Läs mer:

• Nybilsguiden som pdf
• Nybilsguiden i webbversion
• Miljöfordon.se
• Nu är både bensin och diesel rekorddyrt Dina Pengar

/Daniel Eriksson

Gun - RIP

Vad gör vi för att ersätta Gun? Ja... jag hittade en najs Volvo 740, lite nyare, lite mindre körd, och klart billig. Jag har kvar konverteringskitet så en konvertering görs på nolltid. Ja det blir nog den. Jag känner till typfelen och kan via konverering få en bil att släppa ut ca 60% mindre CO2 samtidigt som jag tar ut en gammal bil ur Sveriges bilpark.

Men... eftersom lägenhetsbyte står för dörren och överlåtelsesummorna är klara så ser jag att överskottet är relativt bra. Hur gör vi då för att vara ännu mer miljövänliga i vårt vardagliga liv. Vi flyttar ju trots allt till mindre centralt. Jo, vi köper ett par nya cyklar, och om man räknar på det så är det egentligen ganska billigt, trots att dom är dyra. Jag valde en Nishiki XC7 (crosscountry-hybrid) med fjädrande (låsbar) framgaffel, justa växlar och hydrauliska skivbromsar.

Damen väljer troligen en Nishiki 601, lite mer allround hybrid med liknande skivbromsar och växlar.

Dessa kostar 8000 SEK stycket (Gulp!)... men hur mycket är 8000 SEK?

Ja Gun, min gamla bil, kostade 14000 när jag köpte henne. Jag har nog lagt ut 6000 på reparationer och konverteringskit, samt däck. Inte mycket för en sådan gammal bil över 4 år. Försäkring och skatt har varit ca 4500 per år, vilket blir totalt 38000 kronor över fyra år, exklusive bensin etanol och övriga driftkostnader. Med andra ord ca 10000 per år... och vad är värdeminskningen om du köper en nyare bil? Om man sedan åker 1000 mil per år så kostar endast etanolen för Volvon ca 10,50 kr/mil vilket är 10000 ytterligare per år. 8000 för en cykel är m.a.o. inte dyrt om det gör att du använder bilen mindre. Det kan tom vara en vinst... och absolut en vinst för miljön och din egen fitness.

Skillnaden mellan elmoppon som jag köpte begagnad för 9000 kr och en cykel då? Ja... cykeln kostar inte mer än elmoppon i underhåll eftersom batterierna tillkommer till moppen till slut. Men den största skillnaden är försäkringen. Trafikförsäkringen för en EU-moped är hiskeligt dyr (på ett år dyrare än ett nytt batteripack) och dyrare än för vår bil. Cyklar har ingen trafikförsäkring.... ännu! Dock är moppen ett mycket bra alternativ till bilen, eftersom det är otroligt fånigt att slentrianmässigt ta med sig 1500 kg högförädlat material till jobbet, trots att man inte behöver det... som desstom fraktas dit av en motor med undermålig energieffektivitet. Elen per mil för moppen är inte många ören, men batterierna kostar nog ca 2-3 kr milen. Men som redan nämnts, försäkringen är det dyraste per mil.

Ja jösses... vi är korkade vi människor...

Så... de gamla cyklarna då?... Ja en racer är alltid bar att ha, så nu skall den få sig en renovering, och damens cykel är en sådan som man vågar ställa på stationen om man skulle behöva det. Det blir bara att köpa flera fästen till barncykelkärran så att man kan koppla den till vilken cykel som helst.

Men var skall vi ställa allting???

Tänk dig själv att en vacker dag ligga i en båt och guppa makligt framåt med en rev efter båten. :-)

Det roliga är att i kvalet till tävlingen hade många haft problem med starka vindar, så det kanske hade varit smidigare samt billigare med segel, men givetvis inte lika härligt nördigt och spännande tekniskt.

Briggen Tre Kronor af Stockholm bjuder in oss alla till Skeppsholmen den 28 maj.

Rädda Östersjön med en brigg!

Under 10 år har bygget av en brigg pågått i Stockholm. I sommar är det jungfruresa och briggen Tre Kronor af Stockholm lanseras som ambassadör för Östersjön. Under Briggens jungfruresa till ett 15-tal hamnstäder görs en kampanj för Östersjöns miljö. Briggen, WWF, SNF och Håll Sverige Rent kräver bl a stopp för torskfiske och satsning på miljöteknik för minskad övergödning.

Tillsammans med Olof Cerne, Briggens miljöchef, tittar vi på fartyget, diskuterar hur man seglar miljöanpassat och pratar om Östersjöns miljö. Visningen startar kl 19:00

På kajen kommer att finnas elcyklar och elmopeder för provkörning. Kom och testa från kl 17:00
För karta se: www.briggentrekronor.se

Jag skall försöka hinna dit...

