilken nivå jag ska lägga mig på (exempel A: misslyckats med att stå i yogapositionen Trädet  - hur fanken får man fast foten på insidan av låret egentligen? eller exempel B: Förlåta mig själv). Gillar annars Anna-Stinas inställning till frågan.

Vad jag låtsas: Jag låtsas rätt ofta att jag är glad och stark och käck när jag sitter i informationsdisken eller har skolklasser och förskolegrupper på besök. Jag låtsas att förhåller mig neutralt till personers kulturkonsumtion, jag låtsas att jag inte tar till mig något alldeles förfärligt när tågen ställs in pga självmord kring, under, över, på, i, runtom tåget framför. Jag låtsas att jag är bra på att hålla andras lidande (tänk exvis naturkatastrofer) ifrån mig. Dessutom låtsas jag gärna att jag vågar se skräckfilmer, men det slutar ofta med gråt, tandagnisslan och mardrömmar. Låtsas ofta att jag gillar choklad för att omgivningen ska hålla sig lugn..

* dessutom tycks jag just nu omringas av människor med sjukdomar liknande Anna-Stinas

Slutläsning, efter morgontidning i hand och på nät, av Fem knivar hade Andrej Krapl (ja, läs! Har svårt att tänka mig att ens tala med någon som inte faller pladask* - än mindre den som vägrar läsa). Emedan halsen är utvärkt (tack fröken solhatt och honungsgudinnan) men näsan igentäppt kommer dagen nästan endast att ägnas åt någon av mina samlingsgrejer, exvis Insekt, The Big Book of Lesbian Horse Stories, Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska eller Könskrig. För övrigt är jag fruktansvärt nyfiken på Äga rum men får snällt vänta tills btj behagar sända  till bibblan samt Tala om klass. Den senare pånyttintresseras jag av (jo, har spanat in förut) tack vare Johanna Ks tankar och efterföljande kommentarer, särskilt denhär.

Ja, resten av dagen kommer nästan att ägnas åt ovanstående. För visst blir det pendeltåg till Jakobsberg och buss till Ikea Barkarby där fler hyllplan inhandlas. Igår flyttade jag nämligen in barn- och ungdomslitteraturen till vårt minimala och vanvettigt trevliga arbetsrum (lila). varpå färgburkar, tyger, kollegieblock, tvingar, borren och sygrejerna raskt fick knöla ihop sig.

För övrigt ångrar jag att jag inte tog med mig fler b&uböcker hem. Lurades av tjockleken och trodde att äventyret skulle räcka längre, men hey, pärmarna var ju hopslagna fortare än jag hann säga flaggstångsknoppsputsarlärling.

* förbehåll: det skriver jag i den onyanserade ottan - kan förmodligen tänka mig att prata med er ändå, men i så fall bara för att övertyga.

Analysen indikerar att http://lilaplaneten.wordpress.com/ är skriven av en:

Tänkaren (NT)

"Hmm... Det där skulle kunna bli riktigt intressant!"

De sanna tänkarna i ordets ursprungliga bemärkelse - ständigt sysselsatta med att studera, systematisera och bedöma idéer och möjligheter. Logisk analys av abstrakta idéer är mums för Tänkare! Särskilt de introverta Tänkarna kan ägna så mycket energi åt sina tankar att de helt glömmer bort både världen och den egna kroppen. De utåtriktade är ofta i full färd med att strukturera upp tillvaron eller andra människor istället. Tänkare är också ofta mycket intresserade av ord och språk - mästare på alfapet eller kunskapsspel. Och lika ofta riktigt jobbiga för andra genom att göra hårfin distinktioner mellan ord eller idéer.

Det som framförallt driver Tänkare är möjligheter - de kan därför ofta framstå som lite i det blå eller att tänka "för mycket". Vill du få en Tänkares uppmärksamhet - pröva "hmm... det här var verkligen ett klurigt problem.. eller har du nån smart lösning på det här problemet?.".

