Vår VD Lars-Ove är på randen av desperation. Han vill tjäna pengar. Tjäna en massa pengar. Och han vill att vi skall bli lika framgångsrika på bloggscenen så att vår säljare Terry Monzano skall lyckas med något som han aldrig har lyckats med förut, nämligen att sälja en annons.

"Do whetever it takes!" skrek han innan han slängde igen den glasade dörren till sitt kontor så att den nära på sprack från topp till botten. Nu vill han att vi skall hyra in Blondinbella, Kenza och Carolina Gynning för att fylla Bakgården med riktigt matnyttigt, mustigt och förstklassigt stoff. Vår VD är till och med villig att skjuta till pengar, ja massor av pengar i form av riskkapital för att förmå Alex Schulman att fatta pennan för denna bloggs räkning. Sedan skall pengarna börja rulla in. Är det inte så det är?

Vår kulturskribent Lenny Ljung blev helt eld och lågor när han fick veta att vår ärade VD tänkte anlita Blondinbella och/eller Kenza. "Jag hade lätt lämnat min fru för en eftermiddag på stan med någon av dessa damer" var hans kommentar och den kom rakt från hans åderförkalkade gamla storrökarhjärta.

Dépoussiérée et nettoyée à l'eau de Cologne, la lofteuse dévoilerait pour la toute première fois sa généreuse paire de tétons au monde entier. Enfin, aux lecteurs de Newlook en exclusivité. Au moins, ça nous changera de Cindy Sander. Des nibards, des gros, des vrais, qui ont déjà fait leur preuve sur M6 sept ans plus tôt. Allez, une fois n'est pas coutume, saluons au passage le teaser apparu hier soir sur le net signé Newlook. Classe. Ils s'améliorent.

Dépoussiérée et nettoyée à l'eau de Cologne, la lofteuse dévoilerait pour la toute première fois sa généreuse paire de tétons au monde entier. Enfin, aux lecteurs de Newlook en exclusivité. Au moins, ça nous changera de Cindy Sander. Des nibards, des gros, des vrais, qui ont déjà fait leur preuve sur M6 sept ans plus tôt. Allez, une fois n'est pas coutume, saluons au passage le teaser apparu hier soir sur le net signé Newlook. Classe. Ils s'améliorent.

<center></center>

P.S. Jag ringde med skyddat nummer till Andreas nyss och flåsade i luren. I skrivande stund har han ingen aning om att det var jag, men något säger mig att han får reda på det imorgon. D.S

-Henka

Det var här som suget efter skrivande, rentav efter en blogg, ledde till jag att jag skapade WebMurder's Inc. I skolan hade vi drivit en blogg på Engelska, vid namn This is Lit. Jag fastnade då för hela bloggkonceptet. Egentligen har jag velat blogga hela tiden. Jag har haft flera hemsideprojekt tidigare. Eftersom hemsidor som man kodar helt själv (notepad of course) är så mycket svårare att bygga och underhålla blev det helt enkelt inte mycket tid över till själva skrivandet. Jag ville skriva om vad som mig anbehagar. Vad som helst. Det kan man med en blogg, och det går lätt när man inte sköter all kodning själv. Dessvärre inträffar skrivuppehåll ibland, som nu, av olika orsaker.

Bloggare, som exempelvis Kenza, postar VARJE DAG och FLERA GÅNGER dessutom. Hur hon med andra klarar det är för mig en gåta. Men sånt är livet!

Appropå ingenting vill jag bara nämna den här grisen i Kina. Den var övergödd till 150 kg innan den begravdes i rasmassorna efter Jordbävningen i Sechuan provinsen. Trettiosex dagar senare fann man grisen levande, men betydligt tunnare än vad den var när det begav sig...