Idag hittar jag på Ecoprofile en länk till en sida som jag måste vidarebefodra (tack Marcus). Det har nu nästan exploderat av DIY-sidor (Do-it-yourself) på nätet om allt möjligt. Jag gillar nätverkande när det leder till idéutbyte för enkelhet och livsstil. Varför inte bygga en kärra i bambu... om man nu har en odling på tomten!

Jag tror att detta blir sommarens projekt, bland mina andra 364 hobbies.

Andra DIY-sidor om cykelvagnar.

• Re-Cycle bicycle trailer A bicycle trailer from welded angle iron.
• Econologia's Bike Frame Trailer A trailer cunningly crafted from an old bicycle frame, among other things
• The IBike Trailer Steel trailer plans from the International Bicycle Fund
• Bolted conduit trailer Another clever trailer made from conduit.
• Aaron's $30 brazed conduit utility trailer This is the man who got the bamboo bicycle trailer rolling

Några utdrag ur sammanfattningen :

• Sverige har – trots en positiv utveckling – fortfarande den mest bränsleslukande personbilsparken i EU och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger högst.
• Nya bensinbilar 2007 förbrukade i genomsnitt 7,8 liter per 100 km, medan dieselbilarna förbrukade 6,6 liter, etanolbilarna motsvarande 8,0 liter bensin och gasbilarna motsvarande 9,3 liter bensin.
• De genomsnittliga koldioxidutsläppen från alla nya bensin- och dieselbilar uppgick till 181 gram koldioxid per kilometer1, en minskning från 189 g/km föregående år.
• De nya etanolbilarna beräknas under 2007 i genomsnitt ha reducerat klimatpåverkan med cirka 57 procent jämfört med nya bensinbilar och de nya gasbilarna med cirka 34 procent. Den etanolbilsägare som alltid tankar E85 och vars bil har samma bränsleförbrukning som den genomsnittliga bensinbilen reducerar emellertid klimatpåverkan med omkring 65 procent. Gasbilsägaren som tankar 100 procent biogas, och vars bil har samma bränsleförbrukning som den genomsnittliga bensinbilen, reducerar klimatpåverkan med omkring 85 procent.
• Om hela den svenska bilparken på sikt skulle reducera utsläppen till i genomsnitt 120 gram per kilometer, vilket är EU:s mål för nybilsförsäljningen 2012, skulle koldioxidutsläppen minska med cirka 5,2 miljoner ton eller nästan åtta procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2006.

Läs mer nyheter om bilpark, miljöbilar, etanol och biogas via gröna bilisters nyhetsbrev.

Först och främst borde jag tillägga att detta inte är ett försvarstal för etanolproduktion, utan mer som ett balanserande inlägg i en sur och snedvriden debatt. Min personliga ståndpunkt är att etanol är ett övergångsbränsle tillsammans med alla biobränslen som skall förbrännas i en förbränningsmotor. Förbränningsmotorn är inneffektiv och förhoppningsvis på väg bort i transportsammanhang. Den kanske har sin plats i tung trafik i framtiden, men knappast för persontransport.

Först och främst några generella synpunkter:

• Svält är inget nytt. Skäl till svält har oftare varit människans snålhet, asociala samhällen, krig, naturkatastrofer, tragedy of the common, forcerade migrationer pga andra naturresursers prioritering m.m.
• Av den totala jordbruksmarken i världen så är det inte så stor del som är till matproduktion som många tror. Vi producerar mycket annat som t.ex. kaffe, kakao, gummi, koka, kat, tobak, socker till godis, samt bambu och bomull etc etc. Alla dessa har sina problem och ineffektiva system, speciellt i utvecklingsländer. Både arbetsmiljömässiga och produktionsmässiga. Etanolen är inget undantag.
• Djurproduktionen tar upp en mycket stor del av jordbruksmarken och har varit det primära skälet till avskogning av regnskog i Sydamerika. För varje produktionssteg i animalieproduktion så tappas ca 90% av energin. Dvs av 100 km2 betesmark så blir endast energin från 10 km2 till animaliska produkter. Detta beror på att mycket av energin ett djur intar går till uppvärmning, rörelse, matsmältning, uppbyggnad och reparation mm. Och om vi sedan räknar ut hur mycket vi äter och använder av djurets produktionen (bortse från t.ex. hud, klövar och skelett mm) så inser vi snabbt att den siffran borde sänkas ytterligare. (Se vilken biologi eller fysiologibok som helst)
• Djur- och kraftfoder har idag ofta inslag animaliska produkter, från fiskmjöl till benmjöl från andra djur. Det betyder att för att skapa foder som endast 3-10% blir till livsmedel redan har tappat 90% av sin ursprungliga potentiella energi. Översätter man detta i åkerareal så blir resultatet tankeväckande.
• I Sverige är ca 27000 km2 (av 400000 km2) jordbruksmark. Av dessa ligger 10-12% i träda eller inte används. 34% av jordbruksmarken används till vall och grönfoder, vilket betyder att vi energimässigt kanske utnyttjar ca 48% av vår jordbruksmark. Se SCB. Hur det är i övriga världen vet jag inte men motsvarande siffror borde vara förväntade i Nord.

