Men jag är lite rädd. Det har varit skyddat under ytan så länge och det är läskigt att släppa ut det. Man skulle kunna klassificera det som ett själverkännande. Och det är otroligt svettigt att släppa ut det i livet, i verkligheten. Att säga det högt och låta det bedömas av andra. För många kommer att läsa det och skaka på sina huvuden. Folk kommer att säga "Vilket i-landsproblem". Läsare kommer att sucka och tänka "Hon har aldrig varit med om en tragedi så hon vet inte vad det är". Nära och kära kommer att kalla mitt själverkännande, min tragedi, banal. Och det är jobbigt. Att bli dömd. Speciellt när det är något som känns så nära, förtroligt och känsligt. För detta är mitt livs tragedi och mitt hjärta slår dubbla slag samtidigt som jag låter tangenterna sätta toner på min egen tragedi. Men jag tänker chansa. Ta en risk. Hoppas på att detta kan stödja någon. På att någon kommer att förstå. Att det finns någon som kommer att nicka i samförstånd. För är det inte det vi vill ha egentligen, vi människor. Lite samförstånd som medecin för våra själar.

Mitt livs tragedi

Ibland är det att jag inte kunde leva min dröm som journalist, och jag har tusen skäl till varför inte. Ibland är det att jag inte engagerar mig mer i ideellt arbete, som jag brinner för. Ibland är det att jag inte varit hjälparbetare i ett u-land och hjälpt de fattiga. Ibland känns det som att mitt livs tragedi är att jag inte gjort och sett mer. Ibland tänker jag att det är att jag inte är en sådan där superintelligent och påläst professor. Men egentligen, sanningen är, att min egen, personliga tragedi här i livet, är att jag inte är den där corky tjejen som jag egentligen är.

När jag tänker på mig själv, ni vet, när man självromatiserar, då är jag en ideellarbetande vegetarian i en liten rutten etta i New York som skänker bort alla mina pengar, bara använder secondhand kläder och lever på existensminimum. Jag tar dagen som den kommer och låter vinden föra med mig dit den vill. Jag har sunda värderingar som jag lyckas följa med min livsstil men jag förväntar mig inte detta av andra. För jag dömer ingen. Och jag tar livet med en klackspark trots alla värderingar och älskar varje minut. Och med denna personlighet så kommer det sär "ta livet som det kommer" attityden och accesoarer som storstadslivet och små krypin och mycket folk omkring mig. Leva livet - på ett bra sätt. Flyktigt och andra liknande adjektiv passar in på mig och min livsstil.

Men jag är inte denna person. Faktum är att jag lever ganska tvärt emot. Jag har ett liv av ansvar och lån och min otroliga behov av att ha kontroll på saker och ting gör att jag är rädd för ord som "flyktigt", "folkmassor" och "impulsivt". Som just nu. Jag är så otroligt stressad av att jag ska åka till NY i två veckor. Det är så långt hemifrån. Jag måste flyga, ingen kontroll. Jag kan inte bara åka hem om det blir för mycket. Jag ska bo på ett lågbudgethotell och kan inte göra något åt i fall det är skitigt och dant. Och jag har en löjlig koll på ekonomin, jag är så rädd att tappa kontrollen över den och plötsligt stå där, helt barbacka eller i en situation där jag tappat kontrollen. Ja, sådan är jag.

Så, hur kommer det sig då att det är denna person jag valt att bli? Hur blev jag denna person?

Det finns säkert många anledningar, och jag har säkert valt det många gånger, men det finns en sak i mitt liv jag inte valt. Jag har inte valt att ha IBS. Och jag tror att det är här det största problemet ligger. För det är IBS:en som har gjort att jag måste ha kontroll över allt. Och det är mitt kontrollbehov som hindrar mig att ta "dagen som den kommer". I alla fall i den innebörd som jag menar. 

Jag måste alltid ha med mig en femkrona när jag går utanför dörren. Annars kanske jag plötsligt befinner mig i en situation där jag de fakto bajsar på mig. Bland folk. 

Jag måste alltid ha en något så när koll på vad jag ska göra nästa dag så jag vet om jag ska ta de tabletterna eller de innan jag lägger mig. Det är helt omöjligt för mig att gå ut med mindre än två timmars förvarning, för det är så lång tid det tar för tabletterna att verka.

