Prideflaggan svajar på SL´s bussar. SvT

Det tycker Jan Stefansson Kds ledamot i S´L´s styrelse...
Praxis är att bara flagga med Svenska och Europaflaggor.
Han tycker inte om denna sponsring alls - men jag antar
att det beror på att han är kristen och tycker att
homosexualitet är fel?!?

Jag tycker att vi skulle hissa en flagga varje dag och skippa de allmänna flaggdagarna
det är ju nästan ändå bara för kungligheterna vi flaggar annars... ( Flaggans historia )
Det finns ju alltid något att fira!

Tänk så mycket trevligare allt skulle bli då.

PridePartyt har börjat!
Om jag hinner gå in och festa loss eller ej beror på ork och energi, men mest på pengar.

Ett år så stod jag å en väninna ute i spöregnet för att gå in på Prideparken, näst sista dagen av festivalen.
Det kostade så jävla mycket pengar att gå in - så vi struntade i det.
Roligast att uppleva är ändå PrideTåget som avslutar festivalen.

Se vad som händer på: StockholmPride

Läser att folk fortfarande diskrimineras pga sexuell läggning på arbetsplatser.
Jag upplever det mera som att diskrimineringen har försvunnit mer och mer de sista 10 åren.
För tio år sen så var det ju verkligen mobbing mot homosexuella.
Ända sedan Pride startade så tycker jag att det verkar som att de som är homo har det lättare - både med att komma ut ur garderoben och att bli accepterade.
Fast vad vet jag egentligen - jag är ju hetro med homopolare ( faghag som det kallas.  faghag ) .
Nu har ju inte jag BARA bögpolare och jag har inte för avsikt att omvända någon eller så jag tycker bara att det är skönt att ha killpolare som man vet inte är ute efter att "sätta på" mej!

Jag är speciellt nöjd med det sista stycket som betonar det egna ansvaret. Jag har en dröm om att vi en gång skall komma till ett samhälle där vi kan skämta om saker utan att det riskerar att ses som att man distanserar sig från någon eller demonstrerar att man är "normal". En samhälle där vi kan kalla en chokladboll för negerboll utan att nån ens kommer på tanken att det skulle ha något nedsättande i sig. Kort sagt ett samhälle där vi bemöter varandra med en sån respekt och öppenhet att vi kan skoja med varandra och inte nödvändigtvis gör det OM varandra.

Utställningen har visats i Europaparlamentet och ska nu turnera runt i Europa - med stopp i Stockholm under Europride.

(PO)

Nya undersökningar poppar fram lite då och då...
De sk. "forskarna" vill ju ha papper på allt. Å då menar jag ALLT.
Även de mest självklaraste grejerna skall bevisas.

Nu har bevis kommit på att kvinnor blir fetare av att sitta framför datorn!
Näheee - är det sant?
Studier berättar att även för lite sömn och för mycket alkohol talar för övervikt.
Men herreguuuud - Ring 90 000 omedelbart.
Vilka smarta människor det måste ha varit som gjorde den där undersökningen.
Nobelpriset NU ;)

Liknande kopplingar har tidigare gjorts mellan barns tv-tittande och risken för övervikt.
Blir liiite full i skratt när jag ser faktarutan "Råd till barn"

Råd till runda barn:
• Undvik läsk och saft.
• Byt ut godis mot frukt.
• Ät isglass istället för glass.
• Rör på dig.

HUR många barn läser SvD öht?
Å hur många föräldrar har man inte hört tjata på sina barn om just detta?
Har det blivit nån ändring måntro?? Näe just precis - inte mycket.
Iof så fick "sockerdebatten" många skolor att sluta sälja godis och kaffebröd, men ungarna kan ju köpa sitt godis vart de vill - så längen de har pengar sååå...

En Annan studie har kommit fram till att FETA kvinnor har sämre lön ( ca 10 % mindre än genomsnittet ) OCH får sparken oftare än smalare ditos. Kunde dom inte ha lagt till att tjocka människor har det svårare att få jobb för det första.
Fast den diskrimineringen är ju redan ett faktum iofs.

– Visst finns diskriminering, det vittnar många medlemmar om.
Man blir inte kallad på anställningsintervjuer och om man blir
det får man veta att man inte passar in på grund av vikten.

Herr Rössner har kommenterat artikeln.
Han TROR att feta kvinnor har sämre självförtroende och att löneskillnaderna beror på att de inte vågar ta för sig lika mycket som andra?
Visst är det många tjockisar som har mindrevärdes komplex, men det beror väl mera på att samhället har format tjockisarna till att tro att de ska hålla sig i utkanten av alla andra?
Det ska liksom inte vara OK att en tjock kvinna ska få vara snygg, glad och välmående få älska sig själv.
Normen säger att det är man bara om man är smal och snygg...
Nu ser jag detta från mitt eget perspektiv som överviktig - och det är så här jag upplever att samhället mobbar oss som är fetlagda!