Sedan skulle jag vilja gå på djupet med andra produktioner som jag snabbt nämnde ovan (ang svält och människans hälsa), och det är primärt tobak. Ok, jag har just slutat snusa själv (4 veckor nu), men hur många tragiska fall av fattiga människors pengar går till tobak framför mat (framför allt i Syd) har man inte sett, förutom de direkt skadliga effekterna av rökning och dess kostnader. Så... jag var tvungen att räkna lite, dock endast på arealen själva produktionen tar i anspråk. De privat- och nationalekonomiska- samt hälsoeffekterna lämnar jag till någon mer kunnig på det området:

I siffror från millenieskiftet producerar världen mellan 3,9 miljoner ton (1) och 6 miljoner ton tobak (2) (torrvikt) per år. Indien producerar ca 10% av detta på en yta av 4600 km2 (3), EU producerar ca 5% av detta på 1220 km2 (4), dvs lite mer intensiv produktion i EU. Den största producenten är Kina med 38% av världsproduktionen. Enligt FAOSTAT odlas tobak på ca 67000 km2 med en medelavkastning på ca 60 ton/km2. Och då räknar vi de som registreras. Det verkliga talet är säkert klart högre.

(1) FAOSTAT
(2) Rapport International Labour Office
(3) Indian Commodity Tobacco
(4) EUs Raw Tobacco Annex

Enligt rapporterna Sustainability of Brazilian Bio-ethanol och The Ethanol Experience så får man ut ca 7000 l etanol per hektar, dvs 700000 l/km2, samtidigt som man får ut energi av restprodukterna på ca 550000 kWh/km2 per år. Vilket leder oss till att på den ytan som används till tobaksproduktion så skulle man kunna producera ca 47 miljoner kubikmeter etanol och få ut nästan 37 TWh energi per år. Givetvis passar kanske inte tobaksland för sockerrör, men den passar nog för olika typer av matproduktion.

För jämförelse så produceras idag ca 1400 Mton sockerrör på ca 200000 km2 (ca halva Sveriges yta) och hur stor del av dessa som går direkt till etanolproduktion vet jag ej (någon?). Stimulanter (dvs lagliga sådana vilket innebär kaffe, kakao, te och mate), odlas på ca 210000km2. Sedan undrar man hur stor area opium, cannabis, kat, och koka odlas på... lite svårare att hitta sådan statistik ;-)

Jag skulle vilja gå vidare med att räkna ut hur mycket åkermark som är i träda och inte används i alla länder. Vidare hur mycket mark som produktion av ko, lama, häst, samt arealnyttjande av oljesand, dammar, dagbrott, samt övrig av oss förstörd (icke odlingsbar) mark står för. Inte för att värdera att viss produktion är viktigare än annan, utan bara för att få en referens till hur mycket och vad vi använder markerna till.

Så att säga att svälten beror på etanolproduktion när vi tillåter tobaksodlingar, krig och ökenutbredning är väldigt naivt i det stora hela. Så snälla media... angrip problemen där problemen finns. Och med det menar jag produktion av produkter som varken främjar hälsa eller ekonomi, och när vi ändå är på väg och vill diskutera arbetsförhållanden så kan vi väl ta med alla världens sweatshops och barnarbeten inom t.ex. mat, textil, leksaks och färginsdustrin, och i uträkningar av produkters miljöpåverkan för en gångs skull räkna med arealbehovet i livscykelanalyserna och värdera dom på ett ekonomisk riktigt sätt så att den produktionen verkligen får ta med sina externa kostnader i sammanhanget. Skulle det ske så skulle konsumenterna inte välja miljöfarliga produkter då de skulle bli för dyra. Sedan är det väl inte kul att veta att hälften av dina plagg du har på dig just nu har passerat ett barns händer samt har färgats med miljövidriga kemikalier som ofta släppts rakt ut i någon flod som flera människor lever av. Sånt säljer inte... Det vet kvällsblaskorna... och MRF följer okritiskt mediestormen!!!

Så... nu har jag skrivit av mig lite ;-)

Eftersom den är byggd i Norge så har den allt som man förväntar sig att en ny bil har här i Norden, dvs krockkuddar, låsningsfria bromsar, kupevärme, vinterdäck, CD med bluetooth, eluppvärmd vindruta, GPS, regenerativa bromsar, centrallås och servostyrning.

Något som är lite coolt är den kommande Mind Boxen:

Think Ox är en femdörrars variant med lite större utrymme, räckvidd och motor. Lite svårt att hitta prisuppgifter om den men har ni några så fylla gärna i.