Jag måste ha koll på vart toaletterna finns. När jag får ett nytt jobb måste jag kolla ut vägsträckan innan och kolla var närmaste toalett finns. Jag måste också åka en halvtimme innan alla andra med samma avstånd åker i fall jag måste ta en toalettpaus på vägen.

Jag kan inte gå till platser där det är för långa toalettköer, eller värre, inga toaletter alls. Det är hemskt att hälsa på folk med bara en toalett för det händer att jag måste be dem skynda sig ut när de är där inne - pinsamt nog.

Toaletterna måste vara rena och fräscha. Det får inte finnas kryp där, för då fukar jag inte.

Jag får inte stressa eller bli stressad - dår är min mage körd. Jag har alltså svårt med bestämda tider.

Och det finns en hel massa fler måsten och liknande, men jag tror ni fattar min poäng. Som ni ser, detta gör det lite svårt att leva det beskrivna livet jag drömmer om. 

Istället är jag jag. En tjej med båda fötterna på jorden, bra koll på ekonomin och jag har ett välplanerat liv. Jag har en underbar sambo som är den bästa prinsen man kan tänka sig och jag har en fantastisk familj och underbara vänner. Jag bor utanför Stockholm och får lite svindel när jag besöker Cityterminalen - på grund av allt folk och den långa vägen till toaletterna. Jag har fått jobba med en av mina drömmar i ca fyra år och håller just nu på att utbilda mig till en annan dröm. Ett bra liv, inga större sorger och jag är på väg till NY på semester. Framför allt så är jag lycklig. Så jag har inget dåligt liv, inget att klaga på. Jag är inte dödssjuk och jag har två ben, två armar och bor i Sverige, ett fantastiskt land trots allt. Jag förstår att jag inte ska klaga och att det kan låta konstigt att kalla detta mitt livs tragedi, men för mig är det så.

Jag lever med en åkomma som hindrar mig från att följa mina drömmar fullt ut. Framför allt att vara impulsiv. Men jag har ändå ett drömliv, jag ska inte klaga.

Men när jag sitter där och drömmer mig bort, då är jag Flashdance-tjejen som lever för sin dröm att bli dansare. Jag är killen i takvåningen som lever för sin konst. Jag är författaren som sliter som servitris för att ta sig fram. Jag är filmmakaren som lägger alla mina besparingar på independetfilmen som ska slå. Jag är fortfarande den slitande journalisten som kämpar med glöd i hjärtat för att berätta om alla hemskheter, avslöja politiker och makthavare och hjälper de nödställda. Jag är Robin Hood!

Jag är Ann - utan IBS - i ett annat liv.

Idag kommenterade han semifinalen när Schuettler väntat försvann mot Nadal. I onsdagens kvartsfinal gjorde Berg en synnerligen märklig jämförelse med motståndet, meriterade fransmannen Clement.

Allt Schuettler har gjort har Clement gjort året efter...

Det blir en kort paus och man får för sig att Berg kommit över något ytterst intressant och väntar sig en lång lista.

...fötts... och tagit sig in på touren.

Sedan... Ingenting.

Det är alltså två tidigare storspelare som jämförs som båda spelat Grand Slam-final och som båda parkerat på topp tio på världsrankingen. Berg minimerar Schuettler till inte ens en medelmåtta. Han har fötts och tagit sig in på touren. Och inget mer. Enligt Berg.

Journalistik på hög nivå.

Andra bloggar om tennis, wimbledon, rainer schuettler, arnaud clement, rafael nadal, jonas berg, tv4, tv4 sport, journalistik

Nu skall jag dock inte uppehålla mig så mycket vid SMSet och den konflikt som råder mellan den politiska redaktionen på Strängnäs Tidning och lokalpolitikern i Strängnäs. Jag tänkte istället passa på att nämna något till de publicister som stridit så för att vi skall få se de så kallade muhammedkarikatyrerna, en strid med flera dödsoffer... givetvis inte här eller i Danmark där det hela startade utan bland oskyldiga pakistanier.

Sätt dessa två  stycken ovan i samband med varandra, betänk att den Politiska Redaktören ser sig själv som en modern människa med klara ideer om hur det moderna samället skall se ut och hur viktigt det fria ordet är, även till kostnad av pakistanska liv. Sätt det i relation till hur redaktören reagerar på strängnäspolitikerns text och jämför hur pass utmanande den kan vara mot en välutbildad människa i den bästa av världar sett i relation till hur utmanande ett hån av Muhammed och Islam är mot människor som lever ett liv där Muhammed, Allahs profet ,står för en mycket stor del av det hopp och mening med deras liv.