För tjock är en ekvation som är fel.
Tjock är samstämt med ful, oattraktiv och ska inte passa in i mallen...
Överviktiga har lärt sig att inte ta för mycket plats, de ska liksom hyschas och inte finnas!
Det är lite som med utvecklingsstörda personer - att de flesta tittar bort och inte ser eller vill se att det finns människor av alla sorter.

Andra studier och undersökningar har kommit fram till att vi kvinnor tillbringar
i genomsnitt 31 år av våra liv med att banta...

De som är naturligt smala kan inte förstå detta - det kan dom aldrig då dom inte har några som helst problem själv. Samtidigt är det rätt lustigt för många som är normalbyggda är så jätte missnöjda med sig själva att de hetsbantar värre ä de med värsta sjukliga fetman...?!?!

Artiklar om bantning, ätstörningar, anorexia, bulimi mm finns alltid i de flesta tidningar...
OM alla tidningar skulle sluta med att "haussa" upp detta ämne så kanske vi överviktiga skulle sluta må så dåligt för hur vi ser ut och istället fokusera oss på att leva, ha roligt och må bra - precis som vi är?!?!

Bloggandet har blivit den nya kvinnostressen skriver AB.
Jaaa ända sedan Internet kom in i varje hushåll så har världen förändrats - till det sämre - om man nu ska tro på alla studier och undersökningar som görs - allt i gruppen onödigt vetande / intresseklubbenantecknar...

Så är vi tillbaka på ruta ett igen...
Man blir fet för att man inte rör på sig... 
Surfa hellre på vågorna i havet än surfa på Internet!

Kommentera gärna i gästboken!

Jo överjaget lilla, jag vet att jag skulle montera persienner idag

Ja det är inte en dag för tidigt, persiennerna har legat här och dammat i över ett år nu. Och utgjort en akut strypningsrisk för småbarn!!

Jamen snälla ÖVERJAGET, dom måste göra varningsskyltar för allt, men hur sannolikt är det att ett av de fåtal småbarn som vistas i skokartongen skulle strypa sig med persiennsnöret när persiennen ligger lös på golvet. Att det finns en risk med superlånga snören då den sitter upp är väl en sak. Men lös på golvet...

Ja, ingen rök utan eld säger jag!! Vad var det nu hon ville med persiennerna?

Jo, jag har ju inget strykjärn här, så jag kan ju ändå inte göra gardinerna, och då blir det ju inte så snyggt med persiennerna i alla fall. Men jag tänkte att jag har ju solsängen i bakluckan, och nu när vi ska på långtur kanske jag skulle montera den istället, så vi kan få in valpens bur i skuffen...

Hm. Jag anar att hon försöker maska på nåt sätt, men låt gå för det då....

Så glad i hågen baxade jag ut kartongen ur bilen. Förtänksamt hämtade jag både skruvdragare och kniv (i vanliga fall brukar Mammamumrik tro att en redig kvinna klarar sånt här med vassa naglar och vanlig mejsel, men i vetenskapsradion sa de härom natten att man ska träna sina små neuroner genom att se på saker eller göra saker på oväntade sätt, förvåna de små liven helt enkelt, för att hålla sig rask och alert, så sagt och gjort.)

Man må säga att pigga neuroner gör underverk - eller så är det bra att ha en kniv när man ska forcera armerad packtejp. Kartongen gick upp som aldrig förr iaf, och alla de små delarna packades upp.

Mammamumrik slog förväntansfullt upp monteringsbrochyren. Dom har blivit så mycket bättre på senare år. Ungefär samtidigt som MM började medicinera ADHD, anställde de helt visst en ny brochyrförfattare där nere i småland. För nu går de att förstå....

Men ack fasa och elände - se vad som mötte MM på första uppslaget:

Svart på vitt: "Det här klarar du aldrig gumma lilla."

Visst förstår jag att somliga ting kan man inte montera ensam. Det kan man ju begripa att ska man tex montera - tja vad vet jag - en jättelika bokhylla som inte byggs i sektioner kanske - då kan man behöva vara två. Men mammamumrik har minsann monterat garderober och köksinredning "all by my self". Så tanken att en solstol skulle kräva medhjälpare föll mig liksom aldrig in vid köpet. Även om Ackacia är tungt.

Man kan tycka att dom åtminstone kunde varna i skyltningen, eller på kartongen: Inget för enastående människor....

Men attans lilla människa. Hur länge ska hon sitta där och ömka sig. Vi är visst två! Inte för att jag är till så mycket praktisk nytta men jag kan peppa desto mer! Ska hon låta sådana där fånigheter stoppa sig. Det var faktiskt det värsta jag har hört på flera minuter!!!! Bara sätt igång ska hon se att det reder sig.