Hur som helst så är här ett par filmer och provkörning av Think City, och den verkar inte alls dum. Dock passar den nog bäst pendare som andå lägger ett par tusen SEK i månaden på att pendla. Löneförmån och avdragsgillt kanske?

Oftast kommer frågan om hur man värmer och kyler kupén i en elbil och det har man läst med en värmeväxlare i Apterans fall, som alltså både är AC och kupévärmare.

Instrumentbrädan är häftig pch består tre tv-skärmar som är från kameror runt bilen så att man skall få bra uppsikt runt fordonet. i den mittersta tv-rutan så ser man hastighet, laddning och annan viktigt driftsinformation.

Något som är läckert är solcellen på taket. Den är inte till för som flera tror att ladda batterierna, utan för att skapa en luftkonditionering medans bilen står på plats i solen, samt blåsa ut luften bakom bilen vilket förbättrar luftmotståndet och minskar turbulensen ytterligare.

Bilen skall kunna gå fortare än 130 km/h och 0-100 på under tio sekunder. Plygin-hybriden skall klara 300 miles/gallon, vilket är lika med 0,08 l/mil. Och det är när man börjar använda bensinmotorn vilket sker efter kanske 8-10 mil. Den elektriska varianten skall klara ca 19 mil på en laddning.

Bilen kommer inte att vara Tesla-dyr men det är bara ett problem. P.g.a. vikt och dess trehjulighet så klassas den idag som en motorcykel... så det får nog bli dags att ta det där kortet någon gång.

Se följande video från Popular mechanics om en provkörning med kärran.

Hur skulle man vilja betala för drivmedlet? Vad är den enklaste betalningsformen?

Skulle man kunna vilja välja ursrpunget av drivmedlet? Kanske en märkning eller förbeställd källa?

Är det någon som ser vart jag vill komma?

Läs även andra bloggares åsikter om elmoped, elmoppo, miljöfordon, miljö

Three test flights took place in February and March at the airfield in Ocaña, south of Madrid, operated by the Spanish company SENASA. During the flights, the pilot of the experimental airplane climbed to an altitude of 1,000 meters (3,300 feet) above sea level using a combination of battery power and power generated by hydrogen fuel cells. Then, after reaching the cruise altitude and disconnecting the batteries, the pilot flew straight and level at a cruising speed of 100 kilometers per hour (62 miles per hour) for approximately 20 minutes on power solely generated by the fuel cells.

Se videon här nedan på planet "in action".

När vi ändå är inne på flygmaskiner drivna av justa energikällor så kommer ni väl ihåg Helios från 2001, som drevs av solceller och batterier. Riktigt snyggt plan, om än kanske mest intressant för höghöjdsspaning eftersom det "aldrig" behöver tankas eller landas. Kolla in när planet råkar ut för turbulens några minuter in i filmen. I sista biten av filmen så är den mittersta kroppen av fem utbytt till en något större och den innehåller bränsleceller. Dock är inte planet bemannat.

Och när vi ändå är inne på flyget så har vi ju även planet (prototyp)  som drivs av gravitation och luftskeppsteknik (buoyancy, flytkraft). Planet fylls med Helium för att komma upp på höjd, och där dyker man med ett glidtal på 60:1, dvs en meter förlorad i höjd ger 60 meter framåtdrift. Så om du sjunker från 8000 meter till 3000 meter så kan du teoretiskt ha kommit 60*5000 = 300000 m, d.v.s. 30 mil, eller om du så vill från Stockholm till Karlstad. Med hjälp av tryckluft (vars energy man samlar in under glidflyget) kan man styra planet i höjdled, d.v.s. heliummängden är konstant. Kanske inte det snabbaste planet, men klart billigt i drift. :-)

Dags för flygcert kanske? Jag har endast cert för att hoppa av fullt fungerande flygplan.

Vägverkets nya siffror visar att trots att alla vet om att trafik ger koldioxidutsläpp, samt att bensin samtidigt är bra dyr och att vi har fler miljöbilar än någonsin, så åker svenskar mer bil än någonsin och släpper ut nya rekordnivåer av koldioxid. (Källa SR och VV)

Bränsleförbrukningen i de nya bensin- och dieseldrivna bilar vi köper i Sverige minskade dramatiskt under 2007 jämfört med föregående år. Från i genomsnitt 7,8 liter/100, km till 7,3 liter/100 km. Koldioxidutsläppen minskade från 189 till 181gram/km.

