I'm not a great user of mice; in fact, I don't own one for the computer I use currently. My issue with the mouse is that it isn't necessary, it's restricted to two dimensions and has very little practical purpose apart from causing RSI. The problem is that the majority of interfaces are designed around the mouse and that type of interface device; imagine the possibilities when the restrictions that this implies are removed!

I've provided some links that I think are interesting at the bottom of this page. Note that there's really very little revolutionary here; it's not interesting to replace one 2D technology with another (multitouch), but that's where we are at the moment. On the 3D front, it's not interesting to get a 3D interface with a 2D imput devce, in the same way as using a 3D mouse with a 2D interface is plain silly. The merging of a 3D input device with a proper 3D interface is the future, and here we really need to look at gaming for cues. Just imagine: an amusing concept for OPAC navigation? Interesting discovery platforms? There are a lot of possibilities.

Links

• Stanford site dedicated to the first mouse, with links to high quality video of Doug Englebart's 1968 demo. Youtube version of the 1968 demo
• 3D SUN OS with a mouse(!)
• Jeff Han: Multitouch
• 3D Mouse demo
• 3D Interface demo
• 3DConnexion 3D mouse
• Wii demo I
• Wii demo II

Och nu, tadaa!, via Anna-Stina Axelsson: smarta kollegor som lagt in meebo som sökträff  i bibliotekskatalogen när man misslyckas med sin sökning!

Idén kommer från David Lee King; "What did we do? We added a Meebo widget to unsuccessful keyword searches in our library catalog. This way, when a customer searches our catalog and doesn’t find anything, they can contact us via IM and ask for help"

Lite revolutionerande när katalogen blir ett verktyg för kommunikation.
Så vem blir först i Sverige med detta?

Partiendo del Catalogo de la Facultad de Filosofía y Letras :opac 1.0 se propone la implementación de un opac 2.0, Es imprescindible adecuarnos a las nuevas realidades , nuevas tecnologías y nuevos requerimientos de los usuarios , por eso que todos debemos participar en la realización del nuevo catálogo , opac 2.0 u opac social

I

Länsbibliotek Uppsala släppte en intressant rapport för några veckor sedan: IT=interaktion - en förstudie om IT-samverkan för kommunbiblioteken i Uppsala län  (pdf - 744kb). Det är en förstudie kring hur man ska kunna gå vidare i processen för att skapa ett gemensamt webb 2.0-baserat verktyg för kommunbiblioteken i länet.

Förstudien inleds med en presententastion av tre scenarios/nivåer för webbsamverkan på biblioteken i Uppsala län:

• Gemensam webb
• Gemensamt biblioteksdatasystem
• Mediesamverkan

Man har plockat fram sju goda exempel på olika samverkansprojekt som man menar är speciellt intressanta att följa

• Umeregionen
• Helgebiblioteken i Gävleborg (se kommentaren nedan)
• Biblioteken i Norra Bohuslän
• V8-biblioteken
• Södertörnbiblioteken
• Bibliotek Värmland
• Östgötabiblioteken

Ett långt och mycket intressant stycke i förstudien handlar om metoder, alltså hur man arbetar med att skapa förutsättningat för att samarbeta. En tydlig tendens är vikten av förankring och delaktighet i projekten.
En tydlig tendens är att initiativen till utveckling kommer från dem som det berör, nämligen från kommunbiblioteken.  Den regionala nivåns roll är snarare att stödja än att driva processen. Ansvaret för att projekten ska lyckas ligger inte på länsbiblioteket utan snarare på de medverkande kommunbiblioteken.
Man kan jämför med projekt för, säg 10-15 år sedan. Då drev länsbiblioteken projekten, grovt generaliserat, på egen hand. I bästa kunde länsbiblioteken plantera utvecklingsidéer på kommunal nivå, men det var tillfälligheter och slumpen som avgjorde. Det här nya förhållningssättet med en större interaktion mellan olika aktörer inom ett län skapar nya förutsättningar för regional biblioteksutveckling.
Man skulle t o m kunna prata om Länsbibliotek 2.0!

