-Det är inte hälsosamt att driva en blogg

Hon menar att just kvinnor skulle vara extra utsatta för stress när det gäller att hålla bloggen uppdaterad under sommaren, därav hennes konklusion.

Men Jisses Amalia Malin, lägg då ner och gör det du mår bättre av. Och kom inte och tala för alla oss andra, som också har en blogg vi ägnar delar av vår tid åt. Det finns ingen som kan pressa dig att prestera mer än du själv vill. Ingen mer än just du själv, möjligtvis. Men så är det när det gäller alla typer av fritidsaktiviteter.

Att blogga är ingen livsnödvändighet. Det är inget vi måste ägna oss åt för att överleva eller så. Bloggar gör man för att man tycker att man har nånting att förmedla och för att man trivs med det. Oavsett om du har 23 000 eller tio besökare på bloggen, är det i första hand inte dom som ska tillfredsställas. Det är du själv!

Blir man stressad av sitt bloggande då bloggar man på felaktiga grunder och kan lika gärna lägga ner, om man nu inte kan komma tillrätta med sin prestationsångest. En blogg som drivs av ett dåligt samvete är ingen bra blogg, vill jag hävda. Den blir ett skrytbygge som saknar substans och genuint innehåll och den har inget egentligt berättigande.

Sen säger Malin att vi kvinnor har högre krav på oss och driver oss själva hårdare just för att vi är kvinnor. Jag vet inte vad hon grundar detta på. För mig är ett sånt uttalande bara en ihålig floskel.

Men som den erfarna skribent Malin är serverar hon oss gärna ett gott råd om hur vi skulle kunna blogga lugnare. Receptet lyder: Skriv 3-4 inlägg, sen tar du en paus.

Det är just precis så här jag tror man inte ska göra om man inte vill bli riktigt stressad. Men det är också det som delar upp oss bloggare i två kategorier. Dom som bloggar kvantitativt och dom som bloggar med kvalitét.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om WitchBitch, blogg, bloggare, kvinna, kvinnor, Malin Wollin, prestationsångest, stress, Aftonbladet,

La sorpresa dopo il salto

Guardate come soffre il pilota a quella velocità

"Jag mår inte speciellt bra efter övergreppet, därför bokade mina föräldrar en resa hem imorgon. Jag har gråtit länge, känt skam, äcklad men nu är jag mest arg. Fast samtidigt undrar jag varför det skulle hända mig",  skriver hon på sin blogg.

Torno subito, vado a prendere l'acquetta...

parachutist_italy

Questo blog è nato per portare un po' di visibilità alla community BFITA, effettivamente ora scrivendo BFITA su google viene fuori il blog prima del forum...

Quelli che lo seguono maggiormente per ora sono i membri stessi della community, che lo guardano di tanto in tanto per vedere le novità o (spero) per farsi due risate. Torniamo IT però,  mi ha spinto a questa riflessione il nostro caro amico wizard_of_id con un piccolo commento (non lo ricordo a memoria ma era più o meno così)

Non riesco a capirlo, è la priva volta che seguo un blog ma non riesco proprio a capirlo.

Ed è proprio qui il fatto, si è vero che è nato con l'intento di aiutare la community eppure ciò che mi spinge a postare non è tanto quello, quanto la soddisfazione personale, e qui bisogna necessariamente citare neoDD69 da Skype:

Soprattutto serve a te.... fare cose nella vita serve sempre. Ci affina e ci prepara per il futuro.

E' bestialmente vero, mi sfogo, mi diverto, mi rilasso nel postare, che sia una news, un articolo che mi ha preso parecchio tempo (ho un altro blog all'infuori di questo, sfortunatamente per voi ANONIMO :P ), oppure una cazzata... quindi capire un blog non è cosa semplice poiché bisogna saper interpretarlo ed entrare direttamente nella mente del blogger (forse questo è un po' eccessivo, perdonatemi)

Sono consapevole che il blog è visitato da poche persone, e magari quelle "esterne" alla community che lo disprezzano (per le enormi cazzate contenute, questo non posso negarlo), eppure continuo ad andare avanti per me e per quelli che lo apprezzano (spero almeno 5 persone in tutta l'italia altrimenti lo chiudo :P , quindi vedete di farvi vivi!).

Apprezzarlo perché?

Quanto è difficile la vita del Blogger, quando ti svegli al mattino con 1000 articoli per la testa e cerchi di buttarli giù prima che ti "scappino" dalla testa.