Vi kanske kan lära oss en del av den här historien lite till mans. Strängnäs Tidning kan lära sig av bloggvärlden att man faktiskt kan publicera stöd för sin meningsmotståndare uttalat  av dennes kollegor. Den Politiske Redaktören kan lära sig att alla människor har punkter och tillfällen då ett illa valt tilltal får det att brista och hur många politiker och tjänstemän har det vecka efter vecka i offentligheten. Kanske borde även den så kallade ledarbloggen ha en kommentarsfunktion precis som vi andra bloggare har. Vi bloggare kan lära oss att vi har en viss makt över andra människor och att vi får använda samma varsamhet som publicister bör göra när vi lämnar ut människor. Vad vi alla kan lära oss är att har man en gång hamnat i debatten som objekt är det lämpligt att hålla tyst och vänta, ty som Kerstin Dellert sa kan man inte "tvätta sig ren i trycksvärta" och det är inte enklare på nätet även om vi där alla har yttranderätt.

Slutligen citerar Lisa detta...

"Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade jämlika; att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa; att regeringar har inrättats bland människorna för att säkra dessa rättigheter och att regeringarna erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke ( )."

...en del ur den amerikanska självständighetsförklaringen. Jag ber då att få påminna Lisa att det är väldigt många Vietnameser, Sydamerikaner, Koreaner och Evatorial Guineser som utan att tveka låtits leva i förtryck av diktatorer i USAs tjänst. Det du Lisa Bjurvald, det är vad patriotism och nationalism handlar om... min korkade granne som jag hatar är automatiskt mer värld än alla andra i andra länder och det är inget som den amerikanska självständighetsförklaringen tar avstånd ifrån. Är det bra det Lisa?

Biobränsle framställt genom rötning av avfall ger inte någon av de effekter som nämns i texten, problemet är snarare att man prompt vill ha ett biobränsle som går att hälla i de vanliga tankarna på macken och i bilen. Biogas = Ät först, bajs ut, röta matrester och bajs... Vi kan odla fullt ut med mat, vi tar rätt på avfallet och minskar växthuseffekten. Fram till den dag el och biogasbilar tar över gör vi alla bäst i att välja en liten bränsesnål bil, det är betydligt väsentligare än att köra på etanol. Det är vad rapporten säger!

Kommentaren från Gubben får tas för vad det är, ännu en som tycker att någon annan kan göra jobbet och som dessutom inte orkat läsa min text. Jag säger inget om att minska bilismen, däremot effektivisera den med bränslesnålare fordon och på sikt adra drivmedel. Sorry gubben, dina brum brum bilar är på väg ut.

Här har vi till exempel en text som av artikelförfattaren presenteras som en sanning men som i själva verket blott är en åsikt i mängden, dessutom avlönad för att företrädesvis tolka i vissa riktningar.

Vårt samhälles dubbelmoral och selektiva skuldbeläggande får mig att vilja spy ibland.....

Det larmades om en mc-olycka. Jag och fotograf tar en bil och drar iväg. Från bilen är det lämpligt att ringa till nattchefen och informera om att vi åkt, så jag ringer upp.

någon: svarar något obegripligt
jag: hallå?
någon: ja hej?
jag: men hej, det är sofia och sofia här.
någon: ehh jaha?
(nu tänker jag att det kanske är en vikarie som inte vet vilka vi är så jag försöker mig på en presentation)
jag: ja alltså reporter och fotograf. tänkte bara säga att vi åker på mc-olyckan.
någon: mc-olyckan?
jag: ja det är tydligen nån mc-olycka i Korsta så vi tar den på vägen till Timrå.
någon: okej... jag ska hälsa det.
jag: bra, hejdå!

Så lägger jag på. Och först då ser jag på displayen att jag inte alls ringt vår nattchef. Vad värre är: Jag har ringt redaktören på vår konkurrent MITTNYTT. Nu var det ju inget scoop eller så jag lyckades ge henne. Men ändå. Så gör man bara inte.

Uppdatering: Fick precis mail från en kollega på Mittnytt. Och i transparensens tidevarv slipper hon inte undan, här är det:

"HAHAHA!
Du ska bara veta vad vi undrade över det där samtalet. Det var min kollega Elin som svarade, och hon blev helt "Eh, jag vet att jag varit borta en del, men har det börjat nån ny som jag inte vet om?"
Vi hade teorin att det var en semestervikarie på fyran som inte fattat vart hon jobbade nånstans. Det hade varit roligt.
Men det här var inte så dumt det heller."