...
Trots detta ökade utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med 2 procent under 2007; Sverige är därmed fortfarande långt ifrån de trafikpolitiska målen om oförändrade utsläpp mellan 1990 och 2010.
...
- Att svenska bilister väljer allt energieffektivare fordon och att koldioxidutsläppen från nya bilar minskar är en glädjande utveckling. Men tyvärr är det inte tillräcklig för att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.
Orsaken till de stigande koldioxidutsläppen är att vägtrafiken ökat kraftigt. Personbilstrafiken ökade med 2,8 procent och de tunga transporterna med hela 5,8 procent under 2007. Med undantag för 2002 är detta den största trafikökningen för ett enskilt år sedan slutet av 1980-talet och totalt har vägtrafiken från 1990 fram till idag ökat med 21 procent.

Avståndet mellan kunskap och anpassning är visst mycket lång, och alla andra kan ju anpassa sig men vi, herr och fru Svensson, vet inte riktigt om vi orkar. Bekvämligheten går före det gemensamma livsmiljöerna och "the tragedy of the common" skiter väl vi i... rör det ens oss?

Så... antagligen tjänar vi för mycket i Sverige utan att ngn fattar det, eller så är fortfarande bensinen för billig och trängselavgifterna för låga. Motormännens riksförbund lär väl fortfarande gnälla vilket skulle visa att deras medlemmar är rekordlata.

Misstänker att det hela leder till folkhälsa i botten samt sjukhuskostnaderna kring fetma, hjärt- och kärlsjukdomar rekordstora... men vaddå... det har vi väl inte råd med? Pengarna måste gå till persontransporter!!! Så hur skall vi lösa det???

Och då tänker jag inte på de andra utsläppen och partiklarna som dödar massor per år i Europa, eller bara bullret som dödar 50000 per år (50,000 heart deaths a year caused by traffic noise), för att inte tala om hur barns utveckling påverkas negativt p.g.a. avgaser. Sedan har vi alla trafikolyckor...

Ang fetma, övervikt och trafik... jag skrev för ett tag sedan om en rapport som visar hur mycket bensinförbrukningen ökat beroende på amerikaners övervikt... och det var inte lite. Så, ät mindre, gå ned i vikt, ställ bilen, öka motionen, bli automatiskt miljövänlig, lev längre och må bättre. Fast... just det ja... man får inte i Sverige påpeka och anse sig tycka något om övervikt. Det är ju synd om dessa personer... Men om deras överkonsumtion förstör jorden som jag vill leva på... får jag höja min röst då? Eller får tredje världen höja sin röst ang vår överkonsumtion i väst? I surely hope so!

Troligtvis måste vi byta ut hela bilparken till non-emission vehicles så att alla kan leva som dom alltid har gjort. Det är väl för mycket att hoppas på att folk skall leva som dom lär.

Ber om ursäkt för min ilskna ton, men jag försöker sluta snusa...

När man testat inblandningar av butanol i bensin så har man insett att man kan blanda in mer butanol än vad man kan med etanol (max 10%) utan att förlora effekt eller hållbarhet i motorer. BPs tester under de senaste 12 månaderna visar, som tidigare aviserat, att högoktanig biobutanol kan leverera bättre energidensitet och bränsleekonomi än andra biobränsleinblandningar. 16% inblandning av butanol ger samma prestanda som 10% etanol vilket ger oss möjligheter att blanda in mer biobränslen utan att förändra bilparken.

n-butanol	sec-butanol	isobutanol	tert-butanol

Green Car Congress skriver mer om saken ifråga.

_____ *** _____

Butanol tillverkat från från biomassa kallas för biobutanol. Det framställs genom jäsning av biomassan via A.B.E. processen. Denna process inkluderar bakterien Clostridium acetobutylicum, som också är känd som Weizmanns organism. Det var Chaim Weizmann som 1916 först använde denna bakterie till produktion av aceton från stärkelse (acetonet användes till kordit som används till rökfritt krut). Butanolen var en biprodukt av jäsningen (vars mängd var två ggr större än acetonmängden), tillsammans med en stor del vätgas, ättiksyra, mjölksyra, propionsyra, iso-propanol och etanol.

Skillnaden mellan butanol- och etanolframställning ligger i jäsningen och mindre skillnader i destilleringen. DuPont påstår också att man kan med små investeringar göra etanolfabriker till butanolfabriker.

Råvarorna är desamma för etanol; såsom energigrödor, sockerbetor, sockerrör, majs, vete och kassava, samt jordbruksbiprodukter såsom halm och majsstjälkar. Biobutanol kan även framställas från alger...

Man sitter bakåtvänd i baksätet för att kunna åtstadkomma ett lägre luftmotstånd, samt att det inte finns några dörrar... man lyfter motorhuven och kliver in. Givetvis är det inte motorhuven egentligen eftersom motorn sitter i mitten bak och bilen har bakhjulsdrift. Man säger att man optimerat drivlinan på diselvarianten och jag skulle vilja veta hur man löst kraftöverföringen i elvarianten. Är det navmotorer eller?