Behöver hon lite mera glöd i ilskan kan jag ju påminna om att tanter som vanligt inte verkar tänkta att montera. Bara gubbar på bilderna. Och kom inte å påstå att gubbarna i foldern är könsneutrala. Lika könsneutrala som "Herr Gårman" eller den lille karlen som utmärker ett offentligt WC för manspersoner (han är förresten både sexig och rar kan jag säga, brukar svänga förbi och umgås lite på lediga stunder jag. En riktigt trevlig karl. Och inte ett dugg könsneutral om läsekretsen förstår vad jag menar. Blink, blink)

Läs även andra bloggares åsikter om IKEA, solsäng, montering, brochyr, instruktion, diskriminering, singel, singlar

Snart startar Europride i Stockholm. Över 80 000 besökare förväntas komma till festen där hbt-personer och deras vänner festar och är stolta över varandra. På fredag är det invigning på Skansen och den 30:e juli slås dörrarna upp till Pridepark. Innan Pridepark öppnar finns möjligheten att besöka Pridehouse olika seminarier samt att gå på Pride Queer Filmfestival.

I en dryg vecka fylls Stockholms gator av regnbågsfärger och fest, allra mest i Pridepark i tantolunden. Dessutom kommer massvis med Stockholmare att bege sig ut för att se det årliga pridetåget gå genom stan. 

Men Pride handlar inte bara om fest. Det handlar mycket om politik och kanske allra mest om att väcka opinion och ifrågasätta heteronormen, alltså varför det anses "normalt" att vara heterosexuell och udda att vara homo-, bi, eller transsexuell. I Sverige har man firat Pride på olika sätt sedan 1979 men det Pride vi känner till idag startade 1998 under kulturhuvudstadsåret. Bakgrunden till Pride hittar man i New York där ett antal hbt-personer protesterade mot trakasserier från polisen efter att de den 27 juni genomförde en razzia mot en gaybar. Det hela utbröt i tre dagars kravaller, Pridefirandet är för att minnas detta tillfälle då hbt-samhället för första gången vågade göra motstånd och så vågade vara stolt över sin identitet och kultur.

Att Pride verkligen behövs och att det än idag är svårt att vara hbt-person vittnar statistiken över hatbrott om. Under år 2007 anmäldes 3 500 hatbrott, en ökning med 8 procent, 20 procent, runt 725, hade homofobiska motiv. Enligt brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Facundo Unia på Qx, som själv attackerades av NDU i samband med stenkastningen mot Pridetåget 2003 skriver i en artikel om hur hatbrotten mot homosexuella fortsätter att öka. Han tar också uppföljande siffror som alla återfinns hos BRÅ.

* Vart fjärde homofobiskt hatbrott är ett våldsbrott, där en gärningsperson går till fysiskt angrepp.
* Vid 44 procent av de homofobiska anmälningarna är gärningspersonen någon som hotar, ofredar eller uttalar kränkningar mot den utsatta i hennes eller hans omedelbara närhet.
* De flesta homofobiska hatbrott äger rum på allmän plats och i den utsattas hem (18 procent vardera).
* Vid drygt hälften av de homofobiska hatbrotten är gärningspersonen obekant för den utsatte och i en tredjedel av fallen är gärningspersonen en ytligt bekant. I 7 procent av anmälningarna utsätts personen av en närstående: en före detta partner, en i familjen eller en vän, vilket är en hög andel jämfört med övriga hatbrott.
* När anmälningarna från år 2006 följdes fram till slutet av mars år 2008 hade 70 procent av de homofobiska hatbrottsanmälningarna (huvudbrottet) klarats upp. Andelen anmälningar där den misstänkte för brottet är minderårig (under 15 år) är högre (6 procent) i jämförelse med övriga hatbrott.
* Anmälningar med ett homofobiskt motiv är allra vanligast i Stockholms, Värmlands och Norrbottens län (11 till 14 anmälningar per 100 000 invånare).
* Medelåldern för misstänkta är lägst i jämförelse med andra motiv, nämligen 26 år.

Källa: BRÅ, läs hela rapporten.

I Sverige kan det finnas mellan en halv och en miljon hbt-personer, ungefär 5-10 procent av befolkningen enligt uppskattningar från andra länder och många av dessa vågar inte komma ut på sin arbetsplats eller inför sina klasskamrater pågrund av rädsla att bli sedda som konstiga eller bli illa behandlade. Under min tid på Värnpliktsnytt träffade jag flera homosexuella killar som inte vågade berätta om sin läggning på grund av rädslan för hur de andra värnpliktiga skulle behandla dem. Att inte våga berätta vem man är kär i ställer till problem i det sociala umgänget. Det är svårt att alltid behöva ljuga när någon frågade vad man gjorde i helgen, medan vi heterosexuella kan säga "Jag var med min flickvän i helgen, vi hade det mysigt med tända ljus och champagne" måste många hbt-personer utelämna viktiga delar av sitt liv eftersom att de inte vill att någon ska få reda på deras sexuella läggning.

Jag kommer att fira Pride och vara stolt över alla de som öppet vågar stå upp för sin identitet och kultur och hoppas att jag också genom att vara med kan vara med och stötta de som ännu inte vågat komma ut ur garderoben att göra det. Många bra organisationer kommer att finnas på plats i parken, bland andra RFSL Ungdom som kommer att prata om fördomar och hur man kan motverka de normer som finns i samhället. De kommer också att driva promota kampanjen Alla olika - alla lika på Pride. En kampanj som Sveriges ungdomsorganisationer bedriver mot fördomar och diskriminering.

