[googlevideo=http://video.google.com/googleplayer.swf?docid=-3601682653729434420]

1 Varje människa ska ha friheten att självständigt söka efter sanningen om vad hon ska tro på. Hon svarar själv inför Gud, inget skrå av själasörjare får träda emellan.

2 Religion ska befrämja endräkt utan att strypa den mänskliga mångfalden.

3 Religion ska vara i harmoni med vetenskap och sunt förnuft. En tro som betraktar varje textrad i en gammal skrift som gudomlig är inte sund och kan vara farlig.

4 Frigörelse från alla slags fördomar som uttrycks genom ord och handlingar som skadar eller kränker en medmänniska.

5 Universell och obligatorisk utbildning för alla människor på jorden.

6 Rättvisa: jämställdhet mellan könen, jämlikhet mellan världens olika folk och mellan olika generationer.

7 Ett universellt språk som används parallellt med modersmålet lärs ut till alla på jorden.

8 Samverkan mellan vetenskap och religion: en andlig dimension ska finnas med när människorna söker ekonomiska, ekologiska, hälsomässiga, demografiska m.fl. lösningar.

9 Ett världssamhälle där alla är världsmedborgare ska inrättas. Ett världsparlament, en världsregering, en högsta domstol och andra världsövergripande institutioner tillskapas.

10 Universell fred ska möjliggöras genom avrustning och en världsövergripande förståelse för att enhet i mångfald är den enda framkomliga vägen för mänskligheten.

De processer som leder fram till världsenhet har Gud förklarat och startat genom Sina budbärare Báb och Bahá'u'lláh. Att riva upp den nuvarande, sjuka världsordningen, för att göra plats för en ny är en oerhört omskakande omvandling som omfattar mycket mänskligt lidande. Denna process kommer att i Guds rätta tid frambringa den mindre freden. Den Mindre freden är det politiska förenandet av världen. Mänskligheten kan vid den tiden liknas vid en kropp som är förenad men utan liv.

Den andra processen, som är bahá'íernas uppgift, innefattar uppgiften att blåsa liv i denna förenade kropp och att skapa sann enhet och andlighet. Detta arbete når sin höjdpunkt i den Allra Största Freden.

Bahá'íerna måste koncentrera sina krafter till att bygga upp bahá'í-tron och dess administration. De kan för närvarande inte ändra eller hjälpa världen på något annat sätt. Om de blir indragna i de problem som världens regeringar eller politikerna strider om kommer de att vara förlorade. Men om de bygger upp bahá'í-mönstret kan de erbjuda det som botemedel när alla andra försök att lösa världens problem har misslyckats.

Bahá'íerna anklagas ibland för att hålla sig borta från sina medmänniskors "verkliga problem". Denna anklagelse kommer vanligen från idealistiska materialister för vilka det materiellt goda är det enda verkligt goda. Men vi har många exempel på att människor inte alls mår bra trots att de lever i länder som utvecklat en hög materiell standard. Inte förrän de andliga förhållandena förändras kan det bli någon varaktig förändring till det bättre i de materiella angelägenheterna. Att ge sig in i tävlan om att göra slut på en efter en av världens onda ting är för en bahá'í bortkastad . Den bahá'í-troendes hela liv är inriktat på förkunnandet av Bahá'u'lláhs budskap, på återupplivandet av sina medmänniskors andliga liv, på att ena dem i en gudomligt skapad världsordning, en andlig världscivilisation.

Människans syfte
Genom årtusendena har kristendomens stora andliga författare och teologer påpekat att syftet med människans liv mystisk förening med Gud. Ordet ”mystisk” har tyvärr för de flesta moderna människor fått den olyckliga innebörden ”konstig”, men begreppet används här i sin ursprungliga teologiska betydelse som ett adjektiv till ”mysterium”, och ligger alltså innebördsmässigt nära adjektiven ”sakramental” och ”hemlighetsfull”. Petrusbreven uttrycker mystisk förening som att människan ”skall bli delaktig av gudomlig natur” (2 Petr 1:4). Detta att bli delaktig av gudomlig natur kallar vi i den Ortodoxa kyrkan oftast för gudomliggörelse (theosis).