Byxor: Blå shorts

Överdel: Rutig skjorta+slips lånad av pappa

Kavaj: Linne, skön på sommaren

-Henka

5-i-topp (utan inbördes ordning):
Sofia: En gammal gymnasieklasskompis som jag nu läser Pedagogik B med. Hon kan få den mest triviala saken, som att stöta tån i bordsbenet, att bli så himla kul. Ibland skrattar jag så jag gråter när jag läser vad hon klantat till ;)

Skinhead Barbiedoll: Snacka om att leka med ord! Läs själva så får ni se!

Tony: En bekant som brukar mata mig med vatten när gränsen för att dansa på bardisken är nådd. Han skriver klockrena bildtexter. Han uppdaterar inte så ofta, men när han gör det så är det i mängd!

Steve Lando: Magnifik poet som blandar erotik med politik med satir.

Utmaningsmakerskan Linda herself: Bra blandning, men vill ha mer inlägg om hår!! ;) Hon har samma klädstil som mig också så det är kul att få nya tips genom den källan.

Alltså, jag läser ju inte bloggar som jag inte gillar, men jag kan nämna en som jag följt men "dumpat" och nån som jag tittat in hos men inte gillar alls (tänker INTE länka, så kul ska de inte få)

3-i-botten (utan inbördes ordning):
Blondinbella: För att jag verkligen inte gillar personer med dubbelmoral. All cred till henne för att hon lyckats bli rik genom att endast yttra sina blåsta kommentarer, dock.

Kenza: Nej, jag förstår inte. Det är samma samma dag ut och dag in.

Stina-Lee: Vet inte ens vart jag ska börja. Hur mycket smink har människan? Måste man ha 7 olika puder och använda olika varje dag? Nja.. Yta.

Självklart är alla läsare utmanade!

Ebba Von Sydow, chefredaktör på Veckorevyns webbtidning säger:

”Modebloggarna sammanfattar drömmen för unga tjejer – bli känd, tjäna pengar, bli chefredaktör över din egen modetidning, samtidigt som du får visa upp dig själv. Om man tittar på unga tjejers önskelista i livet är det den typen av sysselsättning som ligger överst. Det är kreativt, det handlar om att marknadsföra dig själv och samtidigt tjäna pengar på det”.

Nä avundsjuk är jag då inte, jag trivs med min lilla blogg här. Inte känna press på att man MÅSTE skriva 10 inlägg om dagen om bara mode. Det som är lite synd tycker jag, är att modebloggarna tar upp så mycket uppmärksamhet när det egentligen finns så mycket annat som borde uppmärksammas mer.

Bild från Di.se

Snälla, gör nåt verkligt av era liv!

 

Henka

Jag gillar visserligen att hata på saker (vi kan förresten här påpeka att det är en gradskillnad vid hata och hata på, det sistnämnda är det mer lämpade om man som barn vill klaga på maten). Det är både roligt och underhållande att dräpa lite. Ja, det blir ibland för mycket, jag blir ibland elak. Men samtidigt vet jag jävligt väl att tänka efter vad det egentligen är jag har för skäl till hatandet. Och det är inte playahating.

Playahating 101 idag är inte avund på feta rims och blingbling, det är bimbohat. Det känns som varje dag jag måste läsa nån jävel klaga på Blondinbella, Kenza eller Ebba von Sydow i valfri mediaström. Det gäller allt från rent vårdslöst skrivna dum-i-huvet-svador på Metros insändarsida till skenbart seriös kritik, på ledarplats, av nåt slags allmänt fördummande av människan, med modebloggar som främsta ondskans redskap. När jag sitter på vagnen och läser sånt vill jag ofta hoppa av och kräkas lite. Men jag kan göra det här istället.

Det rör sig alltså inte om nån fan-förklaring. Jag har lika svårt för Blondie och von Sydow som the next guy, men det är inte för mer än att jag helt enkelt finner det tråkigt att läsa (den sortens) modebloggar/journalistik. Eller, i von Sydows fall måste jag förstås även tillägga att jag kräks likaledes på hur hon använt sitt inflytande till... playahating (det är ju oerhört ironiskt hur hon samtidigt som hon får bimboanklagelser själv kör med ganska mycket samma retorik i sitt förespråkande för måttlighet, avhållsamhet och annat trist och unket inför sin publik).