Quando sei in giro con amici ed inizi a scrivere sul palmare o sul portatile come un ossesso, facendoti considerare un pazzo scatenato...

Già solo per queste due cosine qui sopra dovreste innalzarmi come vostro Imperatore.

"In questo crediamo e per questo blogghiamo"

Märks det att jag är uttråkad småbarnsmamma eller? JAAA!

Björn försöker förklara för Linda Fagerlind på Resumé:
– Det finns idag en ganska stark kritik bland bloggare och andra till hur journalistik görs på dagstidningar. Det här är ett experiment där vi bjuder in några av kritikerna och låter dem jobba under samma förutsättningar.
Och vidare:
– Vår ambition med det vi skriver är att nå utanför den givna och specialinsatta publiken. Det ska kunna tilltala en bredare massa. Nättidningar har kanske inte alltid samma ambition. Det ska därför bli intressant att se deras, kanske friare definition, av god kulturjournalistik. Vi vill också låta oss inspireras av deras kunskaper och idéer.

Med andra ord: "Låt oss bjuda in några bra bloggare och se om de gör våra kultursidor bättre." Inga konstigheter.

Men jag väljer att ta det ett steg längre. Jag tror att detta är en liten del i en omfattande strategi som bygger på att göra traditionell media mer social, för att de sociala medierna lockar och engagerar fler och för att det är så mycket billigare att producera.

Rubriken - "Så redigeras en modern kultursida" - till den lilla notis på Expressen.se där Expressens kulturredaktion förklarar schackdraget, ger ju även den vissa indikationer på att de skissar på något som hör framtiden till.

Att låta några bloggare få göra Expressens kultursidor gör förvisso inte tidningen mer social på något sätt, utan är endast ett tecken på att tidningen flirtar med sina läsare och sin omgivning att bidra med innehåll. Men faller "exprimentet" väl ut så är det ju inte osannlikt att tänka sig att bloggare for fortsätta att producera delar av mediet ifråga; att de blir många fler; och att bidraget till pappertidningen blir en del av det sociala engagemanget på Expressens webbplatser.

Kjell Häglunds film- och tv-blogg - Weird Science - var gänget bakom första uppslaget.
Kjell berätta för Linda på Resumé varför de ställer upp:
– Exponering och en chans att visa att bloggjournalistik är likvärdigt. Det finns fortfarande en hel del journalister och andra som har fördomar mot bloggar som säger att de inte läser dem. Men faktum är att bloggjournalistik är en stor del av branschen och förhoppningsvis kommer många att upptäcka att det är likvärdigt

Läs om tilltaget i ett inlägg av Kjell bloggen Weird Science.

Länk till artikel i Aftonbladet >>>

– Det kommer alltid att vara så att samhället för att kunna skydda sig själv och medborgarna kommer att behöva ha hemligheter som inte blir allmänt kända. Man måste göra en avvägning, Det är en obehaglig del, men den finns i alla demokratier.

Och det är kanske här någonstans som elitismen har sin grogrund, att alla dessa hemligheter verkligen är bra för att skydda medborgarna. Nej, jag är inte övertygad om att hemlighetsmakeriet verkligen är nödvändigt eller ens önskvärt. Det är hemlighetsmakeriet som ger oss misstänksamma ledare som ofta i panik startar krig, det är samma hemlighetsmakeri som får partier att "sluta leden" emot konkurrenter. (Tänk på Watergate eller fp:s spaning på s inför valet 2006)

Vilka frågor fick vi aldrig ens reda på att de var aktuella när all media spang som yra höns efter avslöjandet om att några folkpartister kunnat läsa några sossars planer för valrörelsen? FRA t.ex...Det är de hemliga sammanslutningarna som är grogrund för terrorism liksom samhällets skräck för den. Jag säger det igen, dagens politiker borde lyssna på president Wilson och hans budskap om öppen diplomati. Någon gång skall väl världen fatta hur rätt Wilson hade. Nu säger säkert någon; men då är ju FRA bra, de jobbar ju med att ta fram hemligheter! Till dem kan man ju invända, om inga hemligheter mellan stater fanns, då skulle ingen spaning på vanligt folk behöva ske. Vilket naturligtvis är den förnuftiga sanningen!

För övrigt får vi förstås gratulera allas vår ledarbloggare!