Biblioteken i nordvästra Skåne har enligt SR Malmöhus likatade planer. Lyssna på intervjun med Elisabeth Aldstedt, bibliotekschef i Helsingborg,

Men nu kommer Zoomii! Zoomi är en virtuell bokhandel där det är möjligt att titta på omslagen och få lite idéer om böcker man annnars inte visste om. Den fungerar ungefär som en mashup mellan Google Maps och Amazon, man kan också söka som vanligt.
Och jag tänker: OPAC 2.0!!!

Mer information om jOPAC finns här. (Jag måste villigt erkänna att jag inte fattar så mycket av det tekniska men ser fram emot slutprodukten)
Via Tame The Web

Själv har jag tidigare bloggat om Omeka - ett fritt tillgänlgigt verktyg för för att skapa webbplattformar. Jag har hittat lite biblioteksapplikationer för Facebook och konstaterat att utan API för kataloger så blir det inget kul.
Det som stör mig lite är att det inte finns någon i Sverige som verkar bry sig, utom några enstaka entusiaster. Förra året sökte Länsbiblioteket i Örebro ett regional utvecklingsbidrag från kulturrådet för en förstudie om hur biblioteken bäst använder applikationer för t ex kataloger, frågetjänster, digitala läsecirklar etc, för plattformar på webben som t ex Facebook, Ning och NetVibes.  Förstudien skulle testa och validera befintliga verktyg som exempelvis LibGuides och Facebook Developers.
Vi fick avslag på ansökan med motiveringen att "liknande, ej utvärderade projekt pågår".
Det är OK för mig, men jag väntar fortfatande på kunskapsspridningen från det projektet.

Jag har en känsla av att det har plöjts ner för mycket pengar och tid på oflexibla webb 1.0-lösningar. Ta tex den stora satsningen på VRL+ som staten ville att vi länsbibliotek skulle engagera oss i för att driva Fråga biblioteket. Ungefär samma saker man kan göra i dyr VRL+miljö är gratis tillgängliga i chattprogram som t ex Meebo. Oregon State University Library har tagit fram en open source-tjänst som heter LibraryFind - som påminner starkt om ambitionerna som gänget kring Bibliotek24 har. B24-projektet ska/skulle ha presentera/t sin lösning på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg till hösten.  Och med tanke på diskussioner om Oracle-licenser och ej utelämnade API:er, vilka bibliotek har möjlighet att ens testa t ex  open source bibliotekssystemet Koha - demo här.
För att inte tala om Drupal.

Och jag tänker: WTF!
Varför har inte vi en svensk motsvarighet till MIT Librarie's Betas, Penn Labs eller MLibrary Labs? (Hela listan finns här)

Mer att läsa: Inside Higher Ed: OpenMinds, Open Books, Open Source

Och svaret är: Nätverket för öppen källkod

A passagem dos catálogos de fichas aos catálogos automatizados representou uma mudança muito significativa no modo de pesquisar e de utilizar o catálogo. Basta destacar o aumento de pontos de acesso e a possibilidade de consulta à distância. Porém, hoje, o modelo do catálogo automatizado da década de 90 está esgotado. Não porque a informação dos registos bibliográficos não seja idónea nem útil, mas simplesmente porque os utilizadores não estão preparados nem dispostos a aprender a utilizar uma ferramenta de consulta muito diferente daquilo a que estão habituados: os motores de pesquisa comerciais.

A viragem está a orientar-se do catálogo-consulta ao catálogo-descoberta. Não é por acaso que os principais desenvolvimentos e experiências, quer de universidades quer de empresas comerciais, utilizam expressões como: descoberta, experiência. Veja-se o caso de "Discover Library" (Vanderbilt University) ou o leitmotiv de Aquabrowser "Search, Discover, Refine" (Medialab Solutions).