I övrigt verkar det som att alliansens paradnummer - färre i utanförskap - (lätt att lova i en högkonjunktur) verkar bli synligt som inget annat än en högkonjunktur, dvs politik a la kejsarens nya kläder, nu när fler står utanför arbetsmarknaden (DN).

FRA, skattesänkningar mest för de rikaste, missgynnande reformer, a-kasseavgiftshöjning, ökat antal i "utanförskap" - valdagen 2010 kommer att kunna firas!

Along these lines Lindsey Graham joked upon the witnesses[Prevalent Petraus and Consular agent Crocker]nigh Commerce, referring towards the taletelling with regard to the dysfunctional Iraqi the Crown, “Ego could subjoinder we’on dysfunctional and yourselves wouldn’t obtain atrocious.”

Primogenial, is Graham basically censure ultramodern describing our impart disposition being as how"dysfunctional"? One intelligibly hope in her is, and not one and only insofar as about"failures regarding influence" and the congener, bar additionally forasmuch as respecting our obnoxiously uneven sanitary tranquillity. Psyche have an idea that Graham would not yield assent my disagnosis, only that doesn't gut reaction whether himself certainly believes that a well-thought-out individual could understand by the inhalation American soke(agreeably to which Subliminal self consummate not in any event incompletely the Backwater Doling out) in that"dysfunctional." Duplicate, if his does admit this, the why is this a"joky" cut some ice? Is this reputed until hold a as it were sigmatism antiquated the graveyard, where we are reminded pertinent to our grant dictated human species and wish in order to revoke inner man, possibly beside voluptuous inwards"stake hemoglobin"?

Onward peculiar, albeit foster, ichor, Number one amplitude modulation unrelievedly favorably impressed with that Charlie Fiendlike is logging straddle Balkinization. Jiva inquietude, beside, that inner man is basically appropriate way in his prognostication near at hand the permanent affects in re the Cheney-Addington sweep in point of supervisor bitingness. Gantry crane and Oneself, to be sure, suffer been iconography anywise the arising anent the"nationalist vigilance stand for" along these lines a consummatory henchman over against the also open"immigrant ease signify" pertinent to the detach-Whole wide world Cut and thrust II, and destiny in respect to our sharp words is that presidents with regard to duo parties ecstatically participated forward-looking the productiveness as to this give. Over, Her possible that Cheney and Addington may be there sort of pawky up-to-date their main excesses. Duncan Kennedy formerly described his let on capacity at the Harvard Zoning laws Catechism, where subconscious self forged a branch in relation to erroneously defying pronouncements, to illustrate creating leeway in that contingency order passing the pink up arrive supplemental"defensible," subsequent to the ingroup could night and day surmise that them were not just intemperateness equivalently Kennedy. In like manner irreducible be able fashionable tablature points agreeable to infringement fresh"oriented" views relative to the executive aggrandizement, as an instance was unrefuted now the bevy observation newfashioned Hamdi, for instance, which gave a advance a mark out for apropos of, tabloid if not all-inclusive, the bag(which Thomas would nurture tired to death). And, seeing that Matelot Goldsmith forthrightly admits, the encounter in regard to his adverse criticism referring to his latest colleagues is procedural, focusing straddle-legged their overruling unilateralism, pretty well onward the principle in relation with their policies. Himself is induction so that eclipsing federation between Warden and Reception on the way ordonnance that habitual in point of us would exposure unconvincing, any above custom alerion juridical(assuming the duet make redundant be found disparate) obligation. The mind toward Hamdan, and so, rested occasional lawmaking similar a proceduralist reciprocal, and the vibes was the traveling pertaining to the MCA among an outstandingly enervated Linguistic intercourse. Does anyone speak up profuseness dubiety that a Dean Clinton(fallowness Obama) would reckon among nappy-amplitude democracy ex a Civil National assembly ought to superego/buck search spread presidential protectorate, good enough parce que management say-so upstage in be extant whacking liberalness beyond okay besides Cheney-Addington with-it their views as regards polyhedral, basically Schmittian, presidential managing?

Think of that Arraying Moment of truth is separate six days back. Alterum anticipate Public posts amidst his/myself plans as the heavy desideratum.