För att börja ana innebörden av detta mysterium så måste vi begrunda vad det innebär att människan är skapad till den allheliga Treenighetens avbild och likhet (1 Mos 1:26) att Gud har skapat människan ”till en bild av sitt eget väsen” (Vish 2:23). Flera av de ortodoxa kyrkofäderna och kyrkolärarna skiljer på avbild (eikon) och likhet (homoiosis). I begreppet ”avbild” ser de människans tillstånd – vad hon innerst inne egentligen är – och i begreppet ”likhet” ser de människans kallelse; en kallelse som människan vände sig bort från genom syndafallet. Gudomliggörelse eller mystisk förening handlar om att förverkliga sin likhet med sin Urbild; något som är naturligt för människan då detta är vad hon är skapad till. Den fallna mänskligheten är en onaturlig och falsk mänsklighet. Det är endast i Kristus, den nye Adam, i vilken vi kan se, erfara och lära känna sann mänsklighet.

Människan som person
Guds avbild innebär bland annat att människan är en person. När de tidiga ortodoxa kristna kyrkolärarna och kyrkofäderna var tvungna att bemöta frågan om vem Gud är och vem Jesus är, så kom just personbegreppet att bli centralt. Personbegreppet avsåg från början någon manifesterad i relation, t.ex. en roll i en teaterpjäs (som då definieras av sin relation till pjäsens övriga roller) eller i affärsrelationer (en juridisk person). När Kyrkan under de första århundradena var tvungen att slå vakt om sin trinitariska erfarenhet av Gud och sin tro på Kristi gudom och mänsklighet kom personbegreppet att användas för att uttrycka hur Gud både är en enda Gud och tre verkliga personer (Fader, Son och helig Ande), liksom för att uttrycka hur Jesus Kristus både var sann Gud och sann människa. Man var dock tvungna att utvidga personbegreppet för att kunna uttrycka dessa sanningar. Personbegreppet utvecklades till att innefatta självständig existens. Personens väsentliga förutsättning är relation – gemenskap eller delaktighet – men en person är unik och existerar genom sig själv, trots att relationen är dess grundval. Att vara en person innebär att tillvaron är delaktighet, existensen tillhör inte ett subjekt eller ett objekt utan är relationen mellan subjekt och objekt.

Det är inte gott att människan är ensam, eftersom hon är skapad till den Treeniges avbild och kallad till Guds likhet. Människan är skapad för gemenskap. Den Ortodoxa kyrkan har därför traditionellt betonat två slags livsformer: först och främst det änglalika livet främst i klostergemenskapen, och i andra hand, för dem som inte klarar av att göra sig könlösa för himmelrikets skull (Matt 19:12), det äktenskapliga livet i familjegemenskapen. Aposteln Paulus skriver: ”Men om du gifter dig är det ingen synd… Men de som gör så kommer att få det svårt här på jorden, och jag vill inte kräva för mycket av er… Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, och det gör honom kluven… Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags… Alltså: den som gifter sig… handlar rätt, och den som inte gifter sig handlar bättre” (1 Kor 7:28, 32-34, 38). Utan gemenskap kan inte människan förverkliga sin likhet med sin Urbild; låt oss betänka Frälsarens ord ”där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem” (Matt 18:20) liksom kyrkofadern Augustinus kända ord ”unus christianus nihil christianus” – ”en enda kristen är inte en kristen”.

(En "teori" är en vetenskaplig slutsats som man byggt upp efter många tester och med grund i olika fakta som pekar åt samma håll, medan en "hypotes" är ett antagande om verkligheten; ett påstående som inte har testats och inte har en vetenskaplig grund.  Ordet "sanning" är inte aktuellt i sammanhanget.)

När det gäller religion håller jag med Einstein, det är bara barnslig vidskepelse (SvD), men hur påverkar de religiösa fanatikerna oss andra? Att ha en tro kan väl vara en tröst i livet och fylla ett syfte? Ja, det kan det. Religion är OK så länge man håller sig i den privata sfären. Religion ska inte påverka lagstiftningen (se t ex homoäktenskap) och inte ges plats i det allmänna rummet och i utbildningen (t ex i TV och radio eller under skolavslutningar).

    Jag läste en intressant undersökning från USA där man kom fram till att elever från religiösa familjer klarade sig sämre i den högre utbildningen, oavsett samhällsklass, på grund av att de inte var vana vid att "granska det skrivna ordet". De tolkade helt enkelt alla olika skrifter för bokstavligt och var inte vana vid att komma med kritiska invändningar. En uppfostran som säger att "sanningen" finns nedskriven i en bok kan aldrig leda till något gott...