Prestandan är inte överväldigande, toppfart på 170 km/h och 0-100 på kring 15 sekunder... men när jag tänker efter... det är väl ungefär vad min gamla Volvo klarar... olastad. :-) Diselvarianten sägs säljas för mindre än 15000 Euros vilket man får säga är billigt för en ny bil. Kostanden att köra den är ju inte särskilt stor då man kan köra Stockholm till München (162 mil) för under 400 SEK.

Den är dessutom djävulskt läcker...

Undrar om den inte behöver kedjelås eftersom den borde vara lätt att stjäla med en truck då den väger så lite.

"Resistance is futile..."

Men vänta... är inte liksom 100% max?

Njae... inte i det här fallet, för låter man gödseln stå oanvänd så läcker den mycket metan vilket tas om hand i en biogasreaktor, och därmed kommer man upp i 180%. Det näst bästa man kan göra ur klimatsynpunkt är att köra på metanol från energiskog och det tredje bästa är att köra på biogas gjord på vall. Allt enligt inlägget om Nordiska biogaskonferensen i Malmö på ovan nämnda blogg.

Beräkningarna från denna analys har jag dock inte.

Alger anses kunna producera 30 ggr mer olja per hektar än t ex majs och sojabönor. Biodisel från alger innehåller inget svavel, är ogiftigt och nedbrytbart. Fördelar är även att man kan använda dessa i befintliga diselmotorer utan konvertering. Det kan också utblandas med vanlig disel och behöver därmed inga nya infratstrukturella insatser, utan mackarna kan köra på som vanligt.

Enligt utsago på bl.a. The Energy Blog så kan man stilla transportbehovet av drivmedel i USA med algodlingar på ca 2% av landytan, som dessutom kan placeras i öknar eller på dåliga jordar, eftersom vattenåtgången är mindre än i konventionellt jordbruk. Fler inlägg från The Energy Blog om detta.

Greenfuels och Greenshift Industrial Design Corporation utvecklar system för att odla alger i slutna system som kan placeras nära kraftverk och fabriker. De använder CO2 och värme från dessa anläggningar men frågan är om det finns tillräckligt med yta vid liknande anläggningar samt om det finns ekonomiska incitament för sådana algodlingar. Spillvärme kan tas omhand på andra sätt, även om de inte görs i tillräckligt stor utsträckning.

Man kan även driva algodlingar i kloakvatten.
Bra sida om alger och biobränslen på svenska är denna: Marinebiology.se
Vill ni läsa er trötta om detta (på engelska) så föreslår jag oilgae.com

Vad damen på bilden har med inlägget att göra vet jag inte, men tittar man noga ser man alger, dock makroalger... men i alla fall.

Mer info och bilder på deras hemsida

Om man bromsar med vänster handbroms så arbetar 250W motorn i som generator och laddar batteriet som är på 4 Ah och 25,9 V. På plan mark kan man ställa cykeln i ett läge där den elektriska motorn inte hjälper till men så fort man kommer i en nedförsbacke hoppar generatorn in och håller cykeln i konstant fart. Kostnaden verkar ligga på ca 1200 USD, vilket i Sverige lär bli närmare 10000 SEK.

Giant Twist är en annan elcykel som har en mycket bra räckvidd. Uppemot 80 km... jag bara undrar hur lång den skulle bli om man inte trampade alls. Hur som helst så hjälper motorn till om du cyklar långsammare än 25 km/h och slår av om du överstiger denna hastighet. Vilar man får då motorn gå för högtryck.

Blev lite imponerad när jag titta på återförsäljare eftersom cykelaffären i grannhuset visar sig sälja denna. Måste dit och kika.

Här är ett engelskt forum om elcyklar.

Någon annan som har ett bra tips på elcyklar? Lägg gärna in någon länk i kommentarsfältet.

Dels har vi en rapport från The Royal Society: Sustainable biofuels: prospects and challenges, som släpptes den 14 januari i år.

The Society convened a working group of leading experts to consider the science and technology prospects of delivering efficient biofuels for transport in the broader context of the environmental protection and sustainability.

Bilden från rapporten visar vilka resurser som kan minska koldioxidutsläpp och dess kostnad gentemot denna minskning av koldioxidutsläpp, d.v.s. de biobränslen uppe till vänster är mest lovande. Här är alltså andra frågor utelämnade, såsom arbetsmiljö och matpriser.

Sammanfattningsvis säger rapporten att biobränslen absolut har en plats i ett miljövänligare samhälle samt i en klimatförändring och i en kommande energikris. Dock skall man prioritera att minska koldioxidutsläppen från biobränsleproduktionen för att säkra ett långsiktigt användande av dessa. Detta kan/bör göras med politiska beslut och ekonomiska styrmedel så att de inte fastnar i ineffektiva biobränslen. Ny teknik och politiska direktiv behövs sådeles för att åstadkomma detta.