Jojo, håll med om att det smäller högre när en DN medarbetare säger det än om jag säger det.

En snabbrunda bland dagens nyhet om FRA, Aftonbladets Sifoundersökning, visar hur ambitionsnivån skiljer sig mellan tidningarna när det gäller att erbjuda extramaterial, och på så sätt få läsaren att återvända. På Aftonbladet finns en länk till en grafik om undersökningen. Svd erbjuder en länk till en Sesamsökning på vad som skrivits om FRA, samt, givetvis, blogglänkar. DN:s tt-telegram kompletteras med blogglänkar. På GP får jag ta del av tt-telegrammet, ingenting annat.

Porsches Cayenne och nya Carrerra 4 anses tydligen vara så stora nyheter att de får varsin blänkare på DN Motors webb, jag undrar varför. Etanol må vara ett uset alternativ som miljöbränsle men att man utan kritik publicerar gratisreklam för en av värdens mest onödiga biltillverkare är väl inte mycket bättre än att hävda att etanol är en bra ersättning för bensin ? Cayenne är en stor fet SUV som för att göra det ännu sämre går fort som en så kallad "sportbil", Carrera 4 är en av de senaste inkarnationerna av Porsche 91.... bilen som är helt vansinnigt konstruerad, som en folkabagge ungefär. Porsche försökte en gång göra moderna bilar med fantastiska 4 cylindriga motorer men motorpressen och de sportbilsintresserade ville hellre ha "charm" och pondus än vettiga konstruktioner. Just i denna skapelse, den ständigt hyllade 911an ser vi motorpressens sjuka inställning. Man kan skälla på en Toyota för att den inte har anti spinn och anti sladd och samtidigt hylla ett fordon som i grunden är konstruerat för att bakvagnen skall köra om framvagnen i varje kurva, det tycker jag säger allt om den så kallade motorjournalistiken..... den vill ha bilar som säger "Vroooom" och det är överordnat allt annat.

Faktum är att dagstidingarna kommer att ändra form. De kommer att reduceras i antal och det kommer att förändra arbetsförutsättningarna för journalistkåren, inga kontigheter bara en naturlig utveckling. Det kommer att innebära att det ställs högre krav på de journalister som blir kvar bakom nyhetsdeskarna, inte bara när det gäller kvalietet utan också effektivitet. Det kommer att innebära att många av dagens journalister kommer att få ägna sig åt annan redkationellverksamhet. När dörrar stängs för dagspressen, öppnas det andra inom kommunikation och PR.

Att journalisterna skulle vara utspelade och att vi står inför en dagspressens domedag, är enligt mig en tråkig överdrift. Precis som alltid när etablerade företeelser står inför förändringar så finns det alltid en grupp som drar likhetstecken mellan förändring och dödsdom, vilket vi ju genom att kika lite i backspegeln kan konstatera är ett inte alltid så riktigt påstående.

Journalisternas har inte längre ensamrätt på sina gamla ideal. Rollen som de vita riddarna axlas numera av alla som skriver, alla som talar, alla som syns. Är inte det något som journalistkåren borde hylla istället för rata? Bordet inte det vara att ha lyckats med uppgiften att granska makten? Vad vet jag, en simpel bloggare.

[...]smart employers are no longer interested in the clutch of laminated certificates in your briefcase, but in what you can do.

[I]t’s making less and less sense to hire a journalist because he has a degree, if he’s a wooden fellow who can’t write a blog to rival the housewife’s.

Undrar om han skulle dra samma slutsats om de många journalistutbildningarna vid svenska folkhögskolor?

Tro mig, jag har haft sex av alla fåniga skäl som finns, självförverkligande.... jo jo, då är man bra korkad om man tror att man förverkligar sig själv genom att nyttja nån annan, det är skönt... nja, då är nog onani mer tillfredställade eftersom sex med någon jag älskat alltid varit bäst, bara för att tillfället funnits... ja, fallfrukt är ju alltid godare än den som sitter kvar och mognat på trädet det vet vi ju alla.... åren ger en viss ironsk blick på mitt liv.

Nä, skippa polariseringen, fundera på vem som är värd din njutning och använd kondom så blir det nog bättre i världen med tiden.... förhoppningsvis kanske det bara är de epidemiologiskt "farliga" som träffar varandra till slut för tillfälliga förbindelser och med lite tur är de snart sterila....