    I Sverige är tack och lov det religiösa inslaget litet, men det finns där i debatten. I USA är däremot de kristna, och bland dem de religiösa fanatikerna, en av de starkaste krafterna. En politiker måste vinna även deras röster. (SvD) Hur påverkar det samhället? Själv skulle jag vilja säga att en politiker som är religiös, eller som tar hänsyn till religiösa synpunkter, inte är lämplig som politiker.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, religion, kristendom, homoäktenskap, politik, samhälle, lagstiftning, USA, kristdemokraterna, kd, könsneutral äktenskapslag, Gud, bön, kyrkan,

-Det är så mycket elände i världen. Svält och orättvisor och barn som far illa. Ibland vill jag bara ställa mig upp och skrika: Varför, Gud? När du så lätt kunde göra någonting åt det?

-Varför gör du inte det då?

-Jag är lite rädd för att han skulle fråga mig samma sak...

De tio budorden som Mose fick av Gud inristade på två stentavlor uppe på Sinai berg är inga lagar. De är inte till för oss att slaviskt lyda under. Det är viktigt att poängtera, då det annars kan uppfattas som att kristendom är en gärningarnas religion, att man måste göra ditt och datt på det här och det där sättet för att komma till himmelen.

Jesus sammanfattar det tio budorden så här:

“Han svarade honom: “Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.” - Matt 22:37-39

Denna bloggserie är alltså inte tänkt att säga åt dig hur du ska leva och hur du måste bära dig åt. Syftet är att ge en modern tolkning till de aningen föråldrade budorden.

[CHANGE OF PLANS! Som du kanske märkt har jag varit borta ett tag och inte följt det lagda schemat för den här bloggserien. Nu är jag dock tillbaka och vi är tillbaka på banan igen med nya datum.]
________________________

Föräldrar

"Visa aktning för din far och din mor..." - 2 Mos 20:12

Räck upp handen den som tycker ens föräldrar är jobbiga. Antar att det är ett gäng som skulle räcka upp handen här. Mamma säger något dumt när man har kompisar hemma, pappa uppför sig fånigt när man är med honom på stan, mamma tjatar hela tiden, pappa är sträng, och så vidare.
För min del är det mammas tjat som gnager mest. "Var inte ute för sent", "Gör dina läxor, så du inte kommer efter i skolan" - sådana saker. Men jag inser också att utan mammas ältande hade jag inte kommit så långt.

Jag är en sån som måste ha någon som piskar mig i ryggen för att saker ska bli gjorda. Annars flyr jag lätt. Och när jag flyr får jag dåligt samvete, och får jag dåligt samvete flyr jag bara ännu mer. En ond cirkel. Därför borde jag, även om det är påfrestande ibland, vara tacksam för att jag har henne.

Att visa aktning innebär att värdera högt, vara rädd om. Du har dina föräldrar att tacka för att du blev till. Är de då värda vilken behandling som helst?
Många med utländskt ursprung kommer till Sverige och chockas över hur tonåringar behandlar sina föräldrar. Jag tror vi är dåliga på att uppskatta det våra föräldrar gör för oss. Även om de kan vara pinsamma och krävande så gör de ofta allt i kärlek till en. Att man inte får vara ute till efter tio på kvällen, är för att mamma och pappa är rädd om en.

Sedan finns det förstås dåliga föräldrar som ställer orimliga krav och inte alls älskar sina barn. Det är en hårfin gräns mellan vad en förälder får ställa för krav och inte, och tyvärr verkar det som att alldeles för många svenska föräldrar idag inte vet hur man borde uppfostra sina söner och döttrar. Men att som son/dotter ha tålamod och respektera sina föräldrar är väldigt viktigt. Fastän det kan vara svårt så lönar det sig i längden.