Oscar Swartz fick det nyinstiftade priset som årets medborgarjournalist i Almedalen! (Tack Magma för bilden!)

Grattis Oscar, detta är början på något stort i klass med Gutenberg!

Faaan.

Zoe var det bästa. Kanske kom någon på att hon var hon och så tog hon bort den. Fast det är ju uppenbart.

"Aha! Du är Zoe!" "Nej, neej, det är jag inte!" Och sen om personen ska kolla nästa dag och bloggen är borta är det skuumt. Då borde man fortsätta skriva och ljuga lite, hitta på att man är på Sicilen eller något. Det hade jag gjort...

Jag kan se här vilka sökord man har använt för att komma till min blogg "Killing Zoe blogg" har dom sökt på dom små liven... Sen hamnat här och blivigt besvikna. Jag är inte Zoe.

Eller är jag?

Förresten, räknas bloggar som kultur?

Vad kan man då lära sig av detta? Möjligen att det går att lura folk en gång och att de troligen inte kommer tillbaka. Kanske är de t o m sura på mig för att jag lurade dem, slösade med deras dyrbara tid utan att ge något tillbaka. Låter detta bekant kanske? Grundläggande reklamprinciper, anyone?

Rubriksättning är sin egen vetenskap. Bra rubriker är intresseväckande, fångande, kanske provocerande och leder läsaren vidare till brödet och bla bla osv. Detta är branschöverskridande och gäller både reklam och journalistik. Lika självklart är att rubriken håller vad den lovar. Det går inte att skriva en klatchig rubbe och sedan inte leverera innehåll därefter. Eller, jo det går väl. En gång. Sen är du nog bränd. Då har du förlorat den läsarens förtroende och du kommer förmodligen inte att få det tillbaka.

Stort tack till dig som lät dig luras i vetenskapens namn. 

Och nu ska heller inte bloggare få leka okontrollerat på sina bloggar eller skriva fritt och anonymt, om Europaparlementet röstar igenom förslaget som vill att bloggarna ska registreras. Det ska inte längre gå an att tycka och tänka som man vill på nätet. Verksamheten kommer således att granskas och den som skriver får inte längre vara anonym, utan måste framträda med namn och bild. Och Marianne Mikko (s) som hittat på eländet gör det för att "vi redan har för mycket felinformation, spam och ont uppsåt i cyberrymden".

Singeltjejen Inger kände sig nog både lekfull och busig när hon kastade flaskan med meddelandet om önskad kontakt i vattnet. Sen ringde Ken som fiskat upp samma flaska på andra sidan stan och nu är dom ett lyckligt par sen sex år tillbaka.  Men skulle samlivet gå i stå kan dom ju alltid fråga psykologen.

Nu har forskarna börjat bekymra sig för att ungdomar leker för mycket med tv-spel. Dom blir gamla i förtid, heter det.  Papporna roar sig med porrsurfning och mammorna med spel och det oroar många barn, konstaterar man hos BRIS.

En som inte ville vara med och leka var Fredrik Reinfeldt när han fick lite vatten sprutat i ansiktet av en låssasreporter som skulle göra humorprogrammet "Ballar av stål" för svt. Det gillade inte Fredrik och inte Säpo heller varpå dom satte stopp för sändningarna. Men Kanal 5 bangar inte och nu verkar det som om dom kommer att visa programmet istället.

En som äntligen fick vara med och leka var stackars Arja. Efter att ha gråtit ut sin ilsketårar i  "Stjärnorna på slottet" förra sommaren, blev hon till sist inbjuden att sjunga allsång för svenska folket på Skansen.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om WitchBitch, FRA, massavlyssning, övervakning, Camilla Lindberg, politik, politiker, blogg, cicvilkurage, Fredrik Reinfeldt, hot, kontrollsamhälle, Marianne Mikko, mod, porrsurning, registrering, sex, svt, ungdomar, BRIS,

Η Ευρωπαική Ένωση θέλει να παρακολουθεί και να ελέγχει τους μπλόγκερς!!! Η καταστολή από την Ευρωπαική Ένωση συνεχίζεται!