___ ~___

Vidare kikade jag på artikeln:
How Green Are Biofuels? Jörn P. W. Scharlemann and William F. Laurance
Science 4 January 2008: Vol. 319. no. 5859, pp. 43 - 44

Denna artikel tar upp en lite mer bred syn på biobränslen och inkluderar miljöeffekter utöver CO2, även om den är kort och mer en review-artikel. Speciellt tar den upp R. Zah et al., Ökobilanz von Energieprodukten: Ökologische Bewertung von Biotreibstoffen (Empa, St. Gallen, Switzerland, 2007), som inte är helt lättläst om man inte kan tyska.

The arguments that support one biofuel crop over another can easily change when one considers their full environmental effects. A key factor affecting biofuel efficacy is whether native ecosystems are destroyed to produce the biofuels.

Figuren är från artikeln och hänvisar till Zahs artikel på tyska. den visar utsläpp av växthusgaser av 29 olika bränslen, relativt mot bensin. Landskoder som visar var dessa bränslen är framställda, Brasilien (BR), Kina (CN), EU (EU), Frankrike (FR), och Malaysia (MY). Bränslen i den gröna ytan kan betraktas som fördelaktiga i både växhusgasutsläpp och övrig miljöpåverkan relativt bensin. Dock förutspås att framställningen av dessa kommer att effektiviseras framöver och bli grönare ju mer energieffektivt de kan framställas.

Jag hoppas att de intresserade tar och kikar lite på dessa artiklar för att balansera upp debatten lite som lätt blir subjektiv och fastnar i detaljdiskussioner.

Mellan 1949 och 1979 så ändrades i princip inte bensinförbrukningen på amerikanska bilar. Kring andra världskrigen så var medelförbrukningen 1,8 liter/mil för att 1979 vara 1,6 liter/mil, dvs 0,007 förbättrad förbrukning per år. Men oljebrist, oljenationalism och global recession gjorde dock att förändringar skedde och i och med den även biltillverkarnas produktionslinjer. I slutet av 80-talet så var förbrukningen plötsligt under 1,2 l/mil. Ford Thunderbird blev entusiasternas bil och vi andra började älska Datsun Sunny och Honda Civic.

Men, låg bensinförbrukning är tråkigt. OPEC förlorade sitt grepp och oljepriserna kollapsade i slutet av 80-talet då kartellen bråkade om marknadsandelar. Nordsjön och Alaska gav amerikaner och Europeer ny energitillströmning. 1998 nådde oljepriset sin botten med ca 10 USD per fat, bensinförbrukningen ökade igen och SUVar började komma in på marknaden. Från 1990 till 2005 så minskade bensinförbrukningen på amerikanska fordon endast från 1,11 till 1,03 l/mil.

Det är 11 år sedan Kyotoprotokollet men den vanliga familjebilen är i princip densamma. Tillverkare anser sig strula med teknologieffektivitet, minskade vinster med förbättrad och dyr bränsleekonomiteknik. Vad som hänt de senaste 11 åren är att kostnaden för råolja har 10-dubblats... Är det nu äntligen dags för ett paradigmskifte i familjebilsmarknaden och att folk i allmänhet ser att miljö och ekonomi går hand i hand?

Inlägget är inspirerat och fritt översatt från Times onlines artikel om saken ifråga.

Först och främst så är ju vätgas endast en energibärare, dvs det är inte ett energislag som man kan klassa olja och biobränslen som. Så den måste ju tillverkas på ett effektivt och billigt sätt och vad är billigare energislag än solenergi? Här kan man läsa lite om framsteg med solenergi för elektrolys via keramiska material av titanoxid, eller här med iridiumoxidmolekyler omgivna av olika typer av bläck. Här är en annan som ser ut som en parabolisk solfångare och som använder titan, alla med olika teknik i absorbtion av solenergi och att splitta vattenmolekyler till vätgas och syrgas. Även blod (!) skulle kunna användas.

Nästa problem är att lagra vätgasen. Alla som känner till gymnasiets kemilabbar och luftskeppet Hindenburg vet att vätgas är väldigt explosivt. Blandar man med syrgas (som det finns gott om i luften) så får man knallgas... och den smäller. Så behållare för vätgas brukar vara ganska tuffa... och tunga. Men här utvecklas material och konstruktioner som skall hålla för både tryck och kollisioner samt inte väga för mycket... här är några länkar som sammanfattar några nya rön.

Hydrogen Economy? Organic Polymer Stores Hydrogen Safely
Record-breaking Hydrogen Storage Materials For Use In Fuel Cells Developed
Hydrogen Storage For Cars?
Clean Energy: Carbon Nanohorns For The Storage Of Hydrogen

Ett israelskt-rysk-tysk samarbete spår att man snart har en behållare för 60-liter komprimerad vätgas som väger endast 50 kg inklusive gasen, och enligt dem skall kunna räcka till 60-mils räckvidd. Vad det skulle vara för fordon och last/hastighet/acceleration säger inte artikeln men som elfordonsägare så är man van vid glädjeprognoser.