I debattartikeln i DN står bl a att läsa:

Kombinationen täckande klädsel och mörk hy synes särskilt olycklig, inte minst om personen inte heller äter fet fisk. Vi kan utan vidare förvänta oss att en inte försumbar del av den svenska befolkningen som antingen är mörkhyad eller klär sig i täckande klädsel lider av mer eller mindre svår D-vitaminbrist.

Aj, aj, inte bra. Skulle ju kunna tolkas som att det är dumt med burkini. Skulle kunna uppfattas som utpekande. Eller som Martéus uttrycker saken:

Det är betydligt lättare att säga "Av med slöjorna!" än "Förbättra sjukvården för medborgare med icke-europeiskt ursprung". Då hamnar ju fokus på svenska brister - nämligen etnocentrism och strukturell rasism - snarare än på utländska.

Och svenska brister är det förstås den pålitligt politiskt korrekta Martéus vill fokusera - som Apotekets bristande lagerhållning av D-vitamin:

Det finns som sagt gott om svenska brister att "avslöja".

Ja, ständigt denna strukturella diskriminering.

När jag nu under några år surfat runt i bloggvärlden, och också deltagit i diskussioner och samtal, har jag ofta förundrat mig över tonen av bitterhet som präglar många människors uppfattning, när det gäller invandrarna och främst arabiska muslimer. Skulle man fråga en sympatisör till Sverigedemokraterna om muslimer är diskriminerade, då skulle svaret bli ett rungande nej! Det är vi svenskar som är diskriminerade! Inte invandraren eller muslimen! Invandrarna sägs ägna sig åt omvänd rasism. De kallar oss svenskar för "Svenne!" De vill stoppa skolavslutningar i våra kyrkor. Svenska barn får inte bära landslagströjor på sig. I skolorna förbjuds svenska flaggor och inte får man sjunga nationalsången! Ja, det är inget hejd på eländet. Som grädde på moset får de också höra av representanter för Sverigedemokraterna, att invandrarna har ett förmånligare pensionssystem än svenska fattigpensionärer! Uppgiften om det förmånligare pensionssystemet är inte buskagitation av övernitiska sverigedemokrater, utan en uppgift som jag hämtat från Sverigedemokraternas hemsida. "Kraftigt höja pensionerna för de seniorer som har det sämst ställt. Ingen svensk pensionär skall ha en månadsinkomst som understiger det äldreförsörjningsstöd som staten skänker till äldre invandrare." Vid kontroll visar det sig att även svenskar tar del av äldreförsörjningsstödet och att den är, oavsett vad Sverigedemokraterna antyder, lägre än garantipensionen. (kolla här).

Det är inte bara så att vi svenskar är diskriminerade i vårt eget land. Muslimerna håller på att ta över hela landet och inte bara det. Hela Europa är hotat. Inom ett par generationer i Sverige och inom 25 år i Frankrike är muslimerna i majoritet och alla lyder vi under sharialagar och kvinnorna måste bära burka! Går man och bär på en sådan verklighetsbild, är det givetvis svårt att ta till sig uppgiften, att muslimer är diskriminerade.

Artikeln i Dagen påminde mig också om en annan företeelse i samhällsdebatten. Försök hävda att homosexuella är diskriminerade eller utsatta för hatbrott! De ilskna argumenten mot en sådan befängd uppfattning, når nästan samma orkanstyrka, som de främlingsfientligas argument mot att muslimer diskrimineras. Enligt många har de homosexuella fått ett alltför stort inflytande i Sverige. Det lär finnas en homolobbygrupp, som politiska partier och opinionsbildare inte vågar stå upp emot. En bra företrädare för en sådan uppfattning är Fredrik Sidenvall, ledarskribent på Kyrka & Folk. I en ledarartikel hävdar Sidenvall att: "Erövringstänkandet är mycket utvecklat i det nya andliga ledarskiktet i västvärlden, gay-rörelsen. Den vill helst erövra hela stadsdelar så att de officiellt skall kallas deras, som en slags hedonismens Vatikanstat, markerad av vajande flaggor. Går inte det så måste lokala politiker i alla fall upplåta så många offentliga flaggstänger som möjligt, för att inte pekas ut som förföljare och kränkare."

Hur kan det komma sig, att en inte oföraktlig andel av svenska folket upplever, att två mycket små minoriteter inte bara har oproportionellt stort inflytande i samhället, utan att de också håller på att ta över samhället. Bägge grupperna kan inte ha rätt, men det är en annan historia.

Jag får väl fortsätta att sitta här i Kyrkbyn i Bjuråker socken vid min dator och lite oroligt, men med stor nyfikenhet, det måste jag säga, vänta på vilka som kommer hit först och tar makten. Gay-rörelsen eller muslimerna?