Μια πρόταση για να παρακολουθούνται και να ελέγχονται οι μπλόγκερς σε όλη την Ευρωπαική Ένωση ψηφίστηκε πρόσφατα από την επιτροπή για τον πολιτισμό και την εκπαίδευση. Την πρωτοβουλία την είχε η Marianne Mikko, ευρωβουλευτής από την Εσθονία, γνωστή αντικομμουνίστρια, σοσιαλδημοκράτισσα. Στις 22 Σεπτέμβρη έρχεται για ψήφιση στο Ευρωπαικό κοινοβούλιο. Αυτό γράφει σήμερα η σουηδική καθημερινή εφημερίδα Ντάγκενς Νιχέτερ. Ακόμα ένας λόγος για την αποδέσμευση από την ΕΕ.

EU vill registrera bloggare

Ett initiativbetänkande för att registrera och kontrollera bloggare har röstats igenom av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning. Initiativtagaren Marianne Mikko menar att bloggare kan förorena cyberrymden. Detta skriver DN i dag.

Förslaget, som antogs av utskottet nyligen, är tänkt att klargöra bloggares legala ställning och värna om den mediala mångfalden. Media är viktigt för att skydda demokratin, och bloggar är ett betydelsefullt bidrag till mångfalden, konstaterar kulturutskottet. Men de tillägger att det finns ett behov av att kontrollera att inte felaktig information sprids.

"Bloggvärlden har än så länge varit en plats för goda avsikter och förhållandevis ärliga syften. Men när bloggarna blir triviala, vill också folk med mindre principer använda dem. De är i en position där de väsentligt kan förorena cyberrymden. Vi har redan alldeles för mycket spam, felinformation och ont uppsåt i cyberrymden." säger estniska ledamoten och initiativtagaren Marianne Mikko (s) i ett uttalande.

Centerns kommunikationschef Lena Forsman läser alltså detta och istället för att försöka kontakta Richard Slätt mailar människan Richards arbetsgivare tv-produktionsbolaget Strix och dess vd Henrik Stenlund och i ett tillsynses lamt försök att få Richard sparkad från sitt jobb!

Att allianspartier, i detta fallet Centern, beter sig såhär är besynnerligt. Var tog individens personliga frihet, integritet och allsköns valpropaganda vägen?

Jag säger bara fy f*n!

Källa:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2736109.ab
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=796130&rss=1399

-Henka

Vill man utöva kontroll över någon

Isabella Löwengrip har en blogg. I den har hon skrivit en del om vad hon tänker och tycker. Hon har lagt ut bilder på sig själv och profilerat sig på ett särskilt sätt. Det har blivit en luckrativ sysselsättning och Isabella tycker det är ett roligt jobb. Hon är ung och tuff och sticker ut ur mängden på sitt eget personliga vis.

Sen finns det andra människor som inte gillar att Isabella låter sin röst höras och synas på det här viset. Och ändå är det inte så att dom blir påprackade hennes åsikter, för det är fortfarande frivilligt att besöka hennes blogg.

Men kanske har dom inte tillgång till ett eget språk och vem f*n tror hon att hon är. Så resonerar dom och angriper med könsord för såna har dom. Dom kastar flaskor efter henne också för det klarar dom. Och nu är Isabella rädd och säger att hon tänker blogga lite tystare framöver.

En treåring har fått sin mun igentejpad av en förskollärare, han ville bara ha tyst på ungen. Det talar sitt tydliga språk. Själv fick jag samma behandling en gång när jag var sju eller åtta. Jag pratade för mycket fick jag höra och min mun stängdes resolut med tejp av en lärare. Vi vet också att i skolans värld händer något med flickorna. De blir tystare och hamnar i skuggan av pojkarna, redan här cementeras roller som sen blir svåra att ta sig ur.

Det finns alltid nån som vill att du ska tystna. I sammanträdesrummet kan det till och med vara så att även om du talat högt och tydligt, i synnerhet om du är kvinna, så hörs inte det du sagt  förrän en mäktigare människa, förmodligen en man upprepar exakt samma ord.