[Ehrm, jag avskyr sällskapsspel och känner mig inte som en tänkare]

Totalt antal lästa titlar: 54 st

varav omläsningar: 13 st

På min första utgallring till fem-i-topp-listan hamnade inte mindre än 12 titlar, varav 5 var omläsningar. Strikt och bestämd beslutar jag att endast ta med nyupplevelser på listan, och har därför 7 titlar att bolla med. Efter noggrant övervägande föräras följande plats i detta blogginlägg:

Mister Pip av Lloyd Jones

Isdraken av Mikael Engström

Otroso av Graciela Montes

Blunda och öppna ditt fönster av Nguyen Ngoc Thuan

Vi, de drunknade av Carsten Jensen

Jösses, så många manliga författare! Och jag som infogat taggen "manliga författare" av samma anledning som begreppet "kvinnlig ambulansförare" och liknande tillåts existera - dvs: mitt litterära universum befolkas främst av kvinnliga författare - manliga läser jag ytterst sällan.

Presenttipset då: jo, gårkvällen med flaskpostarna renderade mig, bortsett från mycket festligt glas skumpa, ett vansinnigt stiligt kartotek - en bibliotekaries (eller bibblo-wannabes) våtaste dröm. Och tack vare ett samtal med min mkt kloka rumskamrat på bokkollot häromsistens har jag beslutat mig för att föra två läsdagböcker - en över de böcker jag läser privat och en över de böcker jag läser "i tjänsten" dvs på fritiden. Kartoteket kommer självklart att vara privat. Och naturligtvis kommer jag att ordna med korsreferenser till ett register där jag för in titlar och upphovsmän (ja, ni ser!) i kronologisk ordning.

OooooOOOOoooooOOOOooooo!

* se kommentarerna till Helenas inlägg

UPPDATERING: listan är kronologisk och inte hierarkisk.

Igår: underbart besök av supergravida tillika fantastiskt fina uppsala-u:et vilket föranledde grodstädning dvs julgrejerna åkte äntligen ner i källarenoch dammhögarna bakom låddorna sopades helt sonika ut i friska luften. Nu ser man fönstren (och all smuts).

Någon gång putsas de nog, oklart när.

Uppdat: haha, grodstädning!

Timmen mellan hund och varg av Silke Scheuermann

Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska av Claire Castillon

Jag vill gå in i medelåldern varje dag. Dethär är roligt!

och

The post-birthday world (L. Shriver)

Einsteins fru (L. Strömqvist)

Levande vatten (C. Lispector)

Insekt (C. Castillon)

Fem knivar hade Andrej Krapl (H. Taivassalo)

från K.

Två av kuverten öppnades igår - under mina strömmande tårar.

HURRA och hej och vad glad jag blir!

Idag är jag glad igen. Lämpligt nog efterföljdes gårdagens fiasko av bio med Flaskposten-Sofia och K.  Och idag strålar solen.

Puss och kram från Ka

Jag har tidigare gnällt över att det inte är roligt att ha för mycket tid, dvs vara sjukskriven. Idag var jag nära att göra det igen, men slog av en händelse på tv:n (något som vansinnigt sällan inträffar annars) och fick se att Myrrha som står med på min önskelista är Malous huvudbok. Går emot mig själv och ser, ser, ser programmet.

Fru Dysterkvist

Och hälsan? Jo, tack - det står still. Men jag läser i alla fall. Nu ungdomsboken Ögat över månskäran av Libba Bray. UPPDAT 071109: Läs på Flaskposten.

Dessutom har både svärmor A och min äldsta vän Hemulen tipsat om kvällens program i Kunskapskanalen. Det är dit Kindstrand flyttat. Att de tänker på mig! Jag blir så glad! Och det ska verkligen bli roligt att se programmet - jag läste biografin i våras och intervjuade (mycket kort) Boel Westin för RFSL:s medlemstidning KomUt då.

K hade by the way beställt Water for Elephants av Sara Gruen till mig men när jag idag hämtade och slet opp paketet insåg jag att hon beställt storstil! Besviken får jag skicka tillbaka och invänta nytt paket...

UPPDATERING 071109: Å, vilket fint program det var! Gunilla Kindstrand var så mycket mer lyhörd och uppriktigt intresserad än Anja Kontor i Gokväll-intervjun kring bokens utgivning. En underbar grej: hon uppfattade Westins integritetssignaler och fick inte för sig att luta sig fram och på ett förtroligt nu-är-vi-vänner-du-kan berätta-allt-för-mig-sätt fråga: Vem är du då i muminvärlden?!

Gunilla Kindstrand - en hjälte

Dessutom har ju lägenheten faktiskt ett lila och ett grönt rum, så detta blir perfekt!