Andra intressanta bloggar om: Kristdemokrater, Muslimer, Diskriminering, Sverigedemokrater, Pensionssystem, Garantipension, Äldreförsörjningsstöd, Nationalsången, Skolavslutningar, Kyrkan, Sharialagar, Burka, Homosexuella, Hatbrott, Gay-rörelsen, Kyrka & Folk, Fredrik Sidenvall, Hedonism, Vatikanstaten,

Jeg jobbet for noen år siden som telesupport for et selskap som jeg forbli unevnt, på min arbeidsplass var vi ca 50/50 gutter og jenter, fra 18 til 50 år. Ikke lenge etter jeg begynte ble jeg plutselig fortalt i lunsj pausen av en mannlig kollega at en annen mannlig kollega var homofil, vedkommende baksnakket altså vår felles kollega og fortalte åpent om sin misnøye for homofile. Jeg ble naturlig nok ganske provosert av dette, og fortalte vedkommende at slike uttalelser kunne han ha for seg selv. Ikke lenge etter dette begynte snakket å gå på hele arbeidsplassen, og vedkommende det gjaldt fikk stadig stygge kommentarer slengt etter seg. Han gikk til ledelsen som ville vært en naturlig ting å gjøre når en blir mobbet på arbeidsplassen, men vedkommende fikk lite hjelp derfra, han fikk beskjed om å tåle teite kommentarer fra unge gutter. Ikke lenge etter dette sluttet vedkommende jobben, en jobb han i utgangspunktet likte veldig godt. Jeg sluttet også med tiden, men det var av helt andre årsaker.

Selv har opplevd sleng bemerkninger i arbeidslivet, og jeg jobber i et omsorgsyrke.

1. SJ ställde in en avgång.
2. SJ skickade en buss som inte var handikappanpassad.
3. SJ lyckades inte skicka en taxi tillräckligt snabbt.
4. Mannen tog en egen taxi.
5. SJ ersatte kostnaden först efter påtryckningar.
6. Mannen är funktionshindrad.

Ingen av punkterna 1 till 5 borde upplevas som kränkande av en normalt funtad människa. Källa till ilska och irritation möjligen, men inte till kränkthet. Återstår gör punkt 6. Jag förstår att det ställer till en hel del problem att vara funktionshindrad när man rör sig i en miljö som inte är anpassad för de behov man har. Men att utgå från att allt som sker omkring en enbart sker för att ställa till problem är inte heller rätt. SJ verkar onekligen ha brustit på en hel del punkter i det här fallet men ingen av dem är speciellt unika eller avsedda att drabba just denne man. Man är arg, man är ledsen, man är som man är men man känner sig kränkt. Och som tur väl är går det inte att angripa en känsla.

Består loggan egentligen av ett kränkande hånflin?

Kanske mer på bloggar.se: SJ, kränkning, diskriminering

Något måste göras! Upp till kamp! Vad gör regeringen?

För övrigt anser jag att åldersgränserna för alkohol är alldeles för höga, men det är ett annat inlägg.

1. Favoriseras vackra framför fula?
Svar: Ja, det finns starkt stöd i forskningen för det — se t.ex.

• denna översikt av Langlois m.fl.;
• pionjärstudien av Hamermesh och Biddle som visar att vackra tjänar mer;
• min egen forskning med Jordahl och Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken.

2. Är detta diskriminering?
Svar: Inte nödvändigtvis — se t.ex.

• en studie av holländska reklamanställda som visar att vackra anställda förvisso tjänar mer än fula, men de drar också in betydligt mer intäkter till sina företag (vilka mer än täcker deras högre löner);
• ett argument om att det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Det bygger på fyra antaganden:

"(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable."

Om vackra människor i genomsnitt är mer produktiva och mer intelligenta behöver bättre möjligheter och högre lön för vackra inte innebära diskriminering.

3. I de fall fula faktiskt diskrimineras, är det dåligt?
Svar: Det kan vara så att fula behandlas sämre enbart pga. en smak för skönhet, dvs. att de diskrimineras. Om detta är dåligt beror förstås på ens värderingar. Professor Robert Barro vid Harvard besvarar t.ex. frågan nekande, och han vänder sig särskilt mot att staten ska lägga sig i företags (och privatpersoners) beslut på området.

Som tidigare refererats här på Ekonomistas tyder resultaten i en studie på att ökad konkurrens -- antingen i form av uppköp eller på produktmarknaden -- kan öka andelen kvinnor ett företag anställer. Detta är i linje med Gary Beckers teori om preferensbaserad diskriminering, men som Robert diskuterat är detta bara en av flera möjliga förklaringar till diskriminering. Effekterna av ökad konkurrens är emellertid inte så stora och inte ens en dramatisk ökning av konkurrenstrycket skulle leda till en helt jämn könsfördelning på alla nivåer. Om nu det är målet.

airport taxi system

Det är precis det här som hänt i Sverige då Sverigedemokraterna idag enligt flera undersökningar skulle ha hamnat i riksdagen om det var val idag.