Staten Sverige kommer snart att tysta sina medborgare. När lagen om massavlyssning och övervakning går igenom kommer människor att börja censurera. Formulera annorlunda, utelämna och korrigera. Vi blir ett tystat folk med dresserade tungor. Det värsta är att våra tankar riskerar att gå samma tragiska tystnads väg.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om WitchBitch, Blondinbella, Isabella Löwengrip, blogg, bloggande, tysta, språk, jante, kontrollera, kontrollsamhälle, FRA, övervakning, signalspaning, åsiktskontroll, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, Opassande, Oscar Swartz, Janne Pettersson, Anna Troberg, Stationsvakt, Erik Laakso, Farmor Gun, Mina Moderata Karameller, Som jag bäddar, Joakim Hörsing, dyslesbisk, brygubben, Kamferdroppar, projO, projO igen, Motpol, Röd Libertarian, Svensson, Drottningsylt, andra sidan, Skalleper, Björn Wadström, Peace Love and Capitalism, Christian Engström, Trottens betraktelser, Enligt min Humla, Anders Mildner, Henrik Alexandersson, HAX igen, Johan Ronström, Humblebee, The Real Mymlan, Isobel text och verkstad, Onsdag, Se till vänster där går en arab, Bloggen Bent, Magnus Andersson, Kost och hälsa, Pophöger, Nihao Kenny, Endemoniada, Esbati, Erik Hultin, Hanna Wagenius, Per Hellqvist, Tommy K Johansson, Caught in the Act, Loci.se, Biology and Politics, några av alla inlägg

Jag letar läsvärda bloggar...stringtrosor, skor, sneakers, ögonskugga, concealer, kajal, ögonskugga och hipsters...

Tjejer. Jag gillar er. Verkligen.

Men vem är det som har lurat i er att er rättighet att skriva blogg har blivit en skyldighet?

Var och varannan bimbo har nu en blogg där hon behandlar allt ifrån sina försök att ta på sig brun utan sol till att stava svåra ord utan att trilla av stolen.

Missförstå mig rätt. Jag är en liberal själ så i princip skiter jag i vad ni gör.

Anledningen att ni ändå väcker mina avigare sidor till liv är den inflation av bimbobloggar som råder, som gör alla era bloggar, tillsammans, mindre värda än en eyeliner ifrån HM och som lyckas dränka varenda bloggportal i läppglans och stilettklackar.

Det är lättare att få tag på Usama-bin-Laden än att hitta en läsvärd blogg i det träsket.  

Så medan ni väntar på att Ebba Von Sydow ska uppdatera sin blogg kan ni ju istället förslagsvis hålla er till att chatta på msn, posera framför spegeln eller försöka stava svåra underklädesmärken utan att falla handlöst i parketten.

Killar verkar, generellt, inte blogga i samma utsträckning som tjejer men de som gör det håller faktiskt överlag en bra mycket högre nivå beträffande innehåll. 
Det säger egentligen inte ett skit, men jag gillar ambitionen och kontrasten och kommer härmed att pusha för fler smarta bloggande lads genom att länka till dessa när de dyker upp.

...hipsters, ögonskugga, kajal, concealer, ögonskugga, sneakers, skor, stringtrosor, skor, sneakers, ögonskugga, concealer, kajal, ögonskugga och hipsters...

Och jag drunknar i ytlighet.

Jag sitter här och kikar på mina blogginlägg, och kan bara konstatera en sak: JAG ÄR EN EGOIST. Min blogg handlar om en sak och bara en sak: mig och mitt liv.

Jag kan inte förstå, eller det kanske jag kan, hur man kan söka upp mig och läsa vad jag skriver. JAG ÄR EN EGOIST, och inser detta . Jag Tänker På Mina Läsare När Jag Skriver Detta. Är Jag Då Fortfarande En Egoist?

Nu efter maran blir det en lugn start och sedan igång med intervallträning och snabbare distanspass inför diverse lopp. Styrketräning kommer bli en vital grundbult med influenser från amerikanen Alan Webb och jag kommer därför testa mina vingar på distanser från 1500 m (ev. även 800 m) och uppåt, kanske är jag ingen marathonlöpare, än!

Höstens stora mål blir Lidingöloppets Män 22 (15 km) och därför blir det en hel del terrängträning, kanske blir det också en höst-/vintermara men just nu är jag rätt trött på just den distansen... de övriga målen står fast och siktet är inställt på att få delta i Terräng-SM (M22) inom två år, på längre sikt känns SM i marathon långt ifrån omöjligt, bara lite krokigare väg efter senaste loppet. ;)

Ett annat, viktigt, mål för mig är också att någon gång leda Stockholm Marathon. Varför? Därför! :D

Missa inte chansen, ta rygg! Alla har något att bidra med och vi kan lära av varandra, kommentera, på så sätt blir alla vinnare. Ta också och klicka vidare till alla andra bloggare. Det är lika spännande varje gång man besöker någon för att se vad alla hittar på och funderar över, kontrasterna är stora men helheten är enorm!