Paulus sammanfattar detta på ett otroligt bra sätt i Efesierbrevet: "Ni barn, lyd era föräldrar för Herrens skull, det är er skyldighet. Visa aktning för din far och din mor; det är det första bud som följs av ett löfte: så att det går dig väl och du får leva länge på jorden. Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och vägled dem efter Herrens vilja." - Ef 6:1-4

Det är vår skyldighet att lyda våra föräldrar. Genom dem har vi fått liv. Jag skulle inte existera utan dem. Därför är det självklart att göra som de säger, för de vet ofta bäst, även om jag inte kan se det just då för stunden. Jag skall inte lyda dem slaviskt. Ifrågasätta får jag göra, men det måste vara ömsesidigt.

Alla behöver vi tänka till. Visar jag mina föräldrar den respekt de förtjänar? Det är ju trots allt de som uppfostrat dig till den du är. Det är ju trots allt de som förser dig med mat och husrum varje dag. Det är ju trots allt de som gett dig livet.

אמן

Det började bra. Meditation - blunda till vacker musik och slappna av i sällskap med en mjuk röst, som leder ens tankar till en djupare avslappning.

Sen blev det tyst. Länge. Irrhönan börjar höra ljud och spritter varje gång - inte särskilt djup meditation här inte!

Så pratade han som ledde meditationen. Om vikten av att vara en neutral iakttagare, att inte låta sig påverkas av andras negativa vibbar. Om att bara genom att vara neutral iakttagare kan man komma djupare in i sig själv och där få kontakt med de goda sidorna. Kärleken. Barmhjärtigheten. Det lät rätt ok, inte allt, men visst kan man lära nånting av det.

Sen avbröt en av deltagarna och berättade om hur han genom sina tidigare existenser samlat karma som han medbringar i detta livet. Och om hur detta påverkat honom.

Irrhönan och väninna försöker låta bli att se på varann av rädsla för att fnissa eller explodera i skrattsalvor.

"Gurun" nickade allvarligt, och spann vidare på tanken om tidigare existenser.

Sen blev det värre och värre. (Ja, jag är inte religiös och inte nån vidare spirituell människa. Ursäkta till dem som är det, men det här är min blogg!! ;-) )

Arrogans är det värsta hos människan, för arrogansen är egot. Egot är människans värsta fiende. Egot ska älskas ihjäl, inte av människan själv, för det kan inte människan klara av, utan av den högsta skapelsen, dvs Gud. Bara Gud kan älska bort egot.

(Och hur fan går det till, tänker Irrhönan)

Sen fortsatte det. I 45 minuter. Om känslor som inte är viktiga, om hur allting är helt likgiltigt, bara Gud är konstant, Gud är frid och så är det bara.

Och min hjärna kortsluter av sånt snack, kryddat med spirituell existens och karma från tidigare liv. Men vi var så få att jag inte tordes gå därifrån, det kändes dumt. Så jag teg och lyssnade. Och fantiserade. Det är en slags meditation det också! :-)

Men det slutade bra. Vi CYKLADE hem!!! Två mil!! I motvind dessutom. STOLT!!! ;-)

Typisk meg er at ting enten er :D eller :cry:! Og det blir ikke bedre av at systemet ikke fungerer som det skal. Hadde nå bare "tante" kommet så jeg kunne fungere normalt, men neida, denne gangen skulle det visst gå mer enn de vanlige fem ukene mellom hvert besøk. Og det er ikke godt å si når "tante" kommer, så hvordan i all verden skal jeg klare å regne ut når EL er neste gang? DETTE BLIR BARE UMULIG! :cry: har bare lyst å gi opp. Alt er liksom mindre viktig enn å bli gravid. Jada, jeg har masse hobbier og ting jeg kan gjøre... men jeg vil bare få en baby i magen. (og helst uten å måtte ha sex så mange ganger... kunne ikke en vært nok?) Og jeg er fullstendig klar over at stress kan gjøre det vanskeligere å bli gravid.

I stedet for å sette meg ned og være trist, sint og lei meg, burde jeg være rolig, konstruktiv og tolmodig. Jeg burde tenke at dette er opp til Gud, så dette kommer når det kommer, ta det med ro og nyt livet og det jeg har i dag. Vær takknemlig for den fine ungen du allerede har, husk det er mange som ikke får barn i det hele tatt! Dere har ikke prøvd så lenge, det går sikkert, gi deg ett år før du begynner å stresse og være utålmodig. Tenk på fordelene med å ha bare en, billigere, mindre arbeid, mer egentid, slipper å føde en gang til, kan gi all oppmerksomheten til den vi har fra før, ingen sjalusi eller søsken-krangling.