Det verkar vara helt omöjligt för annars bildade människor att låta bli, ens när man har vettig kritik också, att dra till med nån pik om dumhet, ytlighet eller varför inte utseende.

Check dis:

"Att jag, och förmodligen andra, vänder mig emot det ni står för, via era – här kommer det ord ni älskar mest – ”varumärken”, har inte med avund att göra. Jag ogillar värderingarna, helt enkelt. Detta, gott folk, vet von Sydow innerst inne, även om hon i ”Debatt” med sina teatraliskt himlande ögon och indignerade öppna mun såg ut som om hon svalt havsvatten i fyra minuter."

Some dude vid namn Tobias Persson skriver på Expressens debattsida i kölvattnet av det avsnitt av SVT:s Debatt där Blondie också figurerade, och gör det oerhört tydligt precis vad jag menar. Först kritiserar man kanske värderingarna. Men sedan raljerar man på köpet om utseende, ytlighet, och inte helt sällan gör man det jävligt... ytligt.

Vidare (herregud vad Perssons text exemplifierar allt jag vill visa):

"Ni vet att många tjejer värderar nya bröst och botox mer än ett bra slutbetyg. Jag säger inte att ni med era bloggtips bär ensam skuld – långt därifrån – men ni bidrar! Ni påverkar dessa unga själar, oavsett om ni vill erkänna det för er själva eller inte! Med ert ständiga poserande i dyra plagg signalerar ni dessa värden [...] Hur kan ni tro att ni inte pådyvlar tusentals osäkra tonåringar ännu mer osäkerhet med er absurt ytliga livsstil?"

Jag kan ge mig fan på att de framstående modebloggarna han menar definitivt inte ser på silikon eller botox som nåt positivt. Men playahaters har jävligt svårt att se fina skillnader. Dyra saker och plastik står i motsats. Plastik är "billigt" i den världen, hur mycket det än kostar och där sitter som sagt playahatern och playern på samma läktare och hatar motståndarn. Och bara för att man visar upp sin ytligaste sida i en blogg som ett affärskoncept (hur svårt jag än har att förstå hur det faktiskt kan fungera) betyder inte att man lever ytligt day & night.

När ingen har vett att se fina skillnader blir det också lätt sammanblandat så att bimbostämpel och horstämpel kommer tillsammans. Kalla bruden för gold digger, spela på brudighet för att få drinkar, och plötsligt påpeka hur prostitution ju är helt naturligt vafan brudar får ju shit betalt hela tiden med finmiddagar innan man får knulla etc etc etc. Ja precis. Och det enda jag ger sammanblandningen är att det funkar utmärkt för att illustrera hur det precis som med prostitution är efterfrågan vi ska ifrågasätta. Känner sig inte männen jävligt smutsiga efter att ha betalat? Don't hate the player, hate the game. Och normerna är the pimp.

Idag hoppas jag att det billiga tricket att droppa spekulativa taggar gör att fler hittar hit. För människor måste verkligen sluta hata playern.

Fy skäms, Alex!

Det handlar antingen om avundsjuka på att de inte kan vinna en ung flicka i bloggläsartävling, eller sen har de bara väldigt tråkigt. Eller sen är de bara jävligt elaka som hoppar på en ung flicka på det där sättet. En flicka som aldrig har gjort någonting åt dem.

Fy!

Jag läste precis intervjuen med Blondinbella i Expressen, och hon är ju klok som en bok, hon säger saker jag skriver under på direkt även om vi inte har samma målgrupp:"När de besöker bloggen vill jag antingen att de ska känna igen sig själva i min vardag eller tycka att jag är så pass annorlunda dem själva att jag blir intressant att studera." eller " De politiska bloggarna är inte privata det minsta."