5-i-topp (utan inbördes ordning):
Sofia: En gammal gymnasieklasskompis som jag nu läser Pedagogik B med. Hon kan få den mest triviala saken, som att stöta tån i bordsbenet, att bli så himla kul. Ibland skrattar jag så jag gråter när jag läser vad hon klantat till ;)

Skinhead Barbiedoll: Snacka om att leka med ord! Läs själva så får ni se!

Tony: En bekant som brukar mata mig med vatten när gränsen för att dansa på bardisken är nådd. Han skriver klockrena bildtexter. Han uppdaterar inte så ofta, men när han gör det så är det i mängd!

Steve Lando: Magnifik poet som blandar erotik med politik med satir.

Utmaningsmakerskan Linda herself: Bra blandning, men vill ha mer inlägg om hår!! ;) Hon har samma klädstil som mig också så det är kul att få nya tips genom den källan.

Alltså, jag läser ju inte bloggar som jag inte gillar, men jag kan nämna en som jag följt men "dumpat" och nån som jag tittat in hos men inte gillar alls (tänker INTE länka, så kul ska de inte få)

3-i-botten (utan inbördes ordning):
Blondinbella: För att jag verkligen inte gillar personer med dubbelmoral. All cred till henne för att hon lyckats bli rik genom att endast yttra sina blåsta kommentarer, dock.

Kenza: Nej, jag förstår inte. Det är samma samma dag ut och dag in.

Stina-Lee: Vet inte ens vart jag ska börja. Hur mycket smink har människan? Måste man ha 7 olika puder och använda olika varje dag? Nja.. Yta.

Självklart är alla läsare utmanade!

5. Inskolning
4. Stödet
3. Träningen
2. Erfarenheterna
1. Glädjen

4. Stödet

Rubriken har hamnat på plats fyra men egentligen ligger den betydligt bättre till på mina listor om jag skulle resonera på lite längre sikt och inte bara till maran. Att ha ett bra stöd är ett måste för att man ska kunna nå sina drömmar, sen om det är att kunna delta i SM eller att någon gång leda Stockholm Mararthon spelar mindre roll. Utan ett bra stöd lämnas man ensam och ensam är inte stark, QED.

Det största stödet får jag hemifrån. Jag bor fortfarande hemma vilket gör att jag får hjälp med mycket och bara det att kunna känna trygghet och värme varje dag tar bort fokus från sådant som skulle kunna ta kraft från träning, mål och drömmar. Att vi dessutom är en (väldigt) liten släkt gör att mamma och pappa är ett extra stort stöd som alltid ställer upp, vare sig det är middag efter ett tufft långpass eller påhejande i ett kylslaget Enhörna. Tack!

Jag tränar till 99% ensam på mina pass, det är tråkigt, men det känns aldrig som att jag är själv när jag borrar intervaller uppför den utmanande Skvalbacken eller när jag dansar fram över rötter under ett långpass på smala skogsstigar långt ifrån annat mänskligt liv. Det är alltid några med mig, alltid någon som tycker att nog fasen kan han ta i lite till eller någon som tycker att ”Aja baja, inte springa lätta distanspass för snabbt”. Det här stödet har jag aldrig haft och inte kunde jag väl ana att det skulle bli så när jag av en slump hittade Masse och Nix på nätet i höstas. Sen dess har man kunnat få glada påhejande från hela landet och stödet känns verkligen i ryggen. Tack!

Ett tredje stöd som är en bidragande orsak till att jag kommer lyckas i Stockholm är det faktum att jag vid årsskiftet gick med i Ärla IF. Pga. jobb och andra ”detaljer” har det inte blivit så mycket träning med de men jag känner ändå att jag får ut en hel del av samarbetet. Bara det att kunna skicka ett SMS till tränar-Bjarne efter Startmilen innehållandes endast fem tecken, ”41.18”, och få ”Bra jobbat!” tillbaka är något som sporrar när det börjar ta emot. Jag längtar tills jag gått i mål och ska skriva in en bra tid från Stockholm, det kommer vara en trea först och sen en tvåa eller en trea efter punkten, sen kan jag bjuda på vilka två sista som helst egentligen.

Så, inskolningen ska nog gå bra med ett gediget stöd i ryggen som puttar på uppför Västerbron. Jag kan se det framför mig kan ni? Imorgon tar vi punkt nummer tre, träningen.