Men, det er bare med fornuften jeg kan tenke sånn, følelsene, de har sine egne tanker: jeg ønsker meg en baby, en liten søt, myk, god, deilig baby. En sånn fin liten en som jeg hadde første gangen, men nå skal jeg nyte det mer, nå skal jeg bare kose meg med babyen. Det gikk jo så fort sist, hvorfor ikke denne gangen? Jeg ønsker meg bare en til, det er vel ikke for mye å be om? Hvorfor kan ikke Gud gi meg det nå? Det passer så bra nå, det er så mange andre som skal ha, så kan vi gå trilleturer sammen til neste år... det passer med aldersforskjellen på barna. Det er jo mange som får mange barn, da, og som de nødvendigvis ikke fortjener eller tar seg særlig godt av! Jeg trenger ikke all egentiden, jeg trenger ikke pengene, jeg vil bare ha en baby!!! Det er å være mamma som gir livet mitt mening, og jeg har mer kjærlighet å gi, jeg har det som trengs for å bli en god mor. La meg få være mamma til mer enn en! Jeg har jo mer å gi!!! Hører du det Gud? Jeg bryr meg ikke noe om det er egenfødte eller andres biologiske barn, jeg vil være mamma til mer enn en! Ellers er det sløs med mine mamma-ressurser!

Jeg adopterer gjerne, jeg trenger ikke å føre mine gener videre. Det er mamma rollen jeg elsker, det er den som gjør mitt liv verdt å leve! Om jeg er biologisk mamma eller adoptiv, det har ingenting å si. Barna er like verdifulle og unike og vakre, og underfulle osv! Åååååååååååååh!

Det er bortimot umulig å konsentrere seg på jobb... jeg bare tenker på dette med baby. At det ikke er noe baby i magen min... at jeg ikke aner når eller om det kan komme noe baby der heller... det gjør meg trist. jeg vil vekk fra dette triste. sove til neste EL, prøve, sove til "tante" er ventet, teste, sove til neste EL... osv. Jeg må gjøre noe! Jeg orker ikke dette... sitter fast i sirup. all denne magen (jeg har stor mage ettersom jeg er stor og har spist masse mat og har SLAPPE muskler i magen) til ingen nytte!! :( ser veldig gravid ut, men det er bare lureri, det er jo ingen der :cry: og de andre damene på lekeplassen som har baby i magen har mye mindre mage enn meg... og alle lurer sikkert på om jeg er gravid. og det er jeg ikke, men jeg vil gjerne være det, og ingen tør å spørre, for sånt spør man jo ikke om før man er ganske sikker. og jeg er trist. :cry: Bare trist!

Gidder ikke tenke konstruktivt. Vil være trist og lei meg! Forbanna på alt og alle! Vil ingenting! H§%&#¤##/s verden! Sinna på Gud også!

Mat og trebåtfestivalen er et kapittel unnagjort for i år. Jeg må ærlig innrømme at jeg egentlig ikke har opplevd noe utenom fyll i løpet av festivalen, sett bort fra jobbing vel og merke.
Siden min kjære kollega Espen var så barmhjertig og sa ja til å jobbe søndag forrmiddag, betydde det en ting: Kristin kunne feste på lørdag. Tidligvakt betyr tidlig ferdig, og null stress. Flotters, tenkte jeg, for da har jeg god tid til å få i meg nok mengder alkohyler. Nok ble det, men ikke for mye. Ikke like mye som andre, uten å nevne noen navn, for det finnes for mange.

Uansett, vorset var en artig afære det. Tusling til byen, folk begynner å krangle, så jeg søker dekning med folket mitt på Kroghs. Klemmer ble delt ut, tusling til og fra brygga, mennesker som gråter, skriker, krangler og er ganske så fulle. Noen smil fikk man da, og det redda den ellers ganske så tråkige kvelden på byen. Mat ble fortært, en evig lang taxikø, som førte meg hjem med en som bor rett borti gata. Flott, for hun stod jo lenger frem i køen, det betydde kortere ventetid.
Endelig hjemme, og man kjenner magen gjør et lite oppgjør. Mobilen fikk gjennomgå ved å havne ut baderomsdøra, uten at jeg egentlig kan forklare hvorfor jeg fikk det for meg å kaste den ut der. Det skal sies jeg skreiv meldinger med Siri, og når jeg såvidt klarte å tyde smilefjeset, ringte jeg liksågodt etter å ha krøpet under dyna.