Vi har ju vidare Morphics pilotanläggning som framställer vätgas från vind och sol och visar att Sverige är med i leken.

På PESWiki kan man läsa vidare hur länge man vill på t ex Vätgas från vatten och Elektrolys

Så... är vätgassamhället något vi någonsin får se? Jag tror inte att det är en totallösning, lika lite som etanol skulle var det, men i många fall kan det vara ett alternativ och en dellösning. Det är fortfarande många hinder på vägen men mycket pengar läggs ned inom detta område på forskning, för det låter så vackert med vatten som enda avgas. Så jag säger som jag brukar säga... den som har en lever får se.

Deras teknik fokuserar på den andra generationens etanolproduktion från cellulosa och inkluderar lågtryckskatalytisk syntes som används vid metanolproduktion. Man kan använda biomassa av olika typer, t.ex. restprodukter av skog, bark, sågspån, organiska sopor, rester från jordbruk som t.ex. sockerrör- och majsrester, hirs o.s.v. för att producera syngas (vätgas och kolmonoxid). Denna gas får gå igenom en bädd av katalysatorer där etanol, metanol och andra alkoholer bildas.

The Energy Blog skriver att Syntec i ett tidigare pressmeddelande rapporterade att vid en produktion av 280 liter biobränsle per ton biomassa skulle kostnaden bli 95 öre per liter (US$0.48 per gallon). Detta beräknas sjunka till 73 öre litern med denna förbättrade produktion.

Beräknade inkomster ligger kring 200 miljoner SEK per år vid en produktion av 300 ton per dag. Vad som ingår som råmaterial i den uträkningen vet jag dock inte. Men det borde snabbt kunna täcka en stor del av investeringskostnaderna för en liknande anläggning.

GM och Coskata presenterar även de en liknande lösning, dock endast för etanol. Läs mer på Ny Teknik.

Butanol och propanol har även de sina användningsområden och speciellt butanol som skulle kunna användas direkt i vanliga bilar. Spännande spännande... kanske inte så mörkt för biobränslena och etanolens framtid som många verkar vilja påskina ändå.

EriksRailNews skriver om dessa (på engelska) där han länkar till några olika varianter. Tittar vi på Bromptons ihopfällbara cykel så kan man fälla ut den på ca 15 sekunder.

Lista över återförsäljare av Bromptons i Sverige hittar du här, och t.ex. från Gamla Stans cykel kan man välja på olika tillbehör, färger och växlar. En svart med pakethållare, 6 växlar och fodral kostar t.ex. 8750+650+700+400=10500 SEK.

Det finns även vadderade väskor på hjul att lägga dom i så att man lätt kan få med dem på planet. (Om man vill vara miljövänlig efter flygresan ;-) )

Nu tågpendlar inte jag men gjorde jag det så vore detta något jag verkligen skulle överväga. Borde vara en avdragsgill kostnad för att främja pendlandet och få folk att röra på sig. ;-) Såsom i Danmark och Norge jag skrivit om tidigare.

The Folding Society är en blogg/forum på engelska för alla som har en fetischism för vikbara velocipeder. ;-)

Deras fordon är intressanta, dels i design dels i ekonomi. Än så länge så är det ganska få exemplar som säljs från få återförsäljare, alla i USA. Troligen så kommer vi dock att få se mera av liknande fordon.

Dom skriver på sin hemsida om dels deras inledande misstag, samt svarar ganska bryskt på den kritik dom fått hitintills, och det är ganska rolig läsning.

Our Philosophy -
If you are searching for a visionary, a company that wants to help the world, screw big oil, animals-come-first, tree-hugging, oil company conspiracy, who killed the electric car type company that will plant a tree on every car sale, and you feel you may have found it in Spark-EV? You have come to the wrong place.

This is a business. First, last, and in the middle, this is a business. As such, it is our duty to make/sell products that consumers demand at a good quality and fair price. Certainly there are positives on the environment, but that goes under "consumer demand". You as a consumer want to purchase items from a company run as a business, not one run like a commune. Otherwise, God help you in 3 years when you need service, because the "company" will no longer be around.

Conclusion -
We enjoy this business, our products, and we support what we sell. You have many choices, and we hope that you choose Spark-EV.

Zotye är en läckerbit med en räckvidd på ca 18 mil och en toppfart på ca 120 km/h. Den har litium-polymerbatterier som klarar ohemult många uppladdningar och den skall kosta under 20000 USD. Den laddas i vanliga eluttag och tar 4 passagerare. Det speciella med denna bil är att den levereras som bensinbil, men Spark EV bygger om den och säljer den som 100% elbil.

På frågan varför elbilar normalt är så dyra svarar dom.... Batterier.... endast batterier!