Det märks också att hon har läst sin Subcommendante Marcos när hon säger saker som: "Därför uppmanar jag de politiska bloggarna att lyssna mer på sina läsare och ”få ner” politiken närmare läsarna. Debattera inte med dig själv utan med dem!"

Det verkar som de flesta andra, t ex den största politiska bloggaren (Jinge) tycker att hon är astrist och det verkar vara många som gillar att hata henne. Men vem bryr sig, redan Mao visste att det var bra att attackeras av sina fiender. Ibland får jag intrycket av att folk blir provocerade för att hon är just en ung tjej, och det luktar ju lite unket.

Även om denna är intressant, så var det som verkligen fick mig att skriva den här posten en kommentar av Tanja Suhinina på Djur är söta. Tanja skriver :

"Jag tycker det är kul hur mode är för 00-talet vad musik var för 90-talet. Att såna där kändisjournalister som på 90-talet var främst unga killar som nördade musik är numera unga tjejer som nördar kläder. Dels är de kul för att tjejer. Och dels är det intressant för jag tror att det är för att det går att ladda ner musik numera, men inte kläder." (min kursivering)

Det är så jävla bang on target. Som Svensson också skriver om så tjänar företag pengar på att modebloggarna gör reklam för deras prylar, ofta genom att man ordnar en tävling där alla som länkar kan vinna t ex en väska eller ett par skor. Bloggarna utför alltså ett arbete som (om dom inte vinner) är oavlönat, det arbetet innebär att man gör reklam för olika varor, det är ett billigt och smidigt sätt för företagen att nå ut till sin målgrupp. Visst blir bloggarna utnyttjade av kapitalister, men det finns ingen kvalitativ skillnad på det arbetet de utför och det som jag utför varje dag på jobbet (eller som kock gör jag en del arbete på min fritid också, som att fnurra ut nya recept), så de blir liksom inte MER utnyttjade än nån annan heller. Jag får intrycket av att många som deltar i tävlingarna är unga och fattiga och inte har råd att köpa prylarna de länkar till.

Men det riktigt intressanta med Tanjas kommentar är väl att den pekar på att vinstintresset styr kulturutbudet på så sätt att det styrs om från musik till mode när det är svårare att tjäna pengar på mode.

Modeblogg är förresten ett märkligt begrepp då många av dom inte alls skriver om mode, en av de stora som gör det är däremot modellen Kenza.

Ganska flummigt inlägg kanske men i alla fall - jag skulle vilja se mer kombinationer mellan "mode" och "politik" och "privat" - jag vill veta hur fotomodellernas arbetsplatskamp ser ut, jag vill (precis som när det gäller allt annat arbete) att mode-knegarna ska få en större bit av kakan än vad de får nu, hur kan man blåsa företagen på mer väskor och skor? Så då kanske modebloggarna ska bilda en kartell (eller egentligen en fackförening) och neka tävlingar med låga och dåliga priser.

För övrigt har Tanja givit ut boken phonephucker som handlar om hennes jobb med att sälja telefonsex, den ska jag nog köpa.

Jag siktar på att fortsätta med det här ämnet lite, och berätta i ett senare inlägg om hur modearbetare i Milano genomfört kampanjer för att uppmärksamma osäkra anställningsformer - håll utkik efter historien om Serpica Naro. En italiensk berättelse om kläder för catwalks, den osäkert anställde, bedrägeri och lättlurade modetidningar.

Intressant.se? Klicka på länken i så fall.

Läs även andra bloggares åsikter om Modebloggar, Kenza, Blondinbella, Bloggar, Bloggvärlden, Bloggosfären, Reklam, Feminism, Jämställdhet, Mode, Arbete

På Konflikt: Akuhujan, Petter och Slutstadium