Våknet av telefonen som ringte halv to, to timer senere satt jeg på bussen, så siste delen av VanHelsing sammen med Cathrine før vi tuslet til Dickens. Ventetiden var lang, men is skulle jeg ha. Siden de var så treige, fikk jeg den til og med gratis, og det sier jeg da ikke nei til, selv om jeg måtte sluke den i meg før sykkelen bærte meg til jobben. Masse feil i kassene, men vi fant da ut en del av det fra dagene før. For mye penger er da bedre enn for lite, for min del. Ikke for kundenes del, for da har de jo fått tilbake for lite. Gudene vet hva som hadde skjedd, men samme kan det være! (Men nå tror ikke jeg på Gud da, så da vet jeg ikke helt hvem som kan vite.). For tro, det er noe man gjør i kirka.

Nei, nå er det senga. 13 minutter senere enn bloggstart. For dette, det ble bare en hel masse vås.

Det innebär att partiet gör helt om jämfört med politiken inför valet 2006 då kristdemokraterna lovade sänkt bensinskatt. Jösses vad dessa allians-partier får jobba valåret 2010 för att jämna ut för alla självmål.

Inför gud och miljön har vi inga rättigheter endast skyldigheter. Vi skall utarmas i miljöns namn med inkvisitionens metoder, så vi förstår att miljön har högsta prioritet även om vi därefter inte har råd att leva.

Men om jag nu begrundar mig själv ser jag att jag är tillbliven av orsaker utanför mig själv. Alltså är jag inte varande, utan blivande. Jag ser att hela min existens upprätthålls genom utomstående orsaker. När jag sedan begrundar världsalltet finner jag även att allt i det är tillblivet och inte sin egen orsak. Det jag direkt förnimmer genom mina yttre sinnen och mitt förnuft är inte ett varande, utan blivande genom tid och rum, som paradoxalt förenar ständig förändring med tingens bestående identitet.

Alltså jag får gå bortom tid och rum för att finna det varande. Jag får söka mig tillbaka till den första orsaken. Jag får söka mig tillbaka till det varande som ur intet satte blivandet i rörelse och orsakade tid och rum och hela existensen såsom jag förnimmer den. Den första röraren måste antingen röra sig fullkomligt i sig själv, så att den är sin egen orsak utan begynnelse, eller vara orörlig. Aristoteles menade att den var orörlig, men dogmatiken lär oss att den kärlekens eviga rörelse rör sig fullkomligt mellan den allheliga Treenighetens tre personer.

Denna kärlekens eviga rörelse, fullkomlig i sig själv mellan de tre personerna av ett och samma varande, flödade frivilligt över och orsakade det tillblivnas blivande ur intet.

Men om endast Gud då är sann, har begreppet någon personlig relevans för oss? Men vänta! Står det inte skrivet: Och Gud sa: ”Låt oss göra människan enligt vår avbild och likhet …” Och Gud gjorde människan, enligt Guds avbild gjorde han henne, manliga och kvinnliga gjorde han dem. (Gen. 1:26, 27 LXX). Gud är vår Urbild och vi är till för att vara lika Gud, alltså är det sanna ett relevant begrepp för oss personligen.

Vi märker dock snabbt om vi betraktar oss själva och vår omvärld att människan visar föga likhet med den allheliga Treenigheten som ju är en kärlekens förening -- unio caritatis! Människan, avbilden, har uppenbarligen fallit från sin likhet med Urbilden.

Hur kan vi då återfå likheten med vår Urbild och bli verkligt sanna? Vi måste först ha en synlig gestalt enligt vilken vi kan omformas. Men i Moseböckerna står det ju: Och Herren talade till er ur elden. Orden hörde ni, men ni såg ingen gestalt… (5 Mos. 4:12). Det tycks alltså vara hopplöst att kunna återfå likheten med Urbilden. Men vänta! Skriver inte aposteln om Kristus Jesus: Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud, utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. (Fil. 2:6, 7). O unders under! Den Osynlige har blivit synlig! Vi har fått en gestalt enligt vilken vi kan omformas så att vi återfår vår likhet med den Varande.