Förutom att det gynnar Sd måste också dessa debatter, som började långt innan Sd hade dessa höga siffror, gynna de etablerade partierna enormt. Det är svårt att inte framställas som antirasist jämsides med Jimmie Åkesson.

Så när vanliga medlemmar debatterar vad som borde ha sagts för att just denna diskussion skulle ha vunnits mot en rasists argument, kalkylerar antagligen de etablerade partierna på hur lite de behöver prata om antirasism nu ett tag framöver.

Liksom den forskning som Kamali presenterar i debattartikeln ställer jag mig frågan varför de etablerade partierna ska anse sig själva som så befriade från rasistiska strukturer att just de kan ta debatten mot Sd? Frågan är när de etablerade partierna, läs till exempel folkpartiet, ska ta diskussionen inåt i partiet, göra sig av rasistiska strukturer inom partiet och formulera en antirasistisk politik som fokuserar på diskriminerande handlingar och strukturer (och ser rasismen samverkande med kön, klass, sexualitet, funktionshinder).

I dessa tider när Fp står får integrationspolitiken och Sabuni säger i Svenska Dagbladet: "Jag tycker att inriktningen är bra. Det blir större fokus på individen istället för på systemet och det tycker jag är viktigt", längtar man tillbaka till den tid då Kamali, de los Reyes, Adrián Grogopolo, Katarina Mattson och hundra andra forskare stod för idéer och kunskaper. Det är som om man drömt den tiden nästan.

Vi vet vilken taktik som fungerar för att marginalisera ett parti. Feministiskt Initiativ är helt borta från medias ögon och inga partier tar diskussioner kring feminism med FI (de skulle aldrig klara det) och det är som om de inte finnes, trots att de har klimat på agendan, kön, antirasism, allt, you name it. Men taktiken har tyvärr används på fel parti medan Sd, som media har en skräckblandade dragning till, växer och sväller.

/Roya

Cattis skriver hos Jonas Morian om att Sd gynnas av en svag opinion. Svensson har skrivit på samma tema

Europa har en lång och mörk historia att förtrycka romer. När Luxemburg och Sibiu var kulturhuvdstadsår hade i alla fall Luxemburg en utställning om romernas utsatthet genom århundradena, Sverige och tvångssteriliseringen fanns representerad. Rumänska Sibiu skulle ärva utställningen av Luxemburg men enligt museifolket var rumänerna minst sagt ljumma, men så är också Rumänien ett av de EU-länderna som romerna är mest utsatta i.

EU-kommissionen kom idag med en rapport där man pekar ut just romernas utsatthet och efterlyser en EU-gemensam policy för att komma till rätta med diskrimineringen som sker både på en strukturell och individuell nivå. Rapporten visar också att 77 procent av européerna anser att det är en nackdel att vara rom, det kan jämföras med att 79 procent anser att funktionshinder är en nackdel i samhället.

Är man cynisk kan man säga att att det mest utsatta du kan vara i Europa idag är funktionshindrad romsk kvinna...

(PO)

Sammen med syv andre departementer har Barne- og likestillingsdepartementet utarbeidet en egen handlingsplan for lesbiske, homofile, bifile og transpersoner. Et overordnet mål med handlingsplanen er å etablere nulltoleranse for alle former for diskriminering av LHBT-personer. Planen omfatter over 60 tiltak.
Dette er den første handlingsplanen noen gang på dette grunnlaget. Dette er også første gang det er utarbeidet egne tiltak mot diskriminering av bifile og transpersoner. (BLD)

Barne- og likestillingsdepartementet la torsdag fram en handlingsplan for LHBT - Lesbiske, Homofile, Bifile og Transpersoner. At T-en er med er bortimot et under og et klart tegn på at vi står overfor en positiv utvikling. Transpersoner vil i norsk sammenheng si alle kjønnsoverskridere med unntak av dem som får behandling på GID-klinikken (takket være LFTS som ikke vil ha noe med seksualitet å gjøre...).

Blikk

NRK

Les handlingsplanen her.

Skeiv ungdom mener at det er diskriminerende med jente og guttedoer.

De mener at de som bifile på den måten blir diskriminert.

Julia Loge fra Skeiv ungdom uttaler dette:

Toalett som ikkje er merka med anten jente- eller gutedo, og garderobar  som ikkje er merka med kjønnsdelte skilt vil gjera det enklare fordi ein då slepp å velja ein bås heile tida,

Det er tydeligvis noe jeg ikke skjønner her... Er ikke jenter som er bifile jenter? Er de ett eget kjønn?

Mulig jeg spør dumt her, men dette var nytt for meg.

Jag anar att det är skolans värdegrundsarbete som ofta uttrycks i allmänna regler som "här är vi snälla mot varandra" men som nu bryts ner i mer detaljerade instruktioner för hur barn och föräldrar ska vara. Frågan är naturligtvis med vilken rätt skolan går in och försöker detaljstyra hur barnen firar födelsedag. Gränsdragningsproblemen hopar sig. Kommer skolan även att ta ansvar för gottepåsarnas?

