Men men, jag ska även spy lite galla över vad som händer i världen. FRA verkar va en baggis jämfört med vad som händer på annat håll. Berlusconi har ju alltid varit en clown men nu börjar han likna Mussolini. Att Google har som mål att kartlägga all information som finns (Orwellskt!) blir ju lätt obehagligt om detta sedan kan missbrukas.

För att prata om något positivt så gillar jag nyheter som säger att jag kan dricka rödvin med gott samvete samt att Stockholm fungerar lite bättre ikväll. Jag är ju inte beroende av bussarna men de är smidiga att ha.

Ska slänga med en länk till lite musik samt göra en klassisk bloggmanöver och ödsla er tid med att berätta att jag vill har sådana hära:

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om busstrejk, FRA, Google, Italien, lakritspuck, tips

Vi börjar enkelt med återkomsten av en av de mest eftersaknade konsumentbara produkterna någonsin, jag pratar givetvis om Lakritspucken! Hur kunde den någonsin tillåtas försvinna? Sedan dess återkomst har jag febrilt försökt jaga tag på en för att kontrollera att den inte förändrats i smak. Överallt där jag försökt har den dock varit slut, fram tills idag, så hur kan något så uppenbart eftertraktat bara tas bort? Den som tog det beslutet är en riktig häxa (oavsett om det var en man) och borde brännas levande på ett bål. Nu är dock en av världens godaste glassar tillbaka och skillnaden från original och nyversion är… acceptabel.

Nu dyker vi lite djupare och går in på ett mer emotionellt plan. För de som inte känner mig, eller de som inte insett det, så har jag haft lite svårt att släppa min senaste flickvän. Inte bara har vi haft återfall på återfall, utan jag har verkligen inte fallit för någon annan. Visst har jag sett vackra tjejer, uppskattat deras personlighet, och verkligen gillat dem… men aldrig riktigt känt något. Det har snarare varit en frivillig hjärntvätt att ”det här är en bra tjej, henne kan jag väl gilla i brist på bättre”.

Jag vill av flera anledningar inte gå in på några detaljer, men låt oss bara säga att jag gjort en ny bekantskap och den har minst sagt haft inverkan på mig. Mitt dåliga humör är som bortblåst, jag skrattar, har överskottsenergi och tänker jag intensivt på henne så får jag antingen ett fånleende eller en trånande blick som ser ut i fjärran. För vissa kanske inte detta låter som något spektakulärt, men jag har inte ens kommit nära den här känslan på två år. Det har verkligen fått mig att fråga mig själv: What's this!?

Så vad vill jag med den här nya bekantskapen? Ärligt talat vet jag inte. Jag gillar inte att sätta upp mål om relationer, de har snarare en tendens att gå åt raka motsatsen när man gör det. Men givetvis hoppas jag med tiden nå någon form av framgång i denna nya, okända relation, även om jag just på grund av att den är så ny inte kan säga säkert hur mycket jag vill.

En sak är dock säkert: Att bara vara i detta exstatiska tillstånd är en upplevelse jag var rädd att jag aldrig skulle få uppleva igen. Att den här spralliga uforin endast hör en ungdomlig osäkerhet till, och att man med åldern tappar den där extrema gnistan och bara nöjer sig med någon tids nog. Att kunna känna så här för någon, oavsett hur det går i framtiden, är ett stort framsteg för mig. Men i nuet är jag nöjd med att bara njuta av denna… förälskelse?

Lakritspucken är tillbaka - det är varken ett skämt eller dåligt. Tvärtom, det tycker vi är bra. När jag handlade efter jobbet idag köpte jag just därför en att äta medans jag tittade på CSI. Ni som gillar CSI, eller hockey för den delen kanske anar vart jag är på väg... Mhm, mycket riktigt. Efter en snabb titt i tv-tablån ser jag att CSI har fått maka på sig för hockeyn. -Men vad?? Det finns särskilda sportkanaler - måste det sippra ut och förstöra för andra?
Ironin svider. En lakritspuck att käka till CSI - som är inställt för en hockeymatch. -Hej måndag.

Bilden är lånad från GB

*jublar*

Läs även andra bloggares åsikter om lakritspuck, konsumbloggen