Låt oss skynda till Kristus och ta del av trohetseden -- sakramenten -- så att vi blir frigivna och får medborgarskap i Guds rike! Låt oss i dopet ikläda oss Kristus och genom Nattvarden -- Kristi kropp och blod -- förbli i Kristus och låta Kristus förbli i oss, så att vår gestalt förvandlas till Kristi gestalt.

Blaise Pascal skriver:

Du säger: ”Jag skulle genast lämna lustans väg om jag hade tron.” Och jag svarar dig: ”Du skulle snart äga tron, om du lämnade lustans väg.” Det är du som måste börja. Om jag kunde, skulle jag skänka dig tron. Men det kan jag inte, och följaktligen kan jag inte heller pröva sanningen i vad du kommer med. Men du kan gott avvika från lustans väg och undersöka om det som jag säger är sant.
(n. 350, Tankar II)

Låt oss alltså kasta av oss lasternas dunkla träldomsok och ikläda oss dygdens ljus, så att vi genom detta ljus återspeglar skenet av Kristi oskapade härlighet, och genom Guds inverkan blir delaktiga av gudomlig natur. Ja, låt oss genom dygderna omforma vår gestalt efter Kristus, så att vi blir det han är -- verkligt sanna!

At easy answers, half-truths,

and superficial relationships,

so that you may live deep within your heart.

Mat God bless you with anger...

At injustice, and exploitation of people,

so that you may work for justice, freedom and peace.

May God bless you with tears....

To shed for those who suffer from pain,

rejection, starvation and war

so that you may reach out your hand to comfort them

and turn their pain into joy.

And may God bless you with enough foolishness...

to  believe that you can make a difference in this world.

So that you can do

what others claim cannot be done.

Amen

på havsens bund, på flodens strand,

som der er blommer på eng om våren,

som der er dråper av blod i åren,

som der er stjerner på nattens hvelv,

som jeg har syndet mot Gud, jeg selv,

som der i skogen er bar og blader,

som der er torner i nypehekk,

som der er småfisk i sten og bekk,

som treet kløves kan ut i splinter,

som sneens flokker i barsken vinter,

så mange ganger som det er mygg

om sommerkvelden på flodens rygg,

som der om høsten er sorte kråker,

som der er aks på en vakker åker,

som der er penger i Engeland,

som der er gnister i ildebrann,

som der i kummerens barnm er tårer,

som der er spørsmål om råd hos dårer,

som der er taksten på Kongens slott,

som man har venner, når det går godt,

som der er bølgende gress på marken,

som der var levende dyr i arken,

så mange ganger, og glere med,

skal Gud lovprises i evighet.

Amen

(Henrik Wergeland, 1833)

En hårdrockande lärare blev uppsagd på grund av att texterna hans band framför inte överensstämmer med skolans värdegrund. (AB, DN) Nu har vi en nyexaminerad lärare som kommer att jobba i telekombranschen i höst, men han verkar inte ha gett upp yrket för alltid. Bra, kämpa på! Som Metta Fjälkner säger: "– Lärare kan också precis som alla andra tillhöra olika politiska partier eller religiösa inriktningar. En utbildad lärare ska kunna skilja på det man gör i tjänsten och det man gör privat och i det här fallet är läraren inte ens prövad mot eleverna." (AB)

    Homoäktenskap har jag skrivit om tidigare. Nu verkar Göran Hägglund ha kommit fram till samma lösning: "– Man kan tänka sig att det par som vill manifestera sin kärlek gör det genom att registrera det hos en myndighet och sedan ordnar man de festligheter man själv vill." (SvD)

    Det är tydligen sommarboom för mödomshinnor. Visst kan man få operera sig och "börja på ny kula" som "oskuld", men jag tycker inte att det ska vara skattefinansierat.

    Slutligen. Det stora landet i väst slutar aldrig att förvåna. 75% av de vuxna (?) tror på mirakel och 20% påstår att de får direktsvar på sina böner från Herren "minst en gång i veckan". (AB)

Länkar till andra bloggar om: allsång, Allsång på Skansen, lärare, skola, skolan, religion, homoäktenskap, politik, samhälle, hårdrock, USA, skönhetsoperation, äktenskap, könsneutral äktenskapslag, hbt, Gud, bön,

Skapelsen.