Minnet av de egna barnens kalas vaknar sakta - rädslan för att inte göra rätt och insikten i att behöva ordna ett kalas för 28 nioåringar i en liten lägenhet. Jag förstår de föräldrar som väljer att köpa sig fria genom att förlägga festen till McDonalds.

Regeln som skolan bevakar är överlämnandet av själva korten. Än så länge finns det inte medel att kontrollera vilka tankar som tänks och vilka ord som viskas bakom ryggen på lärarna. Jag tror att det kommer en reaktion mot en skola som är besatt av sin egen godhet. Drömmen om den inkluderande skolan förvandlas till en totalitär mardröm. Eller som brevbäraren i Äppelkriget säger:
- Vi har våra turer och bestämmelser!

I måndags meddelade högskole- och forskningsminister Lars "Lejonkungen" Lejonborg att regeringen ämnar införa studieavgifter för studenter från utanför EES-länderna. Nyheten mottogs med jubel - inte minst från den glada allmänheten och rent av från vissa studentkårer (så som LundaEkonomerna och Juridiska Föreningen i Lund) som inte är särskilt involverade i nationell politik. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) tillsammans med till exempel Lunds Universitets Studentkårer (LUS) är däremot väldigt negativa.

De som tycker att avgifter är en bra idé verkar ha några gemensamma linjer för varför de tycker så. Men det finns allvarliga fel i logiken bakom de linjerna som jag vill göra alla uppmärksamma på...

Myt 1: Det är ett problem om studenter kommer hit på grund av att utbildningen är gratis

De allra flesta utländska studenter (över 80%) skulle rekommendera Sverige som utbildningsland till vänner, släktingar och bekanta. Men bara 37% skulle göra det om utbildningen inte var gratis.

Somliga tycks uppfatta detta som ett problem som åtgärdas genom att inte längre låta utbildningen vara gratis. Vad de missar är att det handlar om att vår utbildnig faktiskt inte är bättre än så. Vi är ett relativt tråkigt land med en medioker utbildning. Vår chans att hävda oss i den internationella konkurensen är att vara gratis. Att inte vara det skulle bara plocka bort det enda som gjorde Sverige attraktivt.

Tricket är att få hit studenterna för att det är gratis och sedan få dem att uppskatta landet när de väl är här.

Myt 2: De åker bara hem (eller till ett redje land) igen och bidrar sedan inte till den Svenska välfärden som betalade deras utbildning

Det är helt sant att de flesta utländska studenter inte stannar i Sverige. Däremot är det också sant att de ofta hamnar på väldigt inflytelserika poistioner i det land där de sedan jobbar och när det är dags för deras företag att knyta affärskontakter - då har de starka band till det land där de utbildade sig.

Sverige existerar inte avskiljt från restan av världen. Genom att sprida kunskap om oss som kultur stärker vi Sveriges internationella ekonomiska ställning.

Myt 3: Avgifterna kommer höja kvaliteten

Om vi tar betalt måste vi ju få mer pengar, eller hur? Fel. Den administrativa kostnaden för att hantera systemet tillsammans med administrationen för det stipendiesystem som är tänkt att hjälpa studenter som inte har råd med avgiften men som är duktiga, kommer kosta nästan lika mycket som vi i dag lägger på de knappa 4 000 studenter som kommer från länder utanför EES. Lägg till stipendierna själva och vi har bara en lönsam affär om antalet internationella studenter ökar... vilket leder oss vidare...

Myt 4: Avgifterna kommer visa värdet på vår utbildning och därför locka fler internationella studenter

Vi har i dag ca. 8 000 studenter från länder utanför EES - det är nästan en fördubbling på bara de senaste tre åren och trenden verkar än så länge hålla i sig. Samtidigt ska vi inte glömma vad jag skrev om innan - hälften av de som är nöjda nog att rekommendera utbildningen skulle inte göra det om den inte var gratis. Vi riskerar genom att införa avgifter hämma en internationaliseringsutvekling som har blivit en viktig kvalitetsaspekt även för hinhemska studenter. Och detta resulterar även i att systemet som vat tänkt att bringa in pengar istället blir fruktansvärt dyrt.

Det är märkligt när man tror att det är avgifterna som skulle ge oss ett bra rykte. Bara att vi har många internationella studenter är något som gör att vår utbildning ges status (det är rent av något som viss ranking tar hänsyn till).

Myt 5: Det gäller ju bara studenterna från utanför EES

Ja, de tär ju bara 8 000 personer (tilltagande) - varför bry sig? Åtminstone några personer, inklusive SFS, har insett att detta möjligen bara är toppen på isberget.I Englad infördes motsvarande regel och innom ett par år gällde avgifter även inhemska studenter. En liknande utveckling har även skett i Australien och ett antal andra länder.

