Den mycket initierade herr Ström (han har exempelvis gjort den inte helt angenäma, men dock beundransvärda mödan att läsa hela 15 hyllmeter feministisk litteratur!) sätter fingret på ett högst allvarligt samhällsproblem: den feministiska kampen (ofta skattefinansierad lobbyverksamhet) har nått dithän att mäns problem tigs ihjäl och feministretoriken accepterats som överideologi i vårt samhälle.

Genom en debattartikel i Svenska Dagbladet kunde herr Ström presentera sin boks teser:

Enligt den feministiska retoriken, som märkligt nog accepterats som sanning av större delen av medierna och det politiska Sverige, är män en skock lata och egoistiska härskare som super, slår sina fruar och konspirerar i bastun om hur kvinnor bäst kuvas.

Runt omkring kvinnan lyser däremot helgonauran som en sol.

Denna vrångbild förstärks av forskningsrapporter som påfallande ofta är vinklade, utförda av hängivna feminister som redan från början bestämt sig för vad de vill få fram. Och medierna papegojar glatt vidare den feministiska propagandan.

Herr Ström nämner inte Eva Lundgrens så kallade forskning, men det är inte nödvändigt då alla ändå förstår vad som åsyftas. Och denna person är inte det enda exemplet på hur extremister, med den förra regeringens goda minne, tillåtits föra ut sina lögner. Herr Ström illustrerar dock med en del övertygande och konkreta exempel:

Allt fler män berättar om hur de vid tjänstetillsättningar har blivit förbigångna av mindre kvalificerade kvinnor, eftersom arbets­givaren vill snygga till genus­statistiken.

De flesta våldsbrott drabbar män, men hela samhällsdebatten kretsar kring våld mot kvinnor. Manliga brottslingar får hårdare straff än kvinnliga för samma brott.

Dessa erfarenheter kan jag själv vittna om. Likaså om det som följer:

Ett otrevligt inslag i det könskrig som feministerna har startat är det ständiga nedgörandet av män. Exempelvis kallas medelålders män dagligen för ”gubbiga”, medan det vore otänkbart att kalla medelålders kvinnor för ”kärringaktiga”.

Det som anses vara typiskt manligt hånas slentrianmässigt, medan det skulle anses vara höjden av sexism att håna det typiskt kvinnliga.

På det stora hela mycket kloka ord, även om några formuleringar väckte mina misstankar. Jag valde dock att bortse från dessa - även med de bästa avsikter kan ingen ha rätt i allt. Mina oråd förstärktes emellertid av en krönika i Expressen, och när Pär Ström fick partiellt stöd av ett antal extremfeminister med en artikel i den socialistiska blaskan Aftonbladet - ja, då var måttet rågat! Jag kunde inte längre skjuta upp läsningen av Mansförtryck och kvinnovälde.

Som en sannerligen filantropisk gest har herr Ström publicerat sin rapport på nätet, så att alla kan ta del av den utan några ekonomiskt kännbara följder. Och där kan man i svart på vitt konstatera att författaren faktiskt köpt några av feminismens bud:

Medan hela det offentliga Sverige med suverän självklarhet betraktar mammorna som naturliga vårdnadshavare måste papporna många gånger anstränga sig för att göra trovärdigt att de verkligen är lämpliga som parallella vårdnadshavare. ”Tydliga exempel på männens jämställdhetsproblem ger utfallet av vårdnadstvisterna. Traditionen att ’en mor är ändå en mor’ lever kvar”, säger enligt nyhetsbyrån TT Rose-Marie Larsson, som är jämställdhetsombudsman i fackförbundet Metall. [Ström, 2007, s. 99]

Här hänvisar herr Ström till en politruk i en socialistisk organisation som Metall! Men det är inte det som är min poäng. Han bortser, säkerligen med de bästa av avsikter, från att det är vetenskapligt belagt att män helt enkelt inte bör befatta sig med små barn.

– De förstår inte hur sköra barn är. De rycker axlarna ur led. De låter barnens tunga huvud hänga och slänga så att de får skador på blodkärlen i hjärnan. Och så har män ofta ett betydligt mindre tålamod med dregel och bajsblöjor. Pappor vill kanske att barn ska lyda och förstår inte att barnen inte begriper tillsägelser. Därför är det många småbarn som också får smisk av sina fäder.

Den som säger det är ingen mindre än Annica Dahlström, professor i neurobiologi vid Sahlgrenska akademien och erkänd expert på barnuppfostran och könsrelationer. Jag kan varmt rekommendera Pär Ström och andra som vill sätta sig in i vad forskningen visar att läsa professor Dahlströms bok Könet sitter i hjärnan (2007) - eller åtminstone en artikel hon skrev för det utmärkta magasinet Neo.

Jacob Wibelius

Det här är intressant. Andra bloggar om: Pär Ström, feminism, mansförtryck, kvinnovälde, matriarkat, jämställdhetspolitik, jämställdhet, lobbyism, lobbying, mediekritik, våld, könskrig, könskriget, sexism, Annica Dahlström, barnuppfostran, uppfostran, vetenskap, forskning, pseudovetenskap, Neo, Magasinet Neo

Bilderna på böckernas framsidor är från Amazon.com

Jag hörde ett intressant inslag i P1:s OBS. Det var poeten Susanna Roxman som hade läst The Myth of Mars and Venus: Do Men and Women Really Speak Different Languages? av språkvetaren och Oxfordprofessorn Deborah Cameron.

Deborah Cameron gör upp med John Grays bok Män är från Mars, kvinnor är från Venus - en bok som påstår att män och kvinnor skulle vara så oerhört olika och därför knappt kan förstå varandra. Den typen av böcker var mycket populära för 15-20 år sedan, populärvetenskapliga skrifter som ofta byggde på myter och fantasier.

När fonetikprofessorn Mark Liberman läste i The female brain av Louann Brizendine  att kvinnor använder 20.000 ord per dag - medan män endast använde 7000 ord per dag blev han misstänksam. Han spårade källan till en populärvetenskaplig bok - där författaren fritt uppfunnit siffran. Det fanns alltså ingen grund för påståendet.

Författaren - Louann Brizendine  bad om ursäkt - och sa att i nästa upplaga av boken skulle misstaget rättas till. Men det är så dags då. Myten sprider sig - och både journalister och populärvetenskapliga författare kan komma att hänvisa till den siffran.

Sanningen är snarare att skillnaden mellan män och kvinnors ordanvändande är nästan försumbar - män pratar något mer i vissa sammanhang och kvinnor något mer i andra. Men kvinnor tystnar av någon anledning när det finns män i rummet. Möjligen av hänsyn till personer som anser sig ha högre status, eller på grund av att kvinnor som pratar och avbryter män anses okvinnliga.

Deborah Cameron reagerade också på boktiteln If men could talk (av Alon Gratch). Om man skrivit en bok med titeln If women could think - så hade det blivit ramaskri.

The literature of Mars and Venus, in both the self-help and popular science genres, is remarkably patronising towards men. They come off as bullies, petulant toddlers; or Neanderthals sulking in their caves. One (male) contributor to this catalogue of stereotypes goes so far as to call his book If Men Could Talk. A book called If Women Could Think would be instantly denounced; why do men put up with books that put them on a par with Lassie or Skippy the Bush Kangaroo ("Hey, wait a minute - I think he's trying to tell us something!")?

Men frågan om kvinnor kunde tänka och om de verkligen är som andra människor (män) är inte en så gammal fråga. Den diskuteras fortfarande på vissa håll i världen. Liksom frågan om färgade människor verkligen tänker som blekare människor (den oseriöse Nobelpristagaren James D Watson har åsikter om både kvinnors intelligens, överviktigas intelligens och färgade människors intelligens).

Det finns också oseriösa forskare som påstår att kvinnor är bättre på att vårda - medan män är mer logiska.

Även i Sverige finns personer som inte gjort avkall på denna märkliga människosyn. Den mest omskrivna är kanske Annica Dahlström (Könet sitter i hjärnan).

Vad gäller kvinnor och män så är variationen mellan kvinnor större än mellan kvinnor och män - liksom variationerna i gruppen män. Men att skriva en bok som handlar om hur oerhört lika män och kvinnor är - det skulle inte vara lika säljande. Bokförlag och läsare vill ha populärvetenskapligt mumbojumbo - i stil med Annica Dahlströms och John Grays fantastiska fantasier.

"I'm afraid I think John Gray comes from Uranus," säger Cameron "It's pretty annoying that people like him have made millions peddling this nonsense."

Denna film tillägnar jag Annica Dahlström och andra sexistiska biologister som tror att kvinnor är bättre vårdare, att män inte har känsel i fingertopparna och inte kan städa, som tror att barn som är på dagis blir knarkare, som tror att män inte kan prata - bara sitta i en grotta och mumla ohörbara fraser. Denna film tillägnar jag alla som tror att det som sägs i filmen är på fullt allvar och inte ens garvar åt den - eftersom den bara upprepar det som ni skrivit i era "forskningsrapporter".

Åt oss andra säger jag: håll till godo och garva gott - det är inte mycket annat vi kan göra. Såna som de kommer tyvärr alltid att befolka vårt klot.

They will never go back to Uranus...

~o~

Utdrag ur Deborah Camerons bok The Myth of Mars and Venus - från tidningen Guardian Unlimited. Det är en ganska lång och mycket välskriven artikel. Rekommenderas.

Ur artikeln: Perhaps men have realised that a reputation for incompetence can sometimes work to your advantage. Like the idea that they are no good at housework, the idea that men are no good at talking serves to exempt them from doing something that many would rather leave to women anyway. (Though it is only some kinds of talking that men would rather leave to women: in many contexts men have no difficulty expressing themselves - indeed, they tend to dominate the conversation.)

P1 OBS - lyssna på inlägget som sändes den 26 oktober. Ligger ute i 30 dagar.

Forskare ifrågasätter Annica Dahlströms bok Könet sitter i hjärnan 

Ur kritiken: Enligt Dahlström gör mäns begränsade synfält att de inte kan uppfatta barn eller dammråttor. Vore det så förstår inte vi varför de tillåts vara piloter, taxichaufförer eller flygledare.

Annica Dahlström svarar på forskarnas kritik

Ur försvaret: Glöm inte att vi har en hjärna som formats under miljontals år av evolutionära tryck, där omhändertagandet av avkomman spelat den mest avgörande rollen. Det är därför vi i dag fortfarande har två typer av beteenden och två typer av hjärnor, som genererar dessa beteenden. Därför lever vi i dag!

Malin Ullgren kritiserar populärvetenskapen och Annica Dahlström (och vissa journalister)

Ur Malins Ullgrens kritik: Arbetsplats efter arbetsplats har i snart två decennier utsatt sina anställda för heldagsattacker av vetenskaplig grumlighet. Och så lite igenkänningshumor på det, så att reptilhjärnan och de nedärvda stenåldersprylarna ska gå in i hjärtat på publiken.

The myth of Mars and Venus finns på bokus för 159:- och på adlibris för 166:-.

Om Deborah Cameron

Om Susanna Roxman

Times online om boken av Susannah Herbert

Ur Susannah Herberts artikel: No wonder we like to think our problems can be blamed on a failure of interplanetary communication. It’s easier than admitting we’re all earthlings, and we haven’t a clue.

Times online om boken (samma dag) av Ed Caesar

Cameron is not simply irritated that the Mars and Venus books have filled too many Christmas stockings. Her fervour on this issue runs deeper. There is, she thinks, something regressive, deeply conservative, in this outlook because what it seems to be saying is that we can't change.

Janet Shibley Hydes rapport (pdf) om olikheter/likheter mellan könen. Där likheterna visat sig vara större än olikheterna. Cameron stöder sig delvis på denna rapport i sin bok.

johanna har skrivit dissen
———————————————

Allas vår favoritgalning Annica Dahlström är i hetluften igen, efter att en grupp läkare & studenter vid göteborgs universitet skrivit ett inlägg på DN debatt i söndags - ett inlägg som starkt kritiserar de forskningsresultat som Dahlström redovisar i sin bok Könet sitter i hjärnan. Bl a påpekar de det felaktiga & vansinniga i Dahlströms påståenden om att män inte kan vårda småbarn, att karriärskvinnor skulle ha "testosteronpåverkade" hjärnor & (min personliga favorit) att självmord bland ungdomar skulle ha ökat lavinartat de senaste åren, något som enligt henne är en direkt följd av att mammor inte stannar hemma med sina barn tillräckligt länge (minst tre år!) utan skeppar iväg dem till dagis istället. way to skuldbelägga kvinnor, Annica!

Självklart har Dahlström replikerat i dagens DN, & vet ni vad - det är synd om Annica!
Stackars stackars Annica, denna rationalitetens & vetenskapens fyrbåk i ett hav av mörker & socialkonstruktivism! eftersom hon presenterar "obehagliga sanningar" som vi galna feminister helst vill sopa under mattan så blir hon påhoppad från höger & vänster (eh ok, mest vänster) & beskylld för både det ena & det andra. Så integritetskränkande. Jag kan verkligen se framför mig hur Annica sitter där & skälver av rättfärdighet & ilska, för hon vet ju att hon har rätt. Hon har ju gudbevars VETENSKAPLIGA BEVIS för sina tosserier! Att någon faktiskt kritiserar henne är bara ett bevis för att hon är utsatt för en häxjakt (har nån informerat Jan Guillou?) av sällan skådat slag.
Men Annica vet ju varför, hon vet att det är för att hennes åsikter är "så obekväma att man vill stoppa denna kunskap, som man anser inte vara politiskt korrekt i sverige".
Annica Dahlström är alltså missförstådd, förföljd av den politiskt korrekta maffian som styr sverige (eh) & allt detta trots att hon ju egentligenh är en fin tjej. För vad vill Annica? Jo hon vill att vi ska ta till oss den här fantastiska kunskapen om "manliga" & "kvinnliga" hjärnor & utnyttja den för att skapa ett bättre & mer jämställt samhälle.

Det är mer konstruktivt att nyttja resultaten inom samhället för att skapa ett verkligt jämställt samhälle där alla individer, oavsett kön eller ålder, kan forma sitt liv så att de mår väl till kropp och själ.

Det är alltså mer KONSTRUKTIVT att bara ge upp, att säga "ok, låt oss dela upp alla i A- & B-människor redan från födseln, så vi vet vad vi har att förhålla oss till resten av livet, let's get it over & done with". Vad jag inte riktigt fattar är hur annica får det hela att gå ihop? Hur ska alla, oavsett kön eller ålder, kunna forma sitt liv som de vill, ifall det redan från början är bestämt vilka egenskaper som kommer att vara mest framträdande för dem & vilka sysslor de är mest lämpade för? Inte ens Annica själv verkar har greppat det riktigt, eftersom hon fortsätter sin text med det här:

En kvinna med manlig typ av hjärna prioriterar andra saker än en kvinna med typisk kvinnlig hjärna, och det bör vara något helt naturligt och respekterat. En manlig individ med mycket av kvinnliga hjärnegenskaper skall kunna förverkliga sina dömmar [sic] och prioriteringar.

Men Annica, om det nu finns kvinnor med "manliga hjärnor" & män med "kvinnliga hjärnegenskaper", vad är det då som gör dessa hjärnor så typiskt manliga & kvinnliga? Skulle vi inte kunna kalla dem för mänskliga istället? & det är väl någonstans där som den viktiga delen av kritiken mot annica dahlström & hennes forskning finns; varför är det så fruktansvärt viktigt att alltid fokusera på SKILLNADER mellan könen? Vad vinner vi på det? Eller snarare, VEM vinner på det? Det är lite som en av mina gamla favoritföreläsare sa när vi diskuterade tidigare forskning kring homosexualitet & dess eventuella "orsaker" - hur kommer det sig att det är så intressant att ta reda på varför folk är homosexuella, istället för att fundera kring varför de inte får vara det?

Självklart så hänvisar Dahlström även till "naturen" & någon slags evolutionsteori (antar jag?) som har format våra hjärnor så att "vi i dag fortfarande har två typer av beteenden och två typer av hjärnor, som genererar dessa beteenden". & som vanligt när någon drar fram det naturliga som argument så vill jag bara skrika. Lär sig folk ingenting av historien? Idioter har i alla tider åberopat den oemotsägliga naturen för att bevisa tidens rådande sanningar. Homosexualtitet är onaturligt. Förvärvsarbetande kvinnor är onaturligt. Att inte aga sitt barn är onaturligt. Att alla människor ska ha lika rättigheter är onaturligt. För att inte tala om alla saker som ÄR naturliga & därmed den enda rätta - att äta kött från döda djur är naturligt. Att utnyttja kvinnor sexuellt är naturligt. Att människor har olika intelligens & därmed rättigheter beroende på sin hudfärg är naturligt.
Naturligt är fan ett av mina hatord, det är högt uppe på min shitlist. NATUREN, WHAT HAVE YOU DONE FOR ME LATELY?! Alltid, alltid när "naturlighet" tas upp som ett argument så är det för att bevisa något som man egentligen inte KAN bevisa, men som "känns" rätt för att "det bara är så". & det är lite den känslan jag får av Annica Dahlströms forskning också. Som att hon har bestämt sig för att bevisa kvinnors & mäns väsenskillda egenskaper på NATURLIG VÄG bara för att ingen ska kunna säga emot henne. För vem kan bråka med naturen liksom? & visst, det är väl fine & dandy om Annica vill ägna sitt liv åt att komma fram till att hon själv är ett freak of nature (hennes mamma hade tydligen alldeles för hög stressnivå när annica låg i magen, därav hennes "manliga" forskarhjärna), men måste hon sprida skiten så att det drabbar andra? Det får mig att tänka på boken det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra som jag inte har läst eftersom självhjälpsböcker inte är min grej, men ändå gillar titeln på. Det är synd att jag inte är religiös, då hade jag ju kunnat trösta mig med att det alldeles säkert finns en särskild plats i helvetet för Annica Dahlström.

---------------------------------------------
Andra bloggar om: Politik, Samhälle, Annica Dahlström, Feminism

DN “Påhittade fakta om könsbiologi utgör missbruk av forskarroll”: Göteborgsläkare: Nervcellsforskaren Annica Dahlströms tes att mäns och kvinnors hjärnor är väsensskilda handlar enbart om privata åsikter. Stor uppståndelse har väckts kring professor Annica Dahlströms idéer om kvinnors och mäns plats i samhället. Hon hävdar exempelvis att IQ-tester är manipulerade till kvinnans fördel, att pappor av biologiska skäl inte kan vårda spädbarn och att feminism är oförenlig med biologin. Men långt ifrån att stödjas av vetenskapliga fynd består Dahlströms “fakta” om biologiska könsolikheter enbart av hennes egna åsikter som hon inte sakligt kan belägga. Därför har hon missbrukat sin ställning som forskare, skriver läkaren Agnes Wold och tre av hennes kolleger.

Årets New Age pris går till…..: Annica Dahlström! Debattartikel i DN är riktigt bra: En rakt igenom diss av professor Annica Dahlström. Tack till dom som har satt sig ner och kollat upp hennes källor (de gånger de fanns en källa).

För de flesta som har någon som helst koll på genus faller sig det rätt uppenbart att de avgörande skillnader vi kan hitta mellan män och kvinnor inte är naturliga utan konstruerade. För att läsa mer om allt knas ovan nämnda new age professor har sagt och gjort kolla länkarna nedan.

Intervju med New age professor Annica Dahlström (Shitlist varnar: Intervjuven kan få dig på dåligt humör): Pappan kan skada barnet

Tre bloggar om New age professor Annica Dahlström:
* Bloggen “Gylf”: Att: Hjärnfonden (info@hjarnfonden.se)
* Bloggen “Bloggen som säkert kommer byta namn flera gånger”: Annica Dahlström
* Bloggen “älskade dumburk” har tre inlägg: 1, 2, 3

---------------------------------------------
Andra bloggar om: Politik, Samhälle, Genus, Annica Dahlström, Könsbiologi, Biologi, Debatt, Feminism, New Age, Kön, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs Universitet