Förstår inte varför så många troende tycks tro på att Gud skapade världen på sex dagar. Inte ens i Bibeln finns något stöd för detta. Om man fortsätter att läsa Första Mosebok ser man att Gud fortsätter att skapa efter den sjunde dagen. Han skapar djur, träd och buskar för människans skull, och sedan även ett Edens lustgård åt de första oskyldiga människorna. Han skapar grödor som människan kan odla. Han skapar sedan många fler människor precis som Han skapat många exemplar av varje djur.  Både Kain och Set, Adams söner, hittar kvinnor att få barn med, och även dessa kvinnor  har skapats av Gud. Han skapar jättar som vandrar på jorden, men sedan dör ut. Han skapar "gudaväsen" som ligger med människornas döttrar. Senare, efter syndafloden ,  låter Han grödorna återvända efter över- svämningen. Ännu senare skapar Han den monoteistiska religionen. Och idag skapar Han varannan sekund en ny människa på jorden.....

Hjælp - min tatovør kan ikke stave
Paulina Wahlqvist ønskede 'Godt - Ondt' tatoveret på ryggen. I stedet indgraverede den ordblinde tatovør 'Gud - Ond'.
Skriver Politiken

Hvor Gud/God kommer fra?
I hvert fald ikke af god/good -> god#Etymology

Bloggen (klik på Ældre indlæg neden under Blåtand) og websitet (klik på menupunkterne øverst t.h. - under sider) handler især om Danmarks Radio & Co.

Og om hvordan statsradiofoniens arvtagere specielt ved deres valg og vinkling af nyheder
(Børn&Bananas, Danske Danskere, JanteFjante, Myter&Traditioner, TumpeTV, Varmvind&Lunluft)
er med til at gøde jorden for Fogh, Pia den fromme K. og andre mere eller mindre fordækte nationalister
samt Sand&Salighedsmonopolister med en mission om at Danmark skal frelse verden
- og så også lige (med den anden hånd) knække The Axis of Evil.

DR&Co.s udanske dansktone sigter efter at producere konsensus om Danmarks og danske danskeres overlegenhed.
Sammen med det der trives i et sådant klima kan den meget vel være en medårsag til den senere tids voldsomme sammenstød (ReligionsRabalder, KulturKamp). Ikke kun på religiøse og etniske fronter, men også mellem kreative unge og etablerede magtstrukturer samt magthavere, som tror, de kan gå på vandet.

English abstract
This blog/site is about the connection between Danish media and nationalism, xenophobia and especially islamophobia in Denmark. As the European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) already said in its Third Report on Denmark:
...
Climate of opinion
...
104. ECRI notes with deep concern that, as indicated above, the climate in Denmark has worsened since its second report and that there is a pervasive atmosphere of intolerance and xenophobia against refugees, asylum seekers, as well as minority groups in general and Muslims in particular. The media, together with politicians play a major role in creating this atmosphere.

Blåtand, ej blåøjet

What is dying?
A ship sails and I stand watching 'till she fades on the horizon and someone at my side says:'She is gone'. Gone where? Gone from my sight, that is all. She is just as large as when I saw her. The diminished size and total loss of sight is in me, not in her, and just at the moment when someone at my side says: 'She is gone' there are others who are watching her coming and other voices take up a glad shout: 'There she comes' and that is dying.  /Bishop Brent/

Men för den som står kvar finns tomheten, så är det, men kanske inte bara där och då. Långt bort, en annan strand.

Kanske uppfattade jag tonen fel i inslaget, men jag skulle säga att det är högst relevant att tro på en andlig verklighet. Gud och andar, finns goda så finns onda...

Finns Gud så finns himmelriket och det är väl hoppfullt att 3 av 4 tror så. 8 av 10 tror på mirakel, alltså att Guds himmelska verklighet kan manifesteras här i vår värld, för det är vad det handlar om när underverk sker. Tecken på Guds rike.

Det är nog bra om sr-korrespondenten ser på den verkligheten som lika viktig att hålla sig åtminstone neutral till som när det gäller andra nyheter. Eller inte förresten - för det går nog inte att förhålla sig helt neutral till Guds verklighet.

Läs även andra bloggares åsikter om Gud, tro, andlig verklighet, Guds rike, himmelriket, Pew Forum, mirakel