Myt 6: Det flyttar makten från politiska beslutsfattare till dem det faktiskt gäller

För reklam har inget med saken att göra? Det kommer vara den populäraste utbildningen - den där man får mest för minst anstränging - som lockar flest. Så är det å andra sidan redan idag, och eftersom utbildningarna redan betalas per student så är det studenterna som avgör vilka som har råd att ge utbildning. Enda skilnaden är att det inte längre är någon som har det övergripande ansvaret för ett fungerande samhälle som kan bevaka kvaliteten.

Myt 7: Det kommer inte bli så stor förändring

En utbildning som bara är öppen för de som har råd och som potentiellt stänger ute tusentals sökande - om det inte skiljer sig markant från vad vi har idag så har jag många elaka saker att skriva om dagens system.

Avgifter är en principfråga för alla inplandade - inget annat, och de internationella studenterna har tyvärr blivit en bricka i spelet. Den som vinner får bestämma om utbildning är en möjlighet för samhället - eller en möjlighet för de som har råd.

Som forsker kan man selvsagt kritisere utvalgsprosess og argumentere for at telefonutvalg kan gjøre at man kun når en selektert gruppe. Jeg skal ikke henge meg for mye opp i det, men det er viktig bakgrunnsinformasjon når man vurderer tallene. Nok om det.

Jeg syns det er mest skremmende at mange unge vet lite om hvordan HIV smitter. Nesten hver fjerde kvinne mellom 15 og 24 har sagt seg enig i utsagnet om at man kan bli HIV-smittet av å kysse en HIV-positiv på munnen. Nesten hver femte har sagt at man kan bli smittet av å drikke av samme glass som en HIV-positiv. Samtidig er det de unge som sier seg minst enig i at alle har et ansvar i å hindre videre spredning av HIV. En tredjedel av den yngste aldersgruppen ville avsluttet et forhold hvis kjæresten fortalte at hun/han var HIV-positiv. En like stor andel ville unngått nær kontakt med en venn dersom denne fortalte at hun/han var HIV-positiv.

Unge har dårligst kunnskap og mest diskriminerende holdninger, til tross for at de burde ha seksualundervisningen fra skolen friskt i minne. Det er skremmende. 25 år etter at HIV-viruset ble oppdaget lærer fremdeles ikke våre unge at dette viruset kan man unngå ved enkle midler. Og at dersom man tar disse forholdsreglene er det ufarlig å ha nær kontakt med HIV-positive. Lærer vi våre unge å opprettholde stigmaet?

I utkastet mitt til en artikkel om HIV-testing i Zambia begynner jeg med følgende sitat:

      "It's also good not to know, even if you die without knowing"

Dette henspeiler på at byrden ved å vite sin HIV-status er så tung at det er bedre å leve i uvitenhet. Dessverre kan det virke som om dette sitatet like godt kunne vært sagt i Norge.

Danskere diskrimineres i nattelivet

Etniske danskere føler sig mere diskrimineret end indvandrere under en bytur. Til gengæld diskrimineres indvandrere mere i hverdagen.

Når Jens, Peter, Michael og Thomas kaster sig ud i det vilde natteliv, føler de sig mere diskrimineret end Ali, Muhammed og Mohir.

Ifølge en rapport fra analysefirmaet Catinét har 15 % danskere det seneste år netop følt sig diskrimineret under en bytur mod 10 % indvandrere. Rapporten viser omfanget af diskrimination i København, skriver DR.

[...]

Det viser hvor idiotiske den slags selvplaceringsspørgsmål er. Det er bare en skam at Catinét ikke har fattet dette, men bare fortsætter med at konkludere ud fra hvad folk selv mener, de føler.

Fat det nu, amatøragtige "analysebureauer". Det eneste man kan konkludere på baggrund af den slags spørgsmål er hvad folk føøøøler. Ikke hvordan det objektivt står til. Jeg føøøler mig også diskrimineret hver gang noget ikke går efter mit hoved, og jeg kan tydeligt huske dengang jeg blev afvist på et diskotek i provinsen, fordi jeg var havde gummisko på.

Hvor blev jeg mopset, for jeg vidste jo udmærket at det var på grund af min hudfarve, mit køn, min religion og min politiske overbevisning. Så jeg skyndte mig at ringe til Jacob Hougaard, som heldigvis kunne udtale at det var et socialt problem og at jeg var et offer - men at det naturligvis altid var værre at være fremmed"arbejder". Herefter ringede jeg til Catinét, som lovede at spørge nogle flere, om de havde oplevet at blive diskrimineret på baggrund af deres fodbeklædning.

Men att fienden redan är identifierad är uppenbart. Det här handlar inte om något förutsättningslöst spaningsarbete. Utan det riktar sig specifikt mot vissa grupper i vårt samhälle. De som anställts för att arbeta på den (fram till nu) superhemliga enheten talar flytande arabiska, persiska och albanska.

Och rasismen är nu uppenbar i den svenska "försvars" politiken. Att nazister mobiliserar och utgör ett rätt akut hot mot vår "demokratiska" stat är sekundärt.

Om de inte pratar albanska förstås. Då kanske de fastnar i filtret.

Matilda

Andra bloggar om: Demonstrationen, Fredrik Reinfeldt och Sveket