Muitas bibliotecas estão a modificar os seus catálogos de modo a que os utilizadores os usem na realidade. O esforço vai no sentido de:

• simplificar (searching por palavra-chave)
• multiplicar as possibilidades de navegação (browsing em índices, tesaurus...)
• controlar e apoiar para uma expressão de pesquisa mais precisa (correcção de grafia, proposta de termo correcto, seja por processo visual ou texto)
• disponibilizar mecanismos para expandir e refinar os resultados (por facetas, por exemplo)
• melhorar os sistemas de apoio à pesquisa com ajuda contextualizada
• enriquecer os registos bibliográficos com imagem da capa, resumo, sumário e, sobretudo, com informação social introduzida pelos utilizadores
• aplicar a sindicação de conteúdos a autores, assuntos, temáticas, géneros literários, disciplinas, pelas quais o utilizador demonstre interesse particular

Muito está por fazer, mas outro tanto está aí para experimentar, aplicar e abusar. Os leitores agradecem.

Detaljerna finns här.

Ja, jag har missat honom hittills. Vilket kanske mest beror på att jag kanske inte direkt följer den svenska OPAC-debatten speciellt närgånget. Och att jag kanske håller med Brad Eden som jag bloggat om tidigare som menar att det dålig ekonomi för biblioteken att pyssla med dyra OPACs som ingen använder.

I vilket fall vill jag varmt rekommendera Anders blogg OPAC-lobbyn, den är trevligt uppkäftig och småelakt rolig. Extra kul för mig är beskrivningen - och kritiken - av Limit-projektet, eftersom jag var involverad i det.
Jag håller inte med om allt, men får ett par rejäla tankeställare.

Nu får vi hoppas att det inte slutar som det brukar: att Andreas köps upp av Axiell som utvecklare och s a s tystas. Å andra sidan, om jag var utvecklare på Axiell så skulle knyta till mig den här personen på något sätt som bollplank. 

http://www.aadl.org/sopac/tagcloud

Källa Panlibus

När jag frågar Boris Zetterlund på Axiell om vad som är på gång, säger han i en kommentar till mig att
man är igång och har träffat dem. "Vi utvecklar t ex Arena  (Webbkatalog med Bibliotek 2.0 och Webb 2.0) tillsammans fr o m nu och förutom till våra system även till deras, totalt 6 system. Vi har varit igång några månader med Arena på vårt Malmökontor och de har besökt oss här och funnit det intressant. Nödvändigt samarbete för att kunna dela på kompetenser och utvecklingskostnader. Även inom andra områden med tiden."

Communication de la geemik Isabelle Brisset

Lite intressanta länkar som beskriver nästa generation OPAC:
futurelib wiki
"How libraries are using LibrartThing"
eXtensible Catalog (XC) blog
The American University of Rome New OPAC Interface (ppt)
Open Library

Hela Library Technology Reports kan nås på webben via EBSCOs databas Master File Premiere.

The OPAC sucks!

Texten om ni inte hörde vad dom sjöng.

Inscrita por Dídac Margaix, dentro del grupo de diferentes modelos existentes de Opac social, antes conocida como WPopac, y desarrollada por la Plymouth State University y patrocinada por Andrew W. Mellon Foundation, Scriblio es un ejemplo de catálogo en línea que integra funciones características del software social.

Casey Bisson , principal promotor de este proyecto iniciado en noviembre de 2006, junto con Lichen Rancourt y Jessamyn West , lo define claramente en un comentario reciente en The Chronicle of Higher Education a propósito y en paralelo al nuevo plugin que permite a comunidades de usuarios del "controvertido" Facebook la implementación del sistema de búsqueda Worldcat:

"Nuestro primer objetivo es mejorar la capacidad de utilización de los sistemas bibliotecarios, de tal manera que sea mas fácil encontrar tanto éstos como a sus propios recursos en motores de búsqueda como Google. Y nuestro último objetivo sería conseguir conectar con otros sistemas como Facebook, que hacen de la biblioteca un concepto "remezclable" ( y por tanto más flexible, añado yo).

Veamos un ejemplo de resultados de una búsqueda en el OPAC de la Biblioteca de la Universidad Estatal de Plymouth:

He realizado la siguiente búsqueda: "Libraries 2.0", y me ofrece más de mil resultados. Me permite restringir la búsqueda, usando un sistema de "facetas" mediante categorías que dispone en la barra lateral, que limita mi búsqueda agrupándolas por áreas de interés, bien sea por materias, autores, tags y formato.

Por lo que se refiere a los resultados ofrece el Título, enlazado a una información más ampliada, Autor, la tabla de contenidos con un enlace al índice, la descripción del libro tomada del sumario de Amazon (también con enlace), Etiquetas, conocer su disponibilidad y localización, y realizar comentarios del libro, todo ello sin duda enmarcado en la tendencia de opacs 2.0 y nada que ver con el encorsetamiento de nuestros rígidos catálogos.

¿Llegaremos a ver algún día en nuestras universidades este tipo de catálogos?

Danskarna har gjort en html-kod som gör det möjligt för vem som helst att lägga till en sökfunktion på den egna hemsidan:

Det är bara att klippa och klistra, pröva själva!:
<iframe src=http://webservice.bibliotek.dk/klient.php width=”100%” height=”200″>
</iframe>

Enligt Biblioteksbloggen har LIBRIS har gjort det möjligt för vem som helst att lägga till en sökruta direkt på sin webbplats eller webbtjänst.

Läs en sammanfattning eller ladda ner hela utredningen.

Mer info om RFID på folkbibliotek finns på finns på WebbIT

Les exemples les plus nombreux et les plus accomplis se retrouvent dans l’univers anglo-saxon, c’est pourquoi ils seront les plus fréquents dans cet article. Eh oui ! Je crois que les francophones doivent se réveiller.

• Lamson library : OPAC 2.0 de la bibliothèque de Plymouth State University, utilise la technologie des blogs pour permettre aux utilisateurs de ‘décrire’ avec leurs propres mots les documents de la bibliothèque, et ajouter des commentaires sur le livre ou la notice. Exemple de notice : http://www.plymouth.edu/library/read/212932    
• MIT Libraries’ The Virtual Browsery (Beta) : OPAC a base de blog aussi comme le précédent.

• Liste de Bibliothèques « bloggueuses »
• Bibliopedia (site wiki collaboratif en français pour professionnels de l’information documentaire)
• Babelio : même principe que dans Library thing. Créer une bibliothèque de livres et la partager sur le web. Pour une bibliothèque institutionnelle il est possible, par exemple, d’y partager ses nouvelles acquisitions et recueillir des commentaires de lecteurs et des tags (étiquettes ou mots-clefs) de ces mêmes lecteurs. (Site en français)
• Bibliothèque & Catalogue : site qui donne accès aux documents et à leur contenu par un nuage de tags.
• Médiathèque de Dole

: propose un OPAC social où on peut commenter les livres

 Toute cette nouvelle tendance 2.0 pose aussi une problématique nouvelle pour nous et qui est la « bibliothéconomie-documentation de masse », dans laquelle on retrouve nécessairement des questions liées :

1- à « l’indexabilité » de la masse documentaire actuelle (présente sur le web notamment : peut-on et doit-on tout indexer ?).

2- aux « nouvelles » bornes de l’indexation, concernant sa régulation et son contrôle (qui a autorité pour indexer ?), son expertise (qui a compétence et maîtrise pour indexer ?) et son but final et son usage (qui a besoin d’indexer ?).

« Redoutons » que d’autres trouvent les réponses à notre place. 

Prochaine escale : « De l’Open Source pour espaces documentaires »  

 

Tidigt ute är Dublin City Public Libraries som använder sig av Pageflakes för att skapa en plattform för biblioteket tjänster. Observera att jag hellre använder begreppet "plattform" än "portal".

Läs mer om de nya